Denna studie syftar till att undersöka hur förskolans fysiska miljö är utformad utifrån de yngsta barnen och vilka material barnen har tillgång till. Fokus har legat på att genom observationer kartlägga miljöer och material på fyra förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Studien utfördes som en kvalitativ observationsstudie under november 2018. Av de förskolor som medverkade var både kommunala och privata huvudmän representerade. Det fanns också en variation på hur barngrupperna såg ut på de olika förskolorna. Vår studie gick ut på att observera vilket material och vilka miljöer 1- till 3-åringar hade tillgång till. Studien bygger på tidigare forskning om barns inflytande och förskolans miljöer, samt teorier om barnperspektiv/barns perspektiv och barns platser/platser för barn. Med dessa begrepp gjordes analyser utifrån det material vi samlat in under våra observationer. I resultatet framgår en detaljerad beskrivning av de olika förskolornas miljöer och material. Våra slutsatser utifrån denna studie är att de yngsta barnen riskerar att inte ha tillgång till material och miljöer i förskolan, och att detta begränsar barnens inflytande. Utifrån vår studie rekommenderar vi att vidare forskning fokuserar på vuxenintervjuer och vidare observationer (med och utan barn).

Denna kvalitativa studie belyser barns uppfattningar om förskolans inomhusmiljö vilket är studiens syfte. Detta utgör fokus och är en viktig aspekt i denna studie. Motiveringen till ämnet barns uppfattning och barns perspektiv över förskolans inomhusmiljö är att barns röster ska få höras. Intresset föll på hur barn som är fyra till fem år sett på sin omvärld inom förskolans verksamhet. Metodvalet i studien var fokusgruppsintervju som utgjordes av en fenomenografisk ansats. 14 barn på fem olika förskolor har gett sina uppfattningar om inomhusmiljön på förskolan. Deras röster utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att det är blandade uppfattningar bland barnen. Inget av barnen uttryckte någon negativ uppfattning om inomhusmiljön/rum på förskolan. Resultatet och slutsatsen visade emellertid att barns perspektiv inte alltid anammats. Där barn uttryckte att de inte var delaktiga vid exempelvis utformning av rum, att det fanns vissa begränsningar och regler. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Bakgrund: Vi är speciellt intresserade av utomhuslek och dess möjligheter tillbarns lärande. Vår studie handlar om att ta reda på vad barnen lekerutomhus och hur de lär sig utifrån barnens perspektiv. Bakgrundenbeskriver historik om lärandet och tidigare forskning som förklararbarns perspektiv, lek utomhus och lärandet.Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad barn, fyra till fem år gamla lekerutomhus och hur de lär sig utomhus utifrån barns perspektiv.Metod: Undersökningen genomfördes genom att göra en kvalitativ intervjumed 30 stycken barn på tre olika förskolor, i åldrarna fyra till femår.Resultat: Vårt resultat visar att det barnen lär sig utomhus lär de sig självaeller av någon kamrat, det är inte något barn som nämner attpedagogerna lär dem något utomhus, pedagogerna är inte heller medi barnens lek. Rörelselekar är de lekar som barnen ägnar sig mest åt.Att gunga och cykla är de lekar som de flesta barnen sysselsätter sigmed.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys. Redskap som användes är intervju med öppna frågor samt tankekarta. Sex pedagoger intervjuades från fyra förskolor med olika organisatoriska inriktningar.RESULTAT:Det visar sig att pedagogernas uppfattningar av fenomenet barns inflytande utfaller i två kategorier, barns valmöjlighet samt att barnen blir hörda. Pedagogernas arbete med barns inflytande delades upp i tre kategorier. Vilken påverkan barns inflytande har på utveckling och lärande finns indelat i tre kategorier som beskriver olika läroprocesser. Pedagogerna menar att det finns två tillvägagångssätt att bekräfta hur barnen ska förstå att de har inflytande, konkret bekräftelse och kognitiv bekräftelse.

Leken är det viktigaste elementet i förskolan. Merparten av de studier där man har undersöktpedagogernas deltagande, funktion eller roll i leken har gjorts från ett vuxenperspektiv och få studierhar gjorts ur barnens synvinkel. Det saknas svar på en mera konkret och öppen frågeställning, såsomvad pedagogen ska göra när barn leker. Denna studies syfte var därför att få kunskap om förskolebarnsperspektiv på pedagogen i leken.Tjugosex åländska förskolebarn fick rita och muntligt beskriva vad de ansåg att pedagogen ska göranär de leker. Teckningarna och svaren analyserades och tolkades och fyra kategorier formades. Avresultatet framgår att nästan hälften av barnen ansåg att pedagogerna inte ska delta i leken, medanungefär var fjärde ansåg att pedagogen ska ha hand om ordningen i leken. Var femte barn ville å sinsida att pedagogerna ska delta i leken.Resultaten stämmer i viss mån in på det som tidigare forskats om pedagogen i leken från ettvuxenperspektiv, men det finns också skillnader. Detta synliggör vikten av forskning från barnsperspektiv. Studien visar framförallt på att de barn som vill att pedagogen inte deltar i leken är dubbeltflera än de barn som önskar att pedagogen ska delta i deras lek. Studien kan ge en fingervisning omhur barn kan tänkas uppleva att pedagoger ska agera i leksituationer och belyser vikten av att låtabarnen komma till tals vid planeringen av verksamheten. I framtiden behövs mera forskning påområdet för att ge förskolor större beredskap för att planera och utforma verksamheten på ett sätt somgynnar barnen. Exempelvis kunde man undersöka orsaker till att barnen anser att pedagogen ska deltaeller inte delta. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten.</p>

<p>Syftet med studien är att få reda på hur barn upplever sin förskolegård och deras tankar om den. Studien tar även upp vilken betydelse sinnen och fantasi har och har haft för barns utveckling och lärande under deras utevistelse på förskolegården. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i barns perspektiv för att försöka lyfta fram hur saker och ting ser ut från barns synvinkel. Som metod användes kvalitativ analys av ett intervjumaterial där intervjuerna genomfördes enskilt med barn från två olika förskolegrupper. Svaren som barnen gav ledde till resultatet om hur de upplever sin förskolegård och nästan alla barnen i undersökningen tycker bra om sin förskolegård. Barnens svar tyder även på att de är aktiva när de vistas ute på sin förskolegård. Forskare anser att barns tankar när det gäller planering av förskolegården är betydelsefull då det är de som är experter på vad de vill ha.</p>

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten.

Syftet med studien är att få reda på hur barn upplever sin förskolegård och deras tankar om den. Studien tar även upp vilken betydelse sinnen och fantasi har och har haft för barns utveckling och lärande under deras utevistelse på förskolegården. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i barns perspektiv för att försöka lyfta fram hur saker och ting ser ut från barns synvinkel. Som metod användes kvalitativ