Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kön framställs i litteraturen som är tillgänglig för barnen på förskolor. Det gjordes kvalitativ analys från ett normkritiskt perspektiv av de böcker som personalen på fyra olika avdelningar upplevde lästes i störst omfattning för tillfället, totalt åtta böcker. Resultatet visade att det fanns en balans mellan andelen kvinnliga och manliga huvudkaraktärer samt att karaktärer tenderade att visa både klassiskt kvinnliga och manliga egenskaper oavsett kön, dock tog klassiskt manligt kodade egenskaper, teman och yrken mer plats i böckerna, vilket gjorde att det fanns fler möjligheter för flickorna att visa normbrytande egenskaper. Det visade sig också att mammor framställdes som mer närvarande och omhändertagande än pappor. Studiens slutsats är att även på avdelningar där det finns en jämnvikt mellan manliga och kvinnliga karaktärer behövs det fler böcker som förmedlar fler och varierade sätt att vara pojke och flicka på.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barnboken och högläsningens betydelse i relation till barns lärande och utveckling. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och är en kvalitativ studie. För att undersöka vårt syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod när vi intervjuat förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att barnböcker är viktiga för barn och förskolans verksamhet och att böcker kan bidra till mer än bara ny kunskap för barnen. Det framkommer att de anordnar högläsning vid olika tillfällen och har olika erfarenheter kring att arbete med en bok som tema. För att analysera resultatet har vi utgått ifrån centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen av studien är att barnboken kan fungera som ett verktyg till barnens utveckling och lärande, samt bidra med ett sätt att samspela och varva ner sig kring.

Studiens syfte är att undersöka hur läroplanen för förskolan definierar inkludering för alla barn samt hur det tolkas och realiseras i praktiken, i relation till ramfaktorer. Inkluderingsbegreppet i styrdokument skrivs tolkningsvis fram, något ospecifikt och samtidigt poängterar inkludering för alla barn. Tidigare forskning skriver fram att begreppet inkludering relateras till anpassning för alla barn oavsett behov och förutsättningar. Förskollärare och rektorer är relativt eniga om den komplexa kontext gällande inkludering, som befinner sig i förskolan samt att ramfaktorer påverkar det dagliga arbetet. Samtidigt finner vi ett behov av mer forskning inom ramfaktorers betydelse i förskolan och befintlig forskning är något äldre. Studien är kvalitativ med intervjuer utifrån ett läroplans- och ramfaktorteoretiskt perspektiv. Vidare i studien skildrar diskussion och analys en sammanfattning om inre och yttre faktorer och att det är avgörande för alla barns utveckling och lärande. Denna studie riktar sig till de intresserade av förskolans praktiska utmaningar och inkluderingsarbete.

Angelica Hacksell & Dilnaz Abulkhariyeva “Vänskapens betydelse för barns identitetsupplevelse”: en litteraturanalys av utvald skönlitteratur som vänder sig till barn och berör ämnet vänskap. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolan årskurs 1–3, Svenska språket, Svenska, självständigt arbete inriktning F-3, grund-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys där vi undersöker tre utvalda skönlitterära böcker som på olika sätt berör vänskap. Syftet med uppsatsen är att i våra valda skönlitterära böcker undersöka hur vänskap skildras och hur dessa böcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer. Vi kommer att undersöka hur vänskap skildras och hur karaktärerna gestaltas. Resultatet av analysen visar att det finns skillnader och att det beror på om vänskapen skildras utifrån tjej- eller kill-perspektiv. Vänskapen skildras utifrån ett komplicerat perspektiv som innefattar en viss problematik i form av svek och avsaknad av gemenskap. Vi har även kommit fram till att våra valda böcker är relevanta ur ett didaktiskt perspektiv. Således att det kan vara ett viktigt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer samt att dessa böcker möjliggör en diskussion om komplexiteten kring vänskap.

