Inflytande kring barns inomhusmiljö är ett forskningsområde som det idag finns ganska lite forskning inom, specifikt utifrån ett barns perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på hur barns inflytande kan se ut i förskolans fysiska inomhusmiljö, genom hur barn beskriver och använder sina fysiska inomhusmiljöer. Vår teoretiska utgångspunkt som har använts i analysen är barns aktörskap, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv och handlingserbjudande. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, walk-along-samtal för att samla in vårt empiriska material.Utifrån våra frågeställningar visar resultatet att barnen talar och beskriver sina rum på olika sätt. Det visar även att barns inflytande kan synliggöras genom förskolans olika möjligheter och begränsningar. Resultatet visar att barnen inte enbart använder sig av verbala handlingar utan även icke-verbala handlingar när det kommer till deras uttryck och handlingar. Det synliggörs även att barnen beskriver sina rum på olika sätt, beroende på den miljö de befinner sig i. Vissa rum beskriver barnen genom att leka med sina leksaker och i andra rum beskriver barnen materialet mer konkret. Slutligen visar resultatet också att barns inflytande kan ske i relation till något annat material, såsom i relation till en leksak.

Alla barn har rätt till att få vara delaktiga i förskolan enligt förskolans styrdokument. Vi har uppmärksammat att nivån av delaktighet i måltidssituationen varierar mellan olika förskolor, pedagoger och barn. Den här studien har som syfte att få en ökad förståelse för barnens delaktighet i måltidssituationen i förskolan utifrån pedagogens förhållningssätt. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod där insamlandet av empirin utfördes genom ostrukturerade observationer av barn och pedagoger i måltidssituationen. Genomförandet av studien skedde under en veckas tid vid fem observationstillfällen i en storstad i Sverige. Det insamlade materialet analyserades utifrån begreppen delaktighet och barns aktörskap, samt Shiers delaktighetsmodell.  Vårt resultat visade att pedagogerna har olika förhållningssätt och strategier för att möjliggöra delaktighet för barnen i måltidssituationen, där framförallt två strategier blev synliga - att ställa frågor och att ge uppmaningar till barnen. Resultatet visade även att dessa förhållningssätt inte alltid ledde till delaktighet för barnen. Det framgick också att barnens uttryckta önskemål bemöttes av pedagogerna genom att svara ja, nej eller att ge ett nytt erbjudande. Det blev tydligt att måltidssituationen präglades av regler och rutiner, som barnen vid vissa tillfällen försökte förhandla kring med pedagogerna. Vissa av dessa regler visade sig vara förhandlingsbara, medan andra inte var det.

Barnfattigdomen är ett samhällsproblem som är högaktuellt i media och i samhällsdebatten. Syftet med studien var att få en ökad kunskap om de fattiga barnens situation i Sverige, detta för att kunna ta fram empowermentstrategier som skulle kunna underlätta för dem, utifrån ett socialpedagogiskt förhållningssätt. Uppsatsen är upplagd som en litteraturstudie och genom textanalys har vi sökt svar på frågorna: Vilken problematik möter de fattiga barnen i hemmet, i skolan och på fritiden? Hur hanterar barnen sin situation? Hur ser barnens behov ut? Kan vi underlätta för barnen och i så fall på vilket sätt? I vår resultatdel tittade vi på vilken problematik fattiga barn möter och hur de hanterar det.  Resultatet visar att de möter begränsningar och upplever känslor av skam, i jämförelse med andra barn. Skolan visade sig vara en central arena där problematiken var tydlig. Barnen bär mycket inom sig och har en ekonomisk medvetenhet. För att hantera problematiken använder de sig av olika strategier som att minska sina behov, dölja sin situation osv. I analysen lyfts barnens behov fram utifrån empowerment och tidigare forskning.  Det framkom att barnen behöver stärkas och få möjligheter till deltagande. Vi avslutar med en diskussion om hur vi kan underlätta för de fattiga barnen. De professionella, t.ex. inom skolan, behöver bli medvetna om strukturer som finns och som skapar ett utanförskap. / Child poverty is a social problem that is highly topical in the media and in public debate.The purpose of this study was to gain a better understanding of the situation of the poor children in Sweden, this in order to develop empowerment strategies that could help them, from a social pedagogic approach. Our essay is written as a literature review and through text analysis we have sought answers to the questions: What problems do the children living in poverty face in their homes, at school and in their spare time? How do they handle their situation? What are the needs of these children? Can we make it easier for them and if so, in what way? In our result we looked at the problems poor children face and how they handle them. The result shows that they encounter limitations and experience feelings of shame, in comparison with other children. The school was found to be a central arena where the problems were obvious. Children bear much inwardly, and have an economic consciousness. To deal with problems they use different strategies to reduce their needs, to hide their situation and so on. In the analysis the children's needs, based on empowerment and previous research, are highlighted. It was found that the children need to be strengthened and given opportunities to participate. We conclude with a discussion on how we can facilitate for the children living in poverty. The professionals, for example at schools, need to be aware of structures that exist and which create a sense of exclusion.

