The work with children's integrity has become increasingly relevant in recent years. Despite this, there is very little research on the subject. Children's integrity is an important area to work with in the preschool's activities and a rewarding work can be done with the childrens book as a starting point and tool. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how notions of children's integrity are expressed in selected children's books for 30 years and how it can affect the choice of books in preschool. The method used in this study is discourse analysis on children's books. The selected children's books extends from the years 1992 to 2020. Results for each category are presented and the categories shed light on how the discourse on children and children's integrity has changed, children as existing or future actors. Which description of children's integrity is constructed based on the various integrityboundaries. And what a description of children's different strategies to protect their integrity and the reception of the environment. The main result of this study is that the discourse on children's integrity can be seen, based on the selected children's books, has changed and developed positively over time.

Litteraturstudiens syfte är att belysa vad forskning säger om möjligheterna för värdegrundsarbete genom användandet av litteratur. Studiens fokus ligger på hur litteratur kan skapa samtalsmöjligheter som uppmärksammar värdegrundsfrågor i svenskundervisningen för grundskolans årskurser F-3. Studien utgår i första hand från ett sociokulturellt perspektiv där socialt samspel och muntlig interaktion med varandra står i centrum. Resultatet från litteraturanalysen går att dela in i sex tydliga teman; samtalens betydelse, utmaningar, val av litteratur, att relatera till litteratur, att utveckla empati och litteraturens fördelar för värdegrundsarbetet. Under temana redovisas vad aktuell forskning lyfter fram som grundläggande för en fungerade värdegrundsundervisning genom litteraturläsning. I resultatet som redovisas ligger 15 vetenskapliga artiklar till grund för de teman som nämns ovan. För ett lyckat värdegrundsarbete genom litteraturläsning gäller det att beakta alla sex teman. Studiens diskussionsavsnitt utgår från resultatet och där ställs två av resultatets teman (utmaningar och fördelar) i relation till resterande teman. Den slutsats som litteraturstudien drar är att det finns goda möjligheter för värdegrundsarbete utifrån litteratur förutsatt att lärare har tydliga avsikter för undervisningen och är medvetna om de utmaningar som finns med värdegrundsarbetet och litteratursamtal.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal resonerar kring barnbokens funktion för barns lärande och utveckling. Finns det ett syfte med valet av barnbok? Hur blir alla barn delaktiga under en lässtund och hur arbetar pedagoger för att få alla barns röster och önskemål tillgodosedda? Finns en bakomliggande tanke när det gäller val av barnbok? Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra barnskötare på två olika förskolor. Hur beskriver de deltagande förskolepersonalen undervisningen utifrån barnboken och vad kan det tillföra barnen kunskapsmässigt? Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsansats. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra barnskötare har vi inhämtat material till vår undersökning. Utifrån det sociokulturella perspektivet valdes några begrepp som användes för att tematisera och analysera det insamlade materialet. I resultatet synliggörs pedagogernas resonemang kring användning av barnböcker. Förskollärarnas och barnskötarnas arbetssätt utgår från de didaktiska frågorna vid användning av barnböcker. Den deltagande förskolepersonalen i studien strävar efter skapandet av förutsättningar som främjar barns lärande och utveckling genom barnböcker. Slutsatsen av denna studie är att barnboksaktiviteter anses främjabarns lärande och utveckling men att detta är avhängigt förskolans miljö och pedagogernas litteracitetkompetens.

I denna studie har syftet varit att undersöka hur barn och barndom skildras i barnböckerna, samt studera hur de olika barnbokskaraktärerna gestaltades, via skrift och bild. Tidigare forskning har visat att, hur barn och barndom gestaltas i barnböckerna, kan få betydelse för barns identitetsskapande och hur barn uppfattar deras omvärld. Denna studie syftar även till att bidra med en ökad medvetenhet kring vad barnböckerkan förmedla via sitt innehåll, och hur barnboken kan förstärka eller utmana olika rådande normer om barn. I urvalet av barnböcker till studien valde vi att kontakta 22 stycken bibliotek från olika landsdelar i Sverige, för att få deras utlåningsstatistik av barnböcker för åldern 0–6 år. Från denna utlåningsstatistik valdes tio barnböcker ut, för vidare granskning. Studien utgick ifrån en multimodal och socialsemiotisk teoribildning och hade ett analysverktyg som stöd i analysen av barnböckerna. I resultatet kunde vi utröna tre olika sätt att förstå hur barn och barndom skildrades i barnböckerna. Det första var igenom hur karaktärerna skildrades i relation till varandra. Det andra sättet var hur karaktärerna gestaltades genom deras egenskaper, karaktärsdrag och utseende. Det tredje sättet var att försöka förstå om karaktärerna bröt mot den rådande normen om barn, och i så fall på vilket sätt. De slutsatser vi kom fram till var att det fanns en komplexitet i hur karaktärerna gestaltades i barnböcker, där det inte finns ett “rätt“ sätt att tolka karaktärerna. Vi kom även fram till att karaktärerna uppfattades som medskapare av barn och barndom, som skildrades både explicit och implicit i barnböckerna. Det framkom att det var av stor vikt att vuxna studerade barnböckernas innehåll innan dessa erbjöds till barnen, detta för att få större kunskap om vad barnboken kunde förmedla. Genom att vuxna gör mer medvetna bokval, kan barnböckerna få en positiv inverkan på bland annat barns identitetsskapande. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

No description available.

