The Child Right Perspective is constantly being debated and not least today when so many children are seeking asylum around the world. Many of these children has applied for asylum in Sweden and consequently been through a handling process. It is of the utmost importance that the Migration Authority takes the UN Convention on the rights of the child into consideration during the handling process and that the laws that are considered during the process are aligned with the principle the best interests of the child in article 3. The principle and the Convention on the rights of a child should be considered as two of the most important parts when handling asylum cases for children. This is to a large extent due to the fact, that children lack the legal capacity and can be assumed to be a particularly exposed group in society. Sweden has been criticized for having a handling process that is too long. Such long handling times are not in line with the Convention on the rights of the child. This thesis is aimed at investigating whether a long asylum process and the guidelines of the Migration Authority, consisting of laws and own positions are aligned with the principle “the best interests of the child” as outlined in the convention. As Sweden hasn’t incorporated the Convention on the rights of a child, it is consequently the Swedish law that regulates the principle the best interests of the child and the handling process. The Administrative Procedure Act (Förvaltningslag) is the law that the Migration Authority has to adhere to. This law doesn't mention the best interests of the child, neither as a concept nor as a principle. It’s also not provided with any time limit for the handling of these cases. The only thing close to a time limit in the Administrative Procedure Act is the requirement that cases are to be handled simply, quickly and cost-effectively. However, the principle the best interests of the child is considered in a so-called portal paragraph in the first chapter of the Aliens act, (Utlänningslag) stating that the best interests of the child should be considered in cases involving children. The paragraph shall include all cases, which apply the law. Even though proposals to introduce time limits for handling these cases have been put forward, there is today no decisions made on this topic. Regarding long handling times the principle the best interests of the child can be interpreted in different ways. It is up to the Migration Authority to interpret and decide what should be given the highest weight in relation to Article 3 when judging whether the handling times should be considered to meet the requirements of the Convention on the rights of the child. On the one hand efficiency in relation to short handling times is requested, but on the other hand accuracy, through a thorough investigation of what is in the best interests of the child. In 2020 the Convention on the rights of the child is expected to be incorporated into Swedish law, which should calm down the debate. This law will, potentially, clarify the legal position regarding the child right perspective, when handling cases involving children. / Barnrättsperspektivet är under ständig debatt och kanske inte minst i dagsläget, då det idag befinner sig ett stort antal barn på flykt i världen. Av denna stora mängd barn, har en del av dessa sökt asyl i Sverige och således genomgått en handläggningsprocess. Det är av yttersta vikt att Migrationsverket beaktar FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) vid handläggningen och att de lagar som berör barnet under processen är förenliga med principen om barnets bästa i artikel 3. Principen och barnkonventionen bör anses vara några av de viktigaste delarna vid handläggningen av asylärenden som rör barn. Mycket på grund av att barn saknar rättslig handlingsförmåga och kan tänkas vara en särskilt utsatt grupp i samhället. Det har riktats kritik mot Sverige, vad gäller för långa handläggningstider, något som kan anspela på att handläggningstiderna i Sverige inte är förenliga med barnkonventionen. Uppsatsen ska därmed utreda om en lång asylprocess och hur Migrationsverkets riktlinjer i form av lagar och egna ställningstaganden är förenliga med principen om barnets bästa enligt barnkonventionen. Då Sverige inte har inkorporerat barnkonventionen, blir det således den svenska lagstiftningen som reglerar principen om barnets bästa och handläggningsprocessen. Förvaltningslagen är den lagstiftning, Migrationsverket till ska förhålla sig till. Lagen nämner varken barnets bästa som begrepp eller princip och inte heller stadgas det någon tidsfrist för handläggning av ärenden. Det som kan likna en tidsfrist i lagen är endast rekvisitet om att ärenden ska handläggas enkelt, snabbt och billigt. Principen om barnets bästa beaktas däremot i en så kallad portalbestämmelse i Utlänningslagens första kapitel, som stadgar att barnets bästa särskilt ska beaktas i fall som rör barn. Lagrummet ska omfatta alla typer av ärenden som lagen tillämpar. Trots förslag om att införa tidsfrister i lag, finns det i dagsläget inga bestämmelser av sådan karaktär. När det kommer till långa handläggningstider kan principen om barnets bästa således tolkas på olika sätt. Det blir upp till Migrationsverket att tolka vad som ska väga tyngst i artikel 3:s mening för att handläggningstiderna ska anses vara förenliga med barnkonventionen. Å ena sidan kan effektivitet efterfrågas i form av korta handläggningstider eller å andra sidan noggrannhet i form av utförlig utredning av vad som bör anses vara barnets bästa. År 2020 förväntas en barnrättslag, en inkorporering av barnkonventionen, träda i kraft som skulle kunna lugna debatten. Lagen kommer eventuellt klargöra rättsläget kring barnrättsperspektivet vid handläggning av ärenden som rör barn.