Agnes Sjöström & Emma Liljegren: “Normbrytande flickor och normtypiska pojkar”: En kvalitativ litteraturanalys av genus och könsroller i Pippi Långstrump, Sunes jul och Biblioteksmysteriet. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs f-3, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, A-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. I denna undersökning görs en kvalitativ litteraturanalys av genus och könsroller i barnlitteratur. De skönlitterära barnböcker som analyserats är Pippi Långstrump, Sunes jul och Biblioteksmysteriet. Syftet med uppsatsen är att granska och analysera skönlitteratur som riktar sig mot barn i förhållande till genus. Dessutom kommer uppsatsen också att diskutera hur man kan använda sig av skönlitteraturen i klassrummet för att arbeta med genusfrågor. För att genomföra denna analys kommer fokuset vara på att analysera böckernas huvudpersoner och bipersoner för sig, samt närmare analysera om författarna har framställt genus implicit eller explicit. Således tar uppsatsen utgångspunkt i hur genusföreställningar ser ut i samhället och analyserar om karaktärerna i böckerna möter dessa förväntningar eller visar på normbrytande egenskaper. Resultatet av analysen visar skillnader i både framställning av huvudkaraktärer så väl som bikaraktärer. Dessutom synliggörs också skillnader i hur genusföreställningarna framställts medvetet eller omedvetet. Avslutningsvis ges exempel på hur lärare kan arbeta med barnlitteraturen i syfte att belysa hur genus och könsroller kan användas i klassrummet. Bland annat diskuteras normativiteten i Sunes jul och de komplikationer dess implicita framställning kan ge läsare. Detta görs genom en lektionsbeskrivning som innefattar diskussion, samtal, och reflektion. Vidare ges exempel på hur lärare kan arbeta med de kvinnliga karaktärerna Pippi och Maja.

Denna studie undersöker vilka synsätt det finns bland förskollärare att se på uppdraget att motverka könsmönster, samt hur de i relation till det uppdraget resonerar vid val av barnlitteratur. I studien används feministisk poststrukturalism som teoretiskt perspektiv samt begreppen normer, subjektskapande och positionering för att analysera materialet. För att söka svar på våra frågeställningar hur beskriver de tillfrågade förskollärarna uppdraget att motverka traditionella könsmönster i förskolan? samt hur resonerar förskollärarna i valet av barnlitteratur? har vi intervjuat fem verksamma förskollärare. Resultatet av studien visar att både frågor om genus och könsmönster samt högläsning och barnlitteratur är ämnen som förskollärarna anser viktiga och som centrala i förskolans utbildning. Resultatet visade dock att i förskollärarnas resonemang om val av barnlitteratur, är genus inte en aspekt som prioriteras lika högt som bland annat språkutveckling. Förskollärarna menar att böcker är ett verktyg somde arbetar med kopplat till att motverka könsmönster för att visa barnen olikheter, samt för att kunna diskutera olika frågor tillsammans med barnen. Sammanfattningsvis ger förskollärarna uttryck för att de arbetar för att ge alla barn oavsett kön samma möjligheter och förutsättningar i förskolan.

I denna uppsats analyseras barnböckerna Dags för ramadan! (2015) skriven av Özlem Sara Cekic och Vad skulle Jesus ha gjort? (2016) utgiven av Merete Føyen Arnevåg. Syftet med denna uppsats är att analysera hur de två barnböckerna gestaltas utifrån religion. Detta för att sedan undersöka om böckerna kan användas i undervisningen för att minska diskriminering på grund av religion. Arbetet grundas till största del på tidigare forskning kring kristendomens och islams gestaltning i barnlitteratur. Det förekommer även annan tidigare forskning som är av relevans för uppsatsen. Uppsatsen består av en komparativ motivstudie. Jag genomför en närläsning av böckerna för att finna olika motiv till temat religion. Därefter följs en kritisk närläsning för att finna underliggande budskap. Avslutningsvis sker en komparation mellan boken med kristen gestaltning och boken med muslimsk gestaltning. Resultatet visar att böckerna kan vara en bra grund i undervisningen för att motverka diskriminering på grund av religion. Karaktärer i böckerna framställer sin religiösa tro positivt utifrån sina olika perspektiv. Böckerna visar stundvis dock en vinklad bild av olika aspekter relaterat till religionsfrågor. Ibland framskymtar också ett propagerande syfte som man kan skönja i båda böckerna. Om eleverna kan identifiera sig med karaktärerna i de litterära verken kommer deras uppfattning utifrån detta vara vitt skilda. Det behöver därmed inte betyda att det med automatik utgör grunden för en positiv utveckling av elevernas identitetsskapande vilken tidigare forskning beskriver. Pedagoger måste förklara och tydliggöra att böckerna framställs utifrån ett visst perspektiv. Lärare behöver även fundera över i vilket syfte böckerna i undervisningen ska användas. Att rekommendera att låta eleverna själva läsa dessa böcker utan vidare fördjupning kan till och med vara olämpligt. Pedagoger och elever bör ta sin utgångspunkt i att tillsammans utveckla en förståelse för litteraturens budskap. Detta förslagsvis genom att välja ut ett fåtal händelser ur boken och använda dessa mer djupgående i undervisningen.

