<p>Min studie har varit fokuserad på de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet.</p><p>Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger – två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften – detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig.</p><p>Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjänat ut sitt syfte.</p><p>Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien:</p><p>1. Om och Hur arbetas det med klassiska sagor i dagens förskola och lågstadium?</p><p>2. Finns det en medveten tanke bakom arbetet med sagorna och i så fall hur motiveras användandet?</p><p>3. Vilka olika synsätt har det funnits runt klassiska sagor genom tiderna och hur ser vi på dessa sagor idag?</p><p>Resultatet blev ett betydligt bättre resultat än jag hoppats på och det visade att den klassiska sagan fortfarande har en plats i dagens undervisning men att arbetet med sagorna anpassas efter pedagogens eget syfte. Det personliga intresset var av stor vikt för de intervjuade respondenterna. Signifikant för de fyra respondenterna var att sagorna använts bland annat till att stärka elevernas självkänsla och det egna jaget.</p>

Detta examensarbete belyser vikten av att barn kommer i kontakt med val av böcker inom förskolan. Syftet med studien är att studera hur barn reflekterar kring böcker, vilka faktorer som påverkar deras bokval samt belysa om och hur läsaren och hemmets läsvanor påverkar barns sätt i att uttrycka sig kring böcker. Idag innebär förskolan stora barngrupper för både förskollärare, föräldrar och barn. Detta medför att det blir allt svårare att tillgodose det enskilda barnet i en allt mer växande verksamhet. Idag finns det liten möjlighet för förskollärare att tillgodose samtliga barns intressen även om kraven finns enligt nationella styrdokument. Därför finns det ett intresse i att erhålla kunskaper om hur förskollärare kan anpassa delar av verksamheten i den mån det går efter det individuella barnet när möjligheten väl dyker upp. Ett sätt att anpassa verksamheten till det enskilda barnet är genom att läsa för barnen samt låta dem göra valet av böcker. Studien har genomförts genom intervjuer med barn i femårsåldern, två pojkar och tre flickor. Resultatet visar att tydliga könsskillnader finns gällande val av bokgenre, samt att barn i stor utsträckning har en djup förståelse kring böcker. Det framgår även att barn redan vid denna ålder uttrycker en förståelse för hur beroende de är av att vuxna läser för dem. Studien belyser ett tydligt mönster av hur läsvanorna i hemmet ser ut samt visar skillnader gällande vem som barnet helst ser läser för honom/henne.

Abstract Barns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform. Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på. Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen. De deltagande lärarna hade klara tankar och resonemang om hur de såg på litteratur som inslag i förskolans verksamhet. Återkommande svar om aktiviteter med barnlitteratur som grund i förskolan var besök på bibliotek och regelbundna lässtunder.

Min studie har varit fokuserad på de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet. Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger – två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften – detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig. Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjänat ut sitt syfte. Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien: 1. Om och Hur arbetas det med klassiska sagor i dagens förskola och lågstadium? 2. Finns det en medveten tanke bakom arbetet med sagorna och i så fall hur motiveras användandet? 3. Vilka olika synsätt har det funnits runt klassiska sagor genom tiderna och hur ser vi på dessa sagor idag? Resultatet blev ett betydligt bättre resultat än jag hoppats på och det visade att den klassiska sagan fortfarande har en plats i dagens undervisning men att arbetet med sagorna anpassas efter pedagogens eget syfte. Det personliga intresset var av stor vikt för de intervjuade respondenterna. Signifikant för de fyra respondenterna var att sagorna använts bland annat till att stärka elevernas självkänsla och det egna jaget.

Denna undersökning har undersökt om en karaktärs korrekta kroppsspråk kan utläsas även om kontext för karaktären (som handling eller personlighetsförklaring) saknas och vilka för- och nackdelar en sådan utläsning innebär. Bakgrundsteorin utgick ifrån Isbisters redogörelse för kroppsspråkets betydelse i spel (2006), Nikolajevas utläggning av karaktärsgestaltning i barnböcker (2000) och Hintons definition av stereotyper (2002). För att utvärdera detta skapades bilder av karaktärer från barnboksserien Kiras och Luppes Bestiarium och en neutral karaktär poserade på olika sätt, som sedan utvärderades i två enkätundersökningar. En undersökning utfördes mot barn ur böckernas målgrupp och den andra mot vuxna respondenter. Undersökningarnas resultat visade på att trots att kontext saknas kan korrekt kroppsspråk för en karaktär utläsas och att betraktaren kan utläsa passande karaktärsdrag endast från karaktärsdesignen. Det kunde dock observeras att även om majoriteten kunde utläsa en karaktärs grundläggande drag, kunde vissa känslor som liknar varandra blandas ihop och tolkas olika beroende på individen.