Uppsatsen inriktar sig på omhändertagande av barn och unga i enlighet med tvångsvårdslagstiftningen, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagen omfattas av bedömningskriterier utan tydliga definitioner, vilket kan resultera i tolkningssvårigheter. Uppsatsen redogör, genom tillämpningen av en rättsdogmatisk metod, för de rättsliga förutsättningarna för omhändertagande av barn enligt LVU. Alla åtgärder och beslut som rör barn och unga ska fattas utifrån ”barnets bästa”. Vad som är att anse som barnets bästa är inte alltid en självklarhet och förändras över tid. En mängd olika faktorer påverkar utvecklingen av barnets bästa, såsom samhällets generella syn på  barn, rådande kultur, normer och värderingar, kunskaper om barn, ekonomi och politiska idéer, nya reformer och könstillhörighet. I uppsatsen undersöks en närmare innebörd av begreppet ”barnets bästa”, samt, genom studier av rättspraxis, barns och ungas delaktighet och inflytande i tidigare respektive nuvarande rättstillämpning, samt vilken hänsyn som tas till barns egna åsikter och vilja vid beslut som rör dem. Utredningen visar på en utveckling av innebörden av begreppet ”barnets bästa”, samt att barn och unga fått större inflytande och möjlighet att påverka beslut rörande dem själva.

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan skolors arbete mot mobbing och elevers behov av stöd, samt om skolornas arbete motsvarar hur eleverna önskar att skolan ska att hantera mobbning i årskurs fyra till sex. I studien beskrivs skillnaden på begreppen ”barnperspektiv” och ”barnets perspektiv” samt hur begreppen är relevanta för skolans elevinflytande. Denna studie undersöker alltså om skolans arbete mot mobbning når barnets perspektiv. Studien grundas på kvantitativa enkätundersökningar där 55 elever och 6 lärare från tre olika skolor i årskurs fyra till sex har deltagit. Respondenterna har svarat på samma flervalsfrågor, vilka har anpassats efter ett elevperspektiv samt ett lärarperspektiv. Svaren har ställt mot varandra för att klargöra om elevernas och lärarnas svar överensstämmer. Studiens resultat visar att det finns önskningar från eleverna kring arbetet mot mobbning vilka skolorna inte har något systematiskt arbete kring.

No description available.

Under 2022 bereddes 8352 barn och unga vård med stöd av 2 eller 3 §§ LVU. Trots att LVU i grunden är en skyddslagstiftning till för att socialtjänsten ska kunna ingripa när barn far illa är LVU ett område där domstolar och socialtjänst fortlöpande kritiseras i media på grund av just detta. Att skydda barn som far illa är en samhällelig skyldighet som följer av barnkonventionen och en av konventionens grundpelare, artikel 3 om barnets bästa, finns uttryckt i 1 § femte stycket LVU. I paragrafen anges att vid beslut enligt lagen ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Formuleringen om barnets bästa i LVU lades till i syfte att förstärka barnperspektivet, för trots att det är en skyddslagstiftning för barn och unga hade rättsutvecklingen en tendens att inte alltid sätta den unge först. Liknande resonemang fördes i samband med att barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020. I propositionen angavs att det inte tydligt går att utläsa myndigheternas bedömningar och avvägningar i beslut som rör barn och det framgår inte heller på vilket sätt beslutsfattaren har tagit hänsyn till barnets bästa, trots att det fanns uttryckliga bestämmelser om barnets bästa. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tydligt det idag går att utläsa myndigheternas bedömningar och avvägningar i beslut som rör barn, eller mer specifikt: att granska hur barnets bästa används när förvaltningsdomstolarna fattar beslut om tvångsvård enligt 2 och 3 §§ LVU. Undersökningen ämnar utreda i vilken utsträckning barnets bästa finns med i domskälen och på vilket sätt barnets bästa används vid beredande av vård enligt LVU. Totalt granskas 187 domar. Detta görs med den rättsdogmatiska metoden och med hjälp av kvantitativa och kvalitativa verktyg. Det finns ingen klar definition av barnets bästa, men av barnets bästa framgår att en bedömning ska göras i varje enskilt fall. Barnets bästa ställer dessutom krav på att det framgår av domen vad som anses vara barnets bästa, av vilken anledning och vilka omständigheter som vägts mot varandra. Resultatet av granskningen visar att paragrafen om barnets bästa (1 § femte stycket LVU) fanns med i domskälen i 77 procent av de mål som granskades. I endast 15,5 procent av målen som granskades fanns sedan paragrafen i kombination med att domstolen nämnde, fastställde eller förde ett resonemang om vad som är bäst för barnet med i domskälen. I dessa mål kunde totalt fem teman identifieras: att förvaltningsrätten fastställer barnets bästa, att förvaltningsrätten beskriver en generell innebörd av barnets bästa, spänningsförhållandet mellan statens skyldighet att ingripa och att barn inte ska separeras från sina föräldrar om det inte är till deras bästa, föräldrarnas oförmåga att sätta barnets bästa först, samt varför barns uppgifter ska väga tungt. I vissa domar kombinerades dessa teman. Endast tre domar kan däremot sägas uppfylla de krav som barnets bästa ställer på domstolarna. Detta är särskilt anmärkningsvärt med hänsyn till de lagändringar som skett då syftet med ändringarna inte förefaller återspeglas i praktiken, men kanske främst med hänsyn till att rätten att få barnets bästa bedömt och beaktat är en rättighet som tillfaller barn som ingen annan än domstolen kan tillgodose.

