Syftet med studien är att genom samtal med barn i förskolan och med hjälp av deras egen dokumentation av inomhusmiljön, bidra med kunskap om förskolebarnens egna uppfattningar om inomhusmiljön i förhållande till de lekmöjligheter som förskolans inomhusmiljö erbjuder. Studien använde sig av öppna kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var elva barn mellan 4–5 år från två olika förskolor som deltog i studien. Resultatet visar att barn har behov av möjligheter att dra sig undan och få tillgång till rofyllda platser. Det visar också att lekmaterialet värderas och används endast om det uppfattas som roligt att leka med och att lek med kompisar är centralt för barnen. Även valen av rum påverkas beroende på hur de är utformade. En slutsats för studien är att barn skapar ett eget förhållningssätt till inomhusmiljön som stämmer överens med deras intressen och behov, utifrån de förutsättningar och innehåll som innemiljön erbjuder.

Delaktighet och inflytande är tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamheten skall vila på demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande över innehåll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförståelse för demokrati och syftet med denna undersökning är att påvisa hur barns uppfattningar av inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begränsats till att titta närmare på den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det är barnens egna röster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur väl begreppen inflytande och delaktighet är förankrat hos barn i förskolan. Undersökningen bygger på frågeställningarna Vilka uppfattningar har barn i förskolan av delaktighet och inflytande i samband med lek samt, när och varför tycker barn att det är viktigt att få vara delaktiga, samt ha ett inflytande? Trots ett tydligt uppdrag finns ett smalt utbud, nästintill obefintligt material av tidigare forskning, där barnens egna reflektioner och resonemang är i fokus. Denna undersökning kan därför vara av högsta aktualitet och bidra till en ökad förståelse för barns inflytande och delaktighet i förskolan. Resultatet visar att barnens inflytande och delaktighet utspelas i leken, där finns utrymme att göra sin röst hörd och de demokratiska processerna praktiseras. Det finns dock regler som styr leken, regler utformade av vuxna. Dessa regler ser barnen som icke förhandlingsbara och ifrågasätter heller inte dessa.

Syftet med studien var att ta reda på barns perspektiv på delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts är att småbarn i förskolan inte får vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte får möjlighet till inflytande under matsituationen i den utsträckning som skulle kunna erbjudas. Studien är kvalitativ och observationer har utförts på småbarnsavdelningen vid två förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfällen till delaktighet men färre tillfällen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men färre tillfällen till delaktighet än vid bufféserveringen. Slutsatser som kan ställas utifrån studien är att det inte spelar någon roll om barn serveras mat ifrån en bufféservering eller en traditionell servering. Det beror på förskolepersonalens förhållningssätt och attityder till hur tillåtande förskolepersonalen är för barns delaktighet och inflytande under matsituationen.

No description available.

Studiens syfte var att belysa barns (3-5år) och förskollärares reflektioner kring barns inflytande och delaktighet, gällande reglers roll i förskolan. Frågeställningarna undersökte hur barns delaktighet och inflytande i medbestämmandet och användandet av regler såg ut på förskolan samt hur förskollärares och barns reflektioner kring reglers syfte överensstämde med varandra.  De undersökningsinstrument som användes i studien var kvalitativa intervjuer till barnen och enkäter till lärarna. Sammanlagt intervjuades 32 barn och 16 lärare besvarade enkäter, på fyra olika förskolor. Datamaterialet analyserades och kategoriserades utefter studiens frågeställningar.                                                                                      Det framkom det både skillnader och likheter i barnens och förskollärarnas reflektioner kring ämnet. En stor skillnad som uppmärksammades var att lärarna många gånger påpekade reglerna som ett sätt att skapa ordning och struktur, medan barnen menade att regler var något som lärarna bestämde eller att reglerna fanns för att barnen inte skulle skada sig själva eller andra.  Lärarnas intentioner var att närma sig barnens perspektiv och låta barnen vara mer delaktiga och få mer inflytande i verksamheten, men det famkom att både lärarna och barnen hindrades av reglerna. Trots lärarnas goda vilja verkade det vara svårt att skapa reellt inflytande och delaktighet för barnen.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra två arbetslags tankar och uppfattningar om fysisk lärmiljö. Samt att ta reda på vad tidigare forskning kommit fram till avseende fysiska lärmiljöer. Tillvägagångssättet har bestått av två datainsamlingsmetoder; intervjuer med pedagoger och observationer av pedagogernas respektive småbarnsavdelningar på förskolan. Resultatet visade på en barncentrerad verksamhet där pedagoger och arbetslag aktivt och medvetet arbetar med den fysiska lärmiljön på förskolan. Detta pågående arbete sker i arbetslaget där pedagogerna tillsammans tar tillvara på barnens intressen. Dessa intressen ligger sedan till grund för planering, utvärdering, utveckling och utförande av den fysiska lärmiljön på förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever inflytande i förskolans verksamhet. Fokus kommer att ligga vid barns upplevelser av de vuxnas betydelse för deras inflytande, när barn upplever att de får inflytande, vilka erfarenheter barn har av att göra val men också vad barn vill få inflytande över eller bestämma. Genom intervjuer med sex barn kommer några barns upplevelser av inflytande att synliggöras. Barnen som deltar i studien är 4-5 år. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt och intresserar sig därför för barnens enskilda upplevelser kring sitt inflytande.  I vår studie blir det synligt att barn har upplevelser av inflytande inom förskolan. Barnen upplever att de vuxna har en betydande roll för vilka möjligheter till inflytande de får. I resultatet menar barn att vuxna både kan begränsa men även möjliggöra aktiviteter. Det är i leken som barnen upplever att de har inflytande då de vistas på förskolan. De deltagande barnen i denna studie har erfarenhet av två olika former av val på förskolan, där ena valmetoden är mer organiserad och styrd medan den andra valmetoden är mer fri då barnen får möjlighet att utifrån sig själva säga vad den vill göra eller leka. Slutligen så visar vårt resultat att alla utom ett barn uttrycker att det tycker om att få inflytande då de menar att det är roligt och att de blir glada av att få bestämma. Ett barn menar att det ibland kan vara skönt att inte behöva bestämma för att den tycker om att vara tyst. Samtliga barn har tankar kring vad de skulle göra eller vilja ha om de fick bestämma. Resultatet synliggör sex barns upplevelser av inflytande och synliggör barnet i den rådande komplexiteten med barns inflytande på förskolan.

Vår studie handlar om barns valmöjligheter i förskolan. Studien går ut på att få kunskap om barns olika valmöjligheter i förskolan. För att få svar på detta använde vi oss av intervju som metod i studien. Förskollärarna fick möjlighet att sätta ord på begreppet barns valmöjligheter genom att dem fick beskriva praktiska exempel på hur barns val kan ske i praktiken. Vi  kan sedan i analysen jämföra dessa svar och därmed belysa hur förskollärarna förhåller sig till barns val.

No description available.

No description available.