Vår erfarenhet är att många böcker som används i skolundervisningen för nybörjarläsaren känns föråldrade vad det gäller form, innehåll och layout. Vi anser att barnens första kontakt med läsning måste vara förknippat med något lustfyllt, och inte enbart vara ett verktyg för att ”knäcka läskoden”.Vårt syfte är att, med stöd utifrån teorier om barns textvärldar och vad som är lättläst, analysera fyra skönlitterära böcker för nybörjarläsaren. Utifrån detta har vi utformat följande frågor: Hur är språk och bild utformat? Hur behandlar innehållet identitet, etnicitet och genus? Tar innehållet hänsyn till barnens vardagsvärld och intressen?Vi har använt oss av kvalitativ innehållsanalys. Böckerna i vår analys är alla utgivna år 2015 och av fyra olika förlag. Det är en liten undersökning, men vi har försökt att få ett så brett och varierat urval som möjligt. Vid vårt val av titlar har vi utgått från några kriterier som vi anser vara speciellt intressanta att studera: vardagshändelser, populärkultur, genus, normer, mångfald samt språk- och bildaspekter. Men vi har även försökt spegla hur utgivningen av denna genre ser ut år 2015.Varje bok analyseras var för sig för att sedan följas av en generell analys och diskussion. I diskussionen utgår vi från våra forskningsfrågor och fördjupar vår analys ytterligare med stöd av teoridelen. Utifrån vårt resultat tycker vi oss se att förlagen har tagit intryck av barnens textvärldar i såväl illustrationer som i bokens handling. Intrycken kommer framförallt från populärkulturen. Vi ser även en större mångfald och att det finns böcker som utmanar rådande normer och som har ett vidgat genusbegrepp.Som förslag på framtida forskning tycker vi att det skulle vara värdefullt att studera vad yngre barn själva väljer att läsa och varför.

Tidigare forskning har visat att flickor och pojkar med ADHD och autism uppvisar olika symtombilder, där flickor med ADHD och autism riskerar att missas eller feldiagnostiseras då kriterierna för diagnosen baseras på pojkars beteende. Syftet med denna uppsats är att kartlägga representationer av ADHD och autism i skönlitteraturen utifrån ett genusperspektiv, detta för att kunna analysera om karaktärerna uppvisar en representativ och nyanserad bild som går i linje med den aktuella forskningen. För analysen valdes 14 skönlitterära barnböcker ut som behandlar diagnoserna ADHD och autism. För att tolka och koda materialet användes en tematisering som utgick från ett genusperspektiv.  Resultatet av studien visar att det finns få skillnader i representationen mellan flickor och pojkar med ADHD och autism i barnböckerna. Trots att forskningen visar att flickor och pojkars symtombild skiljer sig åt skildras de i böckerna på liknande sätt. När det kommer till flickor med ADHD kunde vi i mer än hälften av böckerna dock urskilja vissa karaktärsdrag som var mer i enlighet med forskningen. Den främsta avsaknaden när det kommer till nyanserade karaktärsdrag fanns i de barnböcker där flickor med autism skildrades. Böckerna saknade beskrivningar av de autistiska drag som forskningen delvis lyfter, där diagnosen i flertalet fall kan vara svår att upptäcka eftersom flickor med autism lyckas hitta strategier för att kamouflera de drag som kan utmärkas som autistiska. Studiens slutsats är således att det finns ett stort behov av skönlitterära barnböcker med en mer nyanserad bild av flickor med autism.

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjekonstellationer gestaltas i barnböcker. Tolv barnböcker med varierande familjekonstellationer har analyserats. Studien utgår från socialkonstruktionism. I studien har diskursanalys av böckernas texter genomförts med begreppen diskurs, subjektsposition och utestängningsprocedur. I studien har även en semiotisk bildanalys av 24 av böckernas bilder genomförts. Varje bild har analyserats genom begreppen denotation och konnotation. Studiens slutsats är att det framkommit fyra diskurser, nämligen att när problem uppstår i familjesituationen så löser sig problemen till slut, det kan vara svårt för barn när nya familjemedlemmar tillkommer, det är jobbigt att vara ett skilsmässobarn samt att vissa familjer har sämre ekonomiska villkor än andra. Studien lyfter även fram att de vuxna ofta har en högre subjektsposition än barnen, men att det även syns fall där barn och vuxna är mer jämlika. I böckerna syns olika grader av intimitet mellan par. Slutsatsen som dragits är att graderna av intimitet beror på bokens ton och inte huruvida paren är samkönade eller olikkönade.