No description available.

No description available.

Barnets bästa ska vara det avgörande intresset vid tvister om vårdnad. Principen om barnets bästa finns idag lagreglerat i bland annat föräldrabalken och sedan år 2021 är FN:s konvention om barnets rättigheter inkorporerad svensk lag. Gemensam vårdnad är en utgångspunkt som sedan länge ansetts vara det bästa för barnet men det finns situationer då ensam vårdnad är det bättre alternativet utifrån principen om barnets bästa. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad barnets bästa egentligen innebär vid tvister om vårdnad och hur barnets rätt till delaktighet realiseras i praktiken. För att ta reda på syftet har den rättsdogmatiska metoden använts. Resultatet visade på att barnets bästa inte har en tydlig definition och att rätten till delaktighet innebär att barnet bland annat ska få möjlighet att uttrycka sina egna åsikter. Att utreda barnets bästa innebär en individuell bedömning vilket i sin tur gör begreppet dynamiskt.

Titel: “You can tell us and we will listen, but it is not certain that it is you who makes the final decision” A study about the best interest of the child and the child´s participation in high-conflict families in custody investigations from a family law socialworkers point of view.   This study examined how four social workers at municipal social service section responsible for family law issues interpret the concepts of children's best interests, the child's participation and high conflict families concerning issues of child custody investigations, from a qualitative perspective. The study was performed using semi-structured interviews based on fictitious case studies on these themes. The main results regarding the child's best interest was the perceived lack of accepted knowledge base to assess the current interests of the child and the presence and severity of various risks children may face in the company of their parents. The main results regarding the child's involvement was, according to the interviewed social workers at the municipal social service section responsible for family law issues, that they generally follow the National Social Board of legislative interpretations and recommendations but that the protection aspect outweight the expense of the degree of participation of the child. The conclusion was in accordance with the indication from children's rights organizations the children will often be heard but do not always get their views listened to. The concept high- conflict families was not an established concept, even if the problem was well known. / Denna studie undersökte hur fyra familjerättssekreterare tolkar begreppen barns bästa, barnets delaktighet och högkonfliktfamiljer gällande umgängesfrågor i vårdnadsutredningar utifrån ett kvalitativt perspektiv. Studien gjordes med hjälp semistrukturerade intervjuer som byggde på fiktiva fallstudier kring dessa teman. Ett huvudresultat utifrån intervjuerna gällande barnets bästa var att det saknas vedertagen kunskapsbas att utgå ifrån för att bedöma förekomsten och allvaret i de olika risker barnet kan utsättas för i umgänget med sina föräldrar. Ett tydligt resultat gällande barnets delaktighet var utifrån de intervjuade familjerättssekreterare att familjerätten generellt följer Socialstyrelsens lagtolkningar och rekommendationer men att skyddsaspekten ofta väger över på bekostnad av graden av delaktighet för barnet. Slutsatsen blev att precis som barnrättsorganisationer uppgett, får barnen ofta komma till tals men blir inte alltid lyssnade på och deras synpunkter underordnas ofta ett vuxet barnperspektiv. Begreppet högkonfliktfamilj var inte ett använt begrepp bland familjerättssekreterare, även om problematiken var välkänd.

<p>Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer. Vi har även funnit att barnets bästa är en norm som behandlas lika av både socialtjänsten och tingsrätten, det vill säga att både socialtjänsten och tingsrätten tittar efter samma faktorer vid bedömning av vad som skall anses vara barnets bästa.</p>