I detta arbete presenteras analysen av böckerna: Trolldom i gamla stan, skriven av Martin Olczek och illustrerad av Anna Sandler (2017), Handbok för superhjältar: Del 1 - Handboken som är skriven av Elias Våhlund och Agnes Våhlund (2017), samt Musse och Helium: Mysteriet med hålet i väggen som är skriven av Camilla Brinck (2018).Analysen gjordes genom en hermeneutisk inriktning vilket innebar att böckerna analyserades med målet att tolka, förstå och förmedla upplevelser av materialet. Huvudsyftet med analysen var att få syn på genusdrag hos huvudkaraktärerna och vilka könsrollsmönster som de speglade. Som hjälp får att veta vilka könsstereotypa karaktärsdrag jag skulle leta efter användes Maria Nikolajevas (2017) schema över typiska karaktärsdrag hos manliga och kvinnliga huvudpersoner. Schemat användes dessutom som ett verktyg för att kunna synliggöra om huvudkaraktärerna i de valda böckerna förstärkte eller förbröt de traditionella föreställningarna om vad som anses manligt och kvinnligt.Bakgrunden till arbetet ligger i att man i dagens samhälle ofta förväntar sig att en persons biologiska kön även innebär att personen skall bete sig på ett specifikt sätt. I olika kulturer och i olika samhällen finns det förväntningar om vad som anses manligt och kvinnligt. Det man ofta glömmer bort är att normer kring genus och kön ofta förändras över tid vilket då innebär att dagens samhälle är berikat med fler överskridande könsrollsmönster. Barnböckerna representerar ofta aktuella debatter inom samhället och genom att analysera barnböcker kan man på syn på olika debatterade områden, i detta fall genus och könsrollsmönster. Slutsatsen i analysen blev att huvudkaraktärens biologiska kön inte bety

Vi har i denna studie undersökt två lärares arbete med barnböcker för konflikthantering. En bokanalys av de barnböcker de intervjuade lärarna arbetar med har också gjorts för att undersöka hur mellanmänskliga konflikter framställs och hur innehållet i barnböcker kan användas för konflikthantering. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt barnböcker kan användas i grundskolans utbildning för att behandla mellanmänskliga konflikter samt att skapa förståelse för barnboken som verktyg för konflikthantering. Studien utgick från en kvalitativ intervjustudie och en kvalitativ textanalys där det sociokulturella perspektivet har varit studiens teoretiska utgångspunkt. Materialet som utgjort grunden för denna motivstudie och empiriska undersökning bestod av barnböcker och intervjuer. Resultatet har visat att boken spelar en avgörande roll i lärarnas konflikthantering. Vidare visade resultatet att boken kan skapa möjligheter för elever att utvecklas i förståelse för sig själv och för andra. Resultatet har också visat att boken kan öppna upp för lärtillfällen och utvecklande samtal. Studien visade, utifrån de två lärarnas intervjuer och bokanalysen, att barnboken kan skapa möjligheter och användas som ett verktyg för konflikthantering.

Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys som har gjorts tematiskt av den valda skönlitteraturen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och diskutera två av Astrid Lindgrens verk utifrån motsatsparet realism och idyll. Vi kommer att analysera Emil i Lönneberga och Madicken, då båda böckerna ska utspela sig under samma tid, under början av 1900-talet. Böckerna utspelar sig under samma tid, dock utspelar sig den ena boken på landsbygden och den andra i stadsmiljö. Vi kommer också fördjupa oss i hur samhället och hushållen var i början av 1900-talet för att sedan jämföra det med Lindgrens böcker ifall hon skildrar det till dåtidens verklighet. Vi analyserar båda böckerna för att se hur realismen har sin relevans. Realismen är ett begrepp inom litteraturvetenskapen som är en strävan att skildra omvärlden så verklighetstroget som möjligt. Vi har också valt att undersöka om och hur dessa två skönlitterära böcker kan vara en inspiration för elevers egna realistiska skrivande.