I den värld vi lever i idag är flykt något som på ett eller annat sätt påverkar oss alla, oavsett om vi har genomgått det själva eller ej. På så sätt är det en del i det svenska samhället, och därför något som vi både måste belysa men också bearbeta tillsammans. I undervisningen som bedrivs i skolan ska elever bland annat ges chans till att öka sin förståelse för andra individer och även för hur vårt mångkulturella samhälle ser ut idag. Genom att bedriva ett arbete med barnlitteratur som berör ämnet flykt kan elever bl.a. få förståelse för hur barn som varit på flykt mår och agerar. Texterna kan även fungera som igenkänningsfaktorer i elevers bearbetning. I den här uppsatsen undersöks och analyseras två barnböcker som har motivet flykt. De valda analysobjekten är Tänk dig att fly och Nadine längtar hem. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur flykten gestaltas i de två analysobjekten och dels hur lärare kan bedriva ett arbete kring dem i undervisningen. Analysobjekten undersöks genom att analysera deras språkliga och bildliga gestaltning av flykt, utifrån en mer mimetisk infallsvinkel. Resultatet visar att författarna har valt att behandla flykten på olika sätt. Den ena boken beskriver flykten på ett mer poetiskt sätt och vill att läsaren ska sätta sig in i tanken av att behöva fly. Den andra boken beskriver istället flykten utifrån huvudkaraktärens tankar och känslor. Gemensamt för de båda böckerna är att de inte romantiserar flykten. Istället beskriver både text och bild tydligt vilka tankar, rädslor och trauman som barn som är eller har varit på flykt kan ha. De båda böckerna kan användas i undervisningen och de öppnar båda upp för samtal och diskussion kring ämnet flykt.

Studien undersöker hur genus synliggörs visuellt, samt i vilken omfattning pojkar, flickor och vuxna karaktärer förekommer i ett urval av normkritiska barnböcker. Tanken är att få en inblick i hur genus gestaltas för barn från ett normkritiskt perspektiv. Genom kvantitativ innehållsanalys och semiotisk bildanalys så studeras illustrationerna i fem stycken normkritiska barnböcker. Resultatet visar att böckerna innehåller en mängd olika kombinationer av attribut, färger, kläder, frisyrer med mera för att visa på sitt normkritiska ställningstagande. Kläder och kroppsform är den vanligaste förekommande metoden för att gestalta en karaktär som genusneutral. Det genusneutrala barnet är den vanligaste förekommande karaktären i böckerna, de performativa pojkarna förekommer något mer än de performativa flickorna.

This paper aims to examine how sexuality is represented in six children's books who claims to be either norm critical and/or queer. I am using a qualitative method that consist of text and picture analysis designed by Stuart Hall, to examine what discourses and norms that the childrens depicts. I will also aid in the queer theoretical perspective to visualize and point out the heteronormative power structures and how they can be understood. The theoretical concepts like parenting, birth giving, biological aspect, family and stereotypes. The results of this paper shows that with help of theory, method and analysis that it is possible to determine that only one of the six chosen children's books is norm-critical and queer. The rest of the children's books shows more or less heteronormative structures and patterns that goes against the claimed norm-criticaland queer perception of the books. Not only are these five children's books recreating heteronormative structure, they are also cnhancing them. According to international research there seems to exist a trend within western children's literature whereas some sexualities are censored and placed in pecking order acoring to society's norms and values. Lastly it is therefore of crucial importance that pedagogues active in preschool continuously remain critical, analytical and evaluative toward the material they aim to acquire and use.

Studiens problemområde grundar sig i att det finns behov av forskning utifrån barns perspektiv gällandes barns uppfattningar av bilder och handling under högläsning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn beskriver och uttrycker sina uppfattningar kring handling och bilder i olika barnböcker.Forskningsfrågorna är följande: Hur beskriver barn sin upplevelse av bilder under högläsning? Samt hur beskriver barn sin upplevelse av handlingen under högläsning? Studien har utgått från ett fenomenologisk perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in på två förskolor, där barn i åldrarna 4-5 år deltog. Det dokumentationsverktyg som användes var videoinspelning och empiriska data har därefter transkriberats och transformerats med inspiration från Amedeo Giorgis analysmetod. De resultat som framträdde var: Kroppsliga uttryck, kreativitet i barns berättande och känslouttryck blir tydliga. Resultatet av studien visas utifrån barnens olika uttryck för många skilda och delade beskrivningar kring deras uppfattningar om bilden och handlingen i barnböckerna. Studiens slutsats är att barnens upplevelser av barnböckernas innehåll med bilder respektive utan bilder innehöll en varation av beskrivningar utifrån barnens kreativa-, känslomässiga- och kroppsliga uttryckssätt.

Det behövs undervisning av kemi och fysik i förskolan. Uppfattningen om hur denna ska bedrivas för att främja yngre barns lärande är inte enhetlig. Därför kommer denna studie vara inriktad på att undersöka huruvida barnböcker kan vara ett verktyg för att identifiera och utveckla kunskap om fysikaliska fenomen. Forskningsfrågan studien syftar att besvara är “Hur uttrycks fysikaliska fenomen relaterade till luft i barnböcker?”. Innehållsanalys med multimodalt perspektiv användes som metod där innehållet i sju böcker systematiskt och objektivt gicks igenom. Böckerna som valdes ut till analysen handlade om väderförhållanden, de var således inte skrivna för att presentera naturvetenskapliga fenomen. Dimensionerna som framkom under analysen var följande “Hur luft uttrycks”, “Luft i rörelse”, “Luftens temperatur”, “Företeelser som är i behov av luft” och “Antropomorfism/ Animism och metaforer”. Därefter fördes olika kategorier med begrepp in under dessa utifrån böckernas innehåll. Resultatet visade att böckerna använder sig av ett rikt språkbruk och har ett varierat utbud av hur fysikaliska fenomen relaterade till hur luft uttrycks. Böckerna vars innehåll analyserades kan ge många uppslag till hur luft kan presenteras i förskolan.