År 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag och därmed behöver svenska myndigheter beaktabarnets rättigheter vid myndighetsutövning. Det inkluderar Sveriges regioner och deras arbete medatt tillhandahålla kollektivtrafik. En samhällelig betoning på barnets rättigheter tillsammans medönskan om en hållbar utveckling har ökat uppmärksamheten på barns behov i samhällsutvecklingen. Med utgångspunkt i barnkonventionen som svensk lag och kollektivtrafikens argumenteradebetydelse för social hållbarhet syftar denna studie till att undersöka den omfattning ett barnperspektivinkluderas i den regionala planeringen av kollektivtrafik i Stockholmsregionen. Utifrån det undersöksäven hur barnperspektivet inom kollektivtrafikplaneringen påverkar barnens tillgänglighet att resakollektivt i regionen. Studien består av en fallstudie över Stockholmsregionen inom vilket RegionStockholms planeringsdokument undersöks och regionala planerare intervjuas. Syftet uppnås genomen tematisk analys utefter teoretiska koncept om synsätt på barn som aktör samt tillgänglighet. I studien observeras att barnen anses vara en viktig målgrupp att inkludera, höra och ta hänsyn till iplaneringen av kollektivtrafik i Stockholmsregionen, synsättet att barn är medmänniskor framträder.Dock framkommer att barnperspektivet inom kollektivtrafikplaneringen är starkt beroende av devuxnas analys, tolkning och förståelse för barn, vilket påvisar ett synsätt att de vuxna vet bättre.Dessutom påträffas ett ifrågasättande för barns kapacitet att bidra till planeringen av kollektivtrafikhos vissa planerare, barnen ses som irrationella. Slutsatsen från studien är att synsättet på barn inomplaneringen av regionens kollektivtrafik varierar, även om det råder en stark samsyn att barnen ärviktiga resenärer i kollektivtrafiken. Barns aktörskap och möjlighet till påverkan och inflytelse i samhällsutvecklingen är beroende av attvuxenvärlden skapar utrymme för barnen att delta. I studien observeras ett brett stödmaterial ochflertal arbetssätt för att inkludera både barnperspektivet och barns egna perspektiv inom RegionStockholms kollektivtrafikplanering. Därmed framträder barns påverkan på planeringen av regionenskollektivtrafik som stor. Vilket inflytande barnen sedan får är mindre tydligt. Denna aspekt av arbetetmed barnperspektivet förklarar regionen bör förbättras och utökas. Riktlinjer förklarar att barnen skaaktivt inkluderas och ges hänsyn i planeringsprocesser men det praktiska arbetet med detta beskriverplanerarna som svårt, även om barnperspektivet anses vara betydelsefullt. Planerarna menar atttydliga arbetssätt och kunskap kring barnperspektivet saknas inom regionens kollektivtrafikplanering.Detta motsäger den beskrivning av ett integrerat och systematiskt arbete med barnperspektivet samtär anmärkningsvärt då utbildning inom barnperspektivet är obligatoriskt inom regionen. En slutsatsinom studien är att en brist på kunskap och metoder begränsa både barns möjlighet till påverkan ochinflytande samt planerarnas möjlighet till hänsynstagande för barnperspektivet. Resenärernas olika behov och förutsättningar är utgångspunkten för kollektivtrafikplaneringen iStockholmsregionen. Med andra förutsättningar har barn som resenärer andra behov för attåstadkomma tillgänglighet till och med kollektivtrafiken. För tillgänglighet till systemet framförregionen att användbarhet och trygghet är särskilt viktiga aspekter inom barnperspektivet. Därför skakollektivtrafikens miljöer anpassas efter barns förutsättningar. Ur ett rumsligt perspektiv ärkollektivtrafiken viktig för många barn för att kunna ta sig till skola och aktiviteter. Dock ärkollektivtrafiksystemet planerat efter arbetsresor vilket gör att barns tillgänglighet medkollektivtrafiken kan missgynnas av att systemet inte är anpassat till att försörja deras resebehov. Istudien observeras att barns särskilda behov är en central del inom barnperspektivet i regionenskollektivtrafikplanering där fokus är på barns användbarhet av systemet. Med målsättning om en inkluderande och tillgänglig kollektivtrafik för alla i regionen blirbarnperspektivet en viktig aspekt. Med ambitionen att utöka arbetet med barnperspektivet inomkollektivtrafikplaneringen i Stockholmsregionen är en förståelse för dagens arbete och utmaningarmeningsfull. Utökade möjligheter inom regionen i form av kunskap för barnperspektivet samtvärdeskapande metoder för att inkludera barnperspektivet och barns egna perspektiv konstateras istudien som viktiga utvecklingsaspekter inom regionens kollektivtrafikplanering. Barnen presenterassom en viktig målgrupp för att öka det kollektiva resandet i regionen, både i dag och i framtiden. Attplanera kollektivtrafiken med barnen som resenärer i centrum