Min studie och mitt syfte riktar sig mot pedagogers användning av barnboken i den dagliga verksamheten på förskolan. Utifrån användandet av barnboken så har jag valt att rikta mitt fokus mot ett genusperspektiv. Mitt syfte är därför att också titta närmare på om/hur pedagoger använder sig av barnboken i sitt genusarbete i förskolan. Mina frågeställningar är: Hur använder pedagoger, enligt dem själva, barnboken i den dagliga verksamheten? Och hur förhåller sig pedagoger till användningen av barnboken som ett pedagogiskt verktyg när det kommer till arbetet kring genus i förskolan? Jag valde att använda mig av metoden intervjuer i min studie för att kunna få pedagogers svar utifrån mina frågor. Jag har gjort en undersökande studie där jag har valt att intervjua två pedagoger från en kommunal förskola och två pedagoger från en fristående förskola. Jag har sammanställt förskolorna och sedan tittat på och jämfört svaren utifrån mina valda teoretiska perspektiv. Det färdiga resultatet visar på att barnboken används dagligen på de bägge förskolorna och att genus är något som pedagogerna alltid är medvetna om. / My study and my purpose is focused on teachers' use of children's literature in the daily activities in preschool. Based on the use of the children's book, I have chosen to aim my focus towards a gender perspective. My purpose is also to look into whether/how teachers use children's literature as a means to problematize gender. My questions are: How, according to themselves, do educators use children's literature during daily activities in preschool? And what are the attitudes of these educators to the use of children's literature as an educational tool when it comes to problematizing gender in preschool? I chose to work with interviews in my study to get teachers answers based on my questions. I have made an investigative study where I have chosen to interview two teachers from a public preschool and two teachers from an independent preschool. I have compiled the preschools and then looked at and compared the answers from my chosen theoretical perspective. The final result shows that children's literature is used daily in both of the preschools and that gender is something that educators always keep at the back of their minds.

The aim of this thesis is to highlight how male and female characters are portrayed in children’s books, that have football as a theme, and are written for children between 9-12 years of age. I have chosen this subject so that I, as a pre-school teacher, can adhere to the curriculum’s aim of maintaining the school’s responsibility for counteracting traditional gender roles. I aim to study how gender is represented in literature for children. I shall apply Yvonne Hirdman’s theories on the gender system which is built on the principals whereby the sexes are separate entities and there is a structural hierarchy between them. There is also a gender contract which maintains a balance of power according to which woman is considered inferior to man. From the reproduction process Hirdman identifies cultural influences that literature conveys to the reader as to how genus concepts are created. To answer questions on how characters in the books are presented, I use a qualitative analysis. I primarily use Maria Nikolajevas “character-theory” and gender based “opposite concepts”. This thesis deals with the following questions: Which kinds of descriptions are used to present female and male characters, and if there are, can one see any differences between them? How are the relations between coaches, parents and children portrayed? From these I have come to the conclusion that gender is presented in a traditional manner so that in stories in which the main characters are female are motivated by love; while stories in which the main characters are male are about football. Girls are rather orientated towards relations, as apart from boys who are described as more independent and egocentric. I can also identify that the team leader is gentler and more personal when dealing with girls, in contrast to when dealing with boys. It may be mentioned here that some of the characters have at time some qualities that go against the norm and which may be considered as challenging the established “keeping them apart principle”. That man is the norm on the football arena is however common in all the books.

This essay seeks to investigate identity formation and the role of the oriental other, the Calormene, in C.S. Lewis popular children’s books, The Chronicles of Narnia, as well as the threat levelled at Narnia and what it constitutes. The oriental other as a threatening corruption is a common image in European colonial discourse, therefore a brief summary on post-colonial theory and critique thereupon and a background on the occidental attitude towards the discursive Orient based mainly on Orientalism by Edward W. Said, as well as a short account of Emile Durkheims theory on social divisions of labour and identity formation in groups is provided in the first theoretical section, Images of the Other. In the second section the Narnian identity and what it is composed of is examined. Here I argue that the Narnian identity is connected to an ideal and primordial English identity. This is shown primarily through the linking of Narnian nature and food with the English countryside and its “plain food”. Consequently, food in the Narnian space possesses a great power. The food of the Other corrupts while the hearty Narnian or English food holds the power to redeem those corrupted. The third section is dedicated to the threat against Narnia. This is composed mainly of Calormenes and Witches, both of which are described to be ancient and whose evil, I argue, nonetheless is an eventual consequence of rational thinking and modernity. In the fourth section the Calormene, the Other in Narnia, is examined. The Calormene society is inextricably linked to slavery, which is portrayed as the utmost consequence of rationality, and characterized by its spiritual poverty. This section also discusses how the Narnian can be corrupted and turned “Other”.

