No description available.

No description available.

”Barnets bästa är ett sådant där fluffigt begrepp…” skrevs utifrån tanken att utreda hur ett barnperspektiv kan formuleras i förhållande till barn som är komna ur en surrogatprocess. Detta utifrån synvinkeln av ett antal personer som är eller tänker sig till att bli föräldrar via en surrogatprocess och ytterligare ett antal familjerättssekreterare. Totalt genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med sex personer. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån en så kallad konventionell innehållsanalys. Här har det empiriska materialet kodats förutsättningslöst och utan förutbestämda kategorier, vilket så också lett till en begreppsutveckling av informanternas ”barnens bästa”/barnperspektiv.   Ett barnperspektiv har visat sig vara ett mångfacetterat och tvetydigt begrepp där innebörden kan skilja sig stort beroende på vem man talar med. Likväl som det finns ett socialt perspektiv så finns också ett offentligt, mer juridiskt präglat, synsätt. I denna studie kännetecknades informanternas berättelser tydligt utifrån den roll de intervjuades. Då föräldrarna framförallt hyste ett ”barnets perspektiv” i fråga om att se till barnets bästa var familjerättssekreterarnas syn mer präglad av ett pendlande mellan ett renodlat barnrättsperspektiv och ett allmänt barnperspektiv, samtidigt som de alla var individer med egna och unika ingångar.   Att värna ett barnperspektiv är slutligen framförallt beroende på individens unika inställning till detta synsätt. Det finns dock en tendens att detta till stor del handlar om en situation av god omvårdnad enligt föräldrarna medan familjerättssekreterarna kompletterar detta synsätt med att lägga en minst lika stor vikt också vid barnets juridiska situation.

No description available.

No description available.

Uppsatsen är en delvis rättsdogmatisk, delvis rättssociologisk studie av hur institutet barnets vilja är reglerat i gällande rätt och tillämpningen av densamma.

According to the U.N. convention of the rights of the child, as well as Swedish law, the best interests of the child is to be a primary consideration in all actions taken concerning children. This study explores the concept of the best interests of the child [barnets bästa] in the Swedish judiciary in cases of compulsory care [LVU]. The aim of this study was to explore how the courts construct the concept of “the best interest of the child”, how the child’s gender affected the construction of this concept and how the child’s right to express their view in court affected the outcome. This was achieved by analyzing 35 cases of compulsory care using document- and content analysis with a constructivist perspective and theories of discretionary action and gender theory. The conclusions drawn from this study was that child protection is the key value for courts deciding the best course of action for the best interests of the child and that the child’s view was taken into account. However, the child’s statement seems to be of greater influence when it concurs with the court’s opinion. We could also see that the gender of the child mattered more for what kind of case they appeared in rather than the court’s decision on the best interests of the child.

<p>Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna. Begreppet diskurs definieras som ett socialt område vilken innehåller strukturella mönster som skapats genom språket. Dessa strukturella mönster gör sig sedan synliga i formuleringar och handlingar kopplade till det sociala området. I vår studie blottläggs således det bestämda sättet att tala om och förstå en del av den sociala barnavårdsdiskursen. Analysmaterialet visade hur vissa betydelser, genom den sociala konstruktionen, blivit självklara. Vidare stod vid slutet av vår analys klart att diskursen och den sociala konstruktionen ständigt reproduceras. Analysen resulterade i iakttagelsen av ”barnets bästa” som diskursens nodalpunkt. Kopplat till denna fann vi moment, bland annat samhörighet till närstående, barnets vilja, återförening och vårdplan, som tillsammans bildade en sammanhängande ekvivalenskedja.</p>

Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna. Begreppet diskurs definieras som ett socialt område vilken innehåller strukturella mönster som skapats genom språket. Dessa strukturella mönster gör sig sedan synliga i formuleringar och handlingar kopplade till det sociala området. I vår studie blottläggs således det bestämda sättet att tala om och förstå en del av den sociala barnavårdsdiskursen. Analysmaterialet visade hur vissa betydelser, genom den sociala konstruktionen, blivit självklara. Vidare stod vid slutet av vår analys klart att diskursen och den sociala konstruktionen ständigt reproduceras. Analysen resulterade i iakttagelsen av ”barnets bästa” som diskursens nodalpunkt. Kopplat till denna fann vi moment, bland annat samhörighet till närstående, barnets vilja, återförening och vårdplan, som tillsammans bildade en sammanhängande ekvivalenskedja.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnperspektivet implementeras och realiseras i Socialtjänsten. Uppsatsen är baserad på två frågeställningar: Hur använder och tillämpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handläggningsprocessen? Använder de sig av några hjälpmedel eller ”arbetsverktyg” för att tillämpa barnperspektivet? För att svara på uppsatsen syfte och frågeställningar, användes en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistånd i en av Malmös stadsdelar. Uppsatsens resultat visar att respondenterna är för tillfället igång med att tillämpa ett nytt arbetsverktyg för att integrera ett barnperspektiv i deras handläggningsprocess. Arbetsverktyget har fört med sig en ständig diskussion på avdelningen. Resultatet visar även hur socialsekreterarna beaktar barnets bästa och barnets inställning i handläggningsprocessen. Barnets bästa har oftast tidigare beaktats när socialsekreteraren ska bevilja en skuld till en familj. Socialsekreterarna i studien försöker redan från början tillämpa barnets bästa i handläggningsprocessen. Enligt respondenterna fungerar inhämtningen av barnets inställning dåligt i deras handläggningsprocess, men det nya arbetsverktyget ska försöka förebygga detta. / This paper aims to examine how children’s perspective is implemented and realized in social services. The study is based on two issues: How do social workers use and apply a child’s perspective in the administrative process? Do they use any aids or tools to apply a child’s perspective? To answer the studies’ purpose and issues, a qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted with four social workers within the Department of financial assistance in one of Malmös’ neighborhoods. The result of the study shows that the respondents are at the moment applying a new tool to integrate a children’s perspective in their administrative process. The tool has brought a constant discussion to the Department. The results also show how the social workers take in account the best interest of the child and the child’s attitude in the administrative process. The best interest of the child has before mostly been taken in account when the social worker is granting a debt to a family. The social workers in the study are trying to apply the child’s best interest from the start in the administrative process. According to the respondents the gathering of children’s attitude works poorly in their administrative process, but the new tool will try to facilitate this.