bör därför vara högst relevant. / In 2020, the UN Convention on the Rights of the Child became Swedish law. Thus, Swedishauthorities need to consider the children’s rights in exercise of authority. This includes the Swedishregions and their responsibility to provide public transportation. This study is based on the Convention on the Rights of the Child as Swedish law and the arguedsignificance of public transport for social sustainability. The study aims to investigate to what extentchildren are considered in the regional planning of public transportation in the Stockholm region.Based on this, it is further examined how the planning of public transportation affects the children’saccessibility to travel publicly in the region. A case study of the Stockholm region is performed, inwhich the region’s planning documents are examined and regional planners are interviewed. The aimof the study is achieved through a thematic analysis based on theoretical concepts regarding views onchildren as actors and accessibility. The study observes that children are considered an important group to include and hear whenplanning for public transportation in the Stockholm region; children are presented as fellowinhabitants. However, it appears that the consideration of children within the public transportationplanning is strongly dependent on the adults’ analysis and interpretation of children. This showcasesthe perspective that adults know better. Additionally, the children’s capacity to contribute to theplanning of the public transportation is questioned by some planners, children are seen as irrational.It is concluded that the view of children in the planning of the region’s public transportation varies,although there is a strong consensus about children being important travellers of publictransportation. Children’s opportunity to impact and influence societal development depends on adults creating spacefor child participation. The study encounters many opportunities for the children to impact publictransportation planning, with a wide support material and several methods to include both the childperspective and children’s own perspectives within the regional public transportation planning. Therelative influence of children is less clear. Guidelines explain that children should actively be includedand given influence in the planning processes, but the planners explain the practical work to bedifficult. The planners are experiencing a lack of clear working methods and knowledge regardingchildren. This challenges the description of an integrated and systematic work to consider children inthe regional planning and is noteworthy as education about children in public transportation ismandatory for the planners. A conclusion is that a lack of knowledge and methods limit both thechildren’s opportunities to impact and influence, as well as the opportunities for the planners toconsider the children in the planning of public transportation in Region Stockholm. The needs and preconditions of the travellers form the basis for the planning of public transportationin Region Stockholm. Children as travellers have other needs to accommodate to achieve accessibilitywithin and by public transportation. For accessibility within the system, usability together with safetyand security are presented as particularly important aspects for children. The public transportationenvironment must therefore be adapted to the abilities of children. In a spatial perspective, publicmodes provide many children accessibility to school and activities. However, since the system hasbeen designed for work travel, children’s accessibility with public transportation is disadvantaged by alack of adaptation to their travel needs. The individual needs of children are concluded a centralaspect of the child perspective within the planning of Region Stockholm’s public transportation. With the goal of inclusive and accessible public transportation for everyone in the region, aconsideration of children becomes an important aspect. With the ambition to widen the considerationfor children in the public transportation planning, an understanding of the current work andchallenges are meaningful. To fulfil this ambition, this study found that increased opportunities withinthe region in the form of knowledge regarding children and value-creating methods for including thechild perspective and the children’s own perspective are important aspects to further develop in theregion’s planning of the public transportation. The children are presented as important for increasingpublic travelling in the region, both today and in the future. Planning public transportation with thechildren at the centre should therefore be highly valuable.

Studiens syfte är att studera lärare i fritidshems undervisningshandlingar för att förstå deras undervisningskunskap. I analysen av lärare i fritidshems undervisningshandlingar studeras hur undervisningssituationer kan initieras och hur lärare transformerar ämneskunskap, pedagogisk kunskap och kontextuell kunskap till undervisningshandlingar. Genom analysen av undervisningshandlingarna kan undervisningskunskap förstås. För att kunna identifiera lärare i fritidshems undervisningshandlingar används det teoretiska ramverket och analysverktyget Pedagogical Content Knowledge i studien (Shulman, 1986; 1987). När lärare i fritidshems handlingar innehåller kunskapskategorierna ämneskunskap, pedagogisk kunskap och kontextuell kunskap, analyseras de som undervisningshandlingar. Analysen av undervisningshandlingarna visar lärares undervisningskunskap. Observationer har varit den huvudsakliga materialinsamlingsmetoden i studien, både observationer dokumenterade via fältanteckningar och video. Tre lärare i fritidshem från tre olika fritidshem och skolor har deltagit i observationerna. Analysen av resultaten visar att lärarna i fritidshem i de utvalda observerade sekvenserna använder undervisningshandlingarna talhandlingar, praktiska och utforskande handlingar, demonstrationer och medskapande handlingar. Den undervisningskunskap som analysen synliggör påvisar att lärarna i fritidshem har kunskap om att bedriva undervisning som är förplanerad, lärarinitierad och barninitierad samt att undervisningssituationer som påbörjas med en initieringsform kan förändras till en annan. Lärare i fritidshem kan ses möjliggöra för barns delaktighet och aktörskap i sin undervisning eller styra undervisningen utifrån sin planering där barns delaktighet blir begränsad i undervisningssituationen. Lärare i fritidshems undervisningskunskap kan utifrån analysen även ses innehålla: en handlingsberedskap att se undervisningsmöjligheter i den omedelbara situationen i interaktion med barn, en anpassning av undervisning utifrån barns förståelse av den, en samtidighet att använda flera olika undervisningshandlingar samtidigt och en kunskap om organisering av undervisning för barns delaktighet och aktörskap där läraren intar olika positioner genom att styra, lyssna och agera på barns handlingar samt vara medskapare i undervisningen. / The aim of this study is to investigate school-age educare teachers’ teaching actions with the purpose of understanding their pedagogical content knowledge. The analysis looks at how teaching situations can be initiated and how teachers transform subject matter knowledge, pedagogical knowledge, and contextual knowledge into teaching actions. Through the analysis of the teaching actions, pedagogical content knowledge can be understood. Pedagogical Content Knowledge is the theoretical framework and tool used for the identification and analysis of teaching actions (Shulman, 1986; 1987). A teaching action is defined as an action in which all three knowledge categories, namely subject matter knowledge, pedagogical knowledge, and contextual knowledge, are identified. These teaching actions are then analyzed to show the teachers’ pedagogical content knowledge. Observations through both video and field notes have been the main method for producing data in the study. In the observations, three teachers from three different school-age educare settings have participated. The results show that the teachers in the selected settings use speech acts, activity-driven teaching, discovery, demonstration, and co-creation representations in their teaching. The analysis demonstrates that school-age educare teachers’ teaching could be preplanned by the teachers, initiated by the teachers, or initiated by the children. The teaching initiative can also shift during the teaching situation, and the teachers position the children in different ways in their teaching. They can enable the children to be actors in the teaching situation where the teachers assume a position of an amplifier and act as a support to the children’s participation or they can take control over the teaching situation and only give the children limited agency. In the results, the pedagogical content knowledge of teachers is analyzed resulting in the themes of readiness for action where the teachers can see opportunities for teaching in the immediate situation in their interaction with children, an adaptation of teaching to every child’s understanding, and a simultaneity of using different teaching representations at the same time. In the analysis, the teachers also show a pedagogical content knowledge of how to organize their teaching in order to enable the children to be participants and actors. The teachers use different teacher positions that allow them to control the teaching and to decide how much control to give to the children in teaching situations in which the school-age educare teacher assumes the position of a co-creator.

Studiens syfte är att undersöka de erfarenheter förskollärare beskriver om skapandet av den fysiska miljön i förskolan utifrån barns intressen, nyfikenhet och undersökande i stunden. För att nå vårt valda syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka strategier använder förskollärare för att ge barnen inflytande över utformningen av den fysiska miljön i förskolan? Vilka utmaningar lyfter förskollärare att de möter i skapandet av fysiska miljöer i förskolan utifrån barns intresse och undersökande? Vi har valt att utgå från ett barndomssociologiskt perspektiv i studien, vilket inte enbart handlar om kunskapen om barn och barndom utan något som också bör förstås i relation till tid och rum. Detta betyder att barn blir till och påverkas på olika sätt beroende på vilken miljö som omger dem. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där det insamlade materialet har skett i fyra semistrukturerade intervjuer med olika förskollärare. Resultatet visar på olika erfarenheter och utmaningar hos förskollärarna kring arbetet med att utforma en miljö utifrån barnens intresse och inflytande, samt betydelsen av vilket förhållningssätt förskolläraren väljer att ta. Förskollärarna beskriver såväl erfarenheter kring vikten av en gemensam barnsyn i arbetslaget som utmaningar i arbetet med att tillgodose varje enskilt barns behov och intressen. / The purpose of the study is to examine the experiences preschool teachers describe about the creation of the physical environment in preschool based on children's interests, curiosity and exploration in the moment. To achieve our chosen purpose, we have started from the following questions: What strategies do preschool teachers use to give the children influence over the design of the physical environment in preschool? What challenges do preschool teachers highlight that they face in the creation of physical environments in preschool based on children's interest and exploration? We have chosen to start from a childhood sociological perspective in the study, which is not only about the knowledge about children and childhood, but something that should also be understood in relation to time and space. This means that children are conceived and affected in different ways depending on the environment that surrounds them. We have used a qualitative research method, where the collected material has been done in four semi-structured interviews with different preschool teachers. The results show different experiences and challenges among the preschool teachers regarding the work of designing an environment based on the children's interest and influence, as well as the importance of the approach the preschool teacher chooses to take. The preschool teachers describe both experiences of the importance of a common view of children in the work team and challenges in the work to meet each individual child's needs and interests.

Den här dokumentstudien har en kvalitativ ansats och ämnar analysera förarbeten till lagen om barnfridsbrott. Syftet med studien är att undersöka hur barns rätt till skydd samt barns aktörskap, i relation till barnkonventionens artikel 19 och 12, hanteras i förarbetena. Studien lyfter även den spänning som tidigare forskning visat finns mellan olika artiklar i barnkonventionen och i barns ökade autonomi kontra deras behov av samhällets skydd. Teorier om medborgarskap och barns medborgarskap används för att synliggöra och förklara barns ställning i samhället och det som händer med deras position när lagar verkar för en ökad ställning. Teori om barn som aktörer har använts som teoretisk utgångspunkt för att ge en förklaring till hur synen på barn i en svensk kontext har förändrats över tid, där individen nu fått en starkare ställning. De valda teorierna har även gett möjlighet att förklara hur lagen vi studerat förarbetena till kommer att verka i förhållande till barns delaktighet och ansvar.Metoden som använts är en innehållsanalys av regeringens proposition Barn som bevittnar brott (Justitiedepartementet 2021a) samt Statens offentliga utredning Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord (Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord 2019). Resultatet visar att när barnet får en ökad rättslig ställning som målsägande tenderar det att försvaga skyddet. Barn kommer bland annat behöva medverka i en rättsprocess mot en närstående, vilket kan vara riskfyllt för barnet utifrån flera synvinklar. Spänningen mellan barns rätt till skydd och barns aktörskap existerar och behöver tas hänsyn till när lagar inom området skrivs fram, vilket det material som analyserats i studien inte gjort.