I detta arbete har idag vuxna transpersoner intervjuats angående sina minnen från deras förskoletid, om bemötande från personalen och de andra barnen och om nivån av normkritik i barnböcker de tagit del av. Svaren har kopplats till de för den tiden aktuella styrdokumenten. Dessa har utvecklats under åren gällande förskolans bemötande av könsnormsöverskridande, och ett syfte med uppsatsen var att se hur styrdokumenter etcetera efterlevs i praktiken.   Resultaten visar att respondenterna till största delen har negativa minnen av hur de blivit bemötta när de visat ett könsnormsöverskridande beteende i förskolan, både av barnen och av personalen. De har inga tydliga minnen av någon barnbok eller barnfilm som gav dem en positiv självbild eller möjlighet till identifikation. I arbetet ingår även viss analys av barnböcker som används på förskolan idag, vilken visar att könsnormer till stor del befästs även i dagens barnkultur och att könsnormsöverskridande, när det påvisas, ses som något avvikande.

Problemområdet i vår studie är föreställningen om att barnlitteratur framställer pojkar och flickor på ett specifikt sätt utifrån deras kön. Detta görs inom barnlitteraturen när författarna framställer flickor respektive pojkar genom specifika attribut, kläder och personligheter som kopplas till de respektive könen. Få barnböcker utmanar denna föreställning och genusnorm. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt barnlitteratur re/producerar genus. Kunskapen om hur genus re/produceras skapar möjlighet att ifrågasätta och förändra vår syn på hur genus förmedlas inom barnlitteratur. Analysen utgår från Connell och Pearses (2015) genusteori samt Butlers (2007) begrepp performativt genus. Vi har använt oss utav en visuell textanalys och strukturerat analysen tematiskt. Barnböckerna valdes utifrån en lista av de mest utlånade barnböckerna i Malmö kommun 2017 för åldern 3-6 år. Resultatet av studien blev att barnlitteratur re/producerar genus genom karaktärernas uttryck, handlingar, kläder och attribut. Resultatet visar bland annat att de övervägande karaktärerna möter de förväntningar för maskulinitet och femininitet som finns. Den manliga dominansen inom barnlitteratur blir även påträffande i vårt resultat.

Syftet med studien är att genom att granska tre av de ”mest utlånade barnböckerna” år 2017, som unga barn i 6-9 års ålder läser, genomföra en kritisk ideologianalys samt bildanalys om hur genusordningen och relationer ser ut mellan manliga och kvinnliga karaktärer i böcker samt om hur karaktärernas genus framställs i dem och hur läsaren teoretiskt kan påverkas av det. Böckerna som text- och bildanalysen baseras på är "LasseMajas detektivbyrå” som är skriven av Martin Widmark och illustrerad av Helena Willis. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hirdmans (2001) grundprinciper om hierarki och dikotomi, Hardings (1986) genusordning samt queerteorin om performativt genus. Resultatet visar att i böckerna skildras en del karaktärer med performativt genus och att en del bryter mot den stereotypiska mallen. Det skildras även traditionella framställningar av genus samt visar karaktärer kunna ha maskulina och feminina genusdrag som anses tillskrivas det motsatta könet. Kvinnliga karaktärer beskrivs oftare med maskulint genus än manliga karaktärer med ett kvinnligt genus. Det råder dikotomier mellan könen, där karaktärer kan skildras som varandras motpoler samt hierarkier där kvinnliga karaktärer går mot manliga yrken medan manliga karaktärer däremot inte går mot kvinnliga yrkesområden. I alla böcker kan läsaren i mötet med texten få ta del av ett par högt uppsatta yrkespositioner med makt, där könsfördelningen inte är jämlik.

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring hur genus och jämställdhet framträder i den barnlitteratur som erbjuds i förskolan. Studien undersöker därför hur representationen samt porträtteringen av kvinnliga respektive manliga huvudkaraktärer ser ut i de böcker som erbjuds barnen på två svenska förskolors femårsavdelningar. Undersökningsinstrumentet som används är en genus- och jämställdhetsanalys som appliceras på böckerna där huvudkaraktärernas kön, utseende samt egenskaper studeras. Resultatet som framkommer visar att en övervägande del av huvudkaraktärerna i de böcker som undersöks är manliga. Resultatet visar också att en övervägande del av huvudkaraktärerna följer könsnormen när det kommer till utseende medan en stor andel av huvudkaraktärer bryter könsnormen vad gäller egenskaper. Vidare framkommer att kvinnliga huvudkaraktärer oftare utmanar den stereotypa könsnormen än vad manliga huvudkaraktärer gör. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra till att pedagoger i förskolan får insyn i hur genus kan framträda i barnlitteruren samt att det analysverktyg som används i studien ska kunna användas av pedagoger för att granska den egna förskolans böcker.

Books are a well-used learning tool in preschool and therefore it is important to make visible how children can be influenced by them both positively and negatively. In this essay I perform a qualitative analysis where the selection consists of five popular children's books that I compare using images and text in a discourse analysis. In the discourse analysis, I make an interpretation of the images and texts and what they convey from an intersectional and norm-critical perspective. As an adult, I then put myself in the perspective of children during the course of the analysis. I use the intersectional perspective to see power structures and inequalities that are made visible in the books. The intersectional perspective will also make visible different social categories and identity categories. I myself have chosen in my analysis to stick to the categories of gender, ethnicity and religion. With the help of the intersectional perspective, I also get a view of power systems and how these work together in different contexts. Based on them, I can then see exclusions and inclusions in, for example, the category of ethnicity. With the help of the representations of the categories based on image and text, I will be able to see stereotypical patterns in books as well as discriminatory factors. I will use the norm-critical perspective in the analysis as I will make visible norms that appear in the books and interpret how these can affect the children's identity formation positively and negatively. The aim is to make visible how these factors together with the categories are made visible in the books and how it can affect young children's self-image and identity formation. The conclusion chapter clarifies the results of the analysis.