Syftet med studien är att undersöka hur en kvinnlig huvudkaraktär i Handbok för superhjältar. Del 1: Handboken förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Vi har valt ut sju situationer från boken. För att ta reda på hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret kommer diskursanalytiska verktyg och Nikolajevas schema användas. Sju situationer är utvalda eftersom situationerna gör det möjligt att använda text- och bildanalys för att undersöka hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Nikolajeva har skapat ett schema för att skildra pojkars och flickors egenskaper i skönlitteratur. Dessa egenskaper är skapade utifrån rådande normer, hur flickor och pojkar förväntas vara och bete sig i förhållande till verkligheten (Nikolajeva, 2017:191ff). Resultatet visar att författarna medvetet förhåller sig till genus och på olika sätt visar sig vara medveten om det traditionella könsmönstret. Lisa har egenskaper som Nikolajevas schema visar är typiskt för pojkar och flickor i skönlitterära barnböcker.

I uppsatsen analyseras interaktiva beståndsdelar använda i barnböcker, med syftet att utifrån dem skapa innovativ och anpassad game-play mekanik för digitala äventyrsspel. Under arbetet har fokus lagts på att undersöka beståndsdelarnas påverkan av mottagaren och vad de ger för mediet, samt att skapa funktioner som stimulerar spelarens nyfikenhet. Detta gör att spelaren blir drivkraften bakom äventyrsspelets narrativ. Resultatet av undersökningen är en prototyp vilken visar de funktioner som presenteras i uppsatsen, samt en diskussion kring tillvägagångssättet och vikten av att utvecklare ser bortom det egna mediet vid medieutveckling. In this thesis interactive elements used in children’s books are analysed before being redesigned with the purpose of creating innovative game-play mechanics suited for digital adventure games. An important part of the thesis has been the exploration of these elements’ affect on the receiver and how they contribute to the medium, as well as creating game-play mechanics that stimulate the player’s curiosity. The developed mechanics result in the player becoming the driving force behind the game’s narrative. The outcome of the thesis is a prototype which showcases the developed mechanics presented in the thesis, as well as a discussion regarding the approach and the importance of developers exploring other media as a part of their development process.

Syftet med denna studie är att ta reda på om flickor och pojkar i böckerna skildras enligt stereotypiska könsroller. Genom en enkät fick vi fram de fyra mest populära böckerna enligt några flickor och pojkar i årskurs 4. En intervju genomfördes även för att få en bakgrund till bokvalet. De böcker som var populärast och som vi har analyserat är Rum 213, Harry Potter och hemligheternas kammare, Dagbok för alla mina fans – Gregs bravader och Pax 2 – Grimmen. Samtliga böcker visar på karaktärer med både kvinnliga och manliga egenskaper. Gemensamt för de böcker som pojkarna valde, Gregs bravader och Grimmen, är att det är manliga huvudroller med mestadels manliga egenskaper. Böckerna valdes för att pojkarna blivit rekommenderade dessa böcker av sina kompisar. Böckerna som flickorna valde, Rum 213 och Harry Potter och hemligheternas kammare, hade både kvinnliga och manliga huvudroller och karaktärerna i böckerna var till största del inte stereotypiska. Vår tolkning av detta är att, precis som Hirdman (1988) säger, män och pojkar har svårare att ta sig ur normer då de representerar en och därför väljer "typiska pojkböcker".

Studiens syfte är att undersöka reproduktionen av genus i barnböcker utifrån hur bilderböckers karaktärer framställs i text och bild samt vilka konsekvenser detta kan få i förskolans arbete med att bryta stereotypa könsmönster och roller. Tre av barnens favoritböcker valdes ut för studien från en tre- till fyraårsavdelning. Genom en bild- och textanalys har en tolkning gjorts utifrån ett teoretiskt ramverk med stereotypiskt kvinnliga respektive manliga egenskaper, attribut och aktiviteter. I resultatet framkommer att alla tre analyserade böcker reproducerar en stereotyp bild av genus men med en möjlighet till flera fria tolkningar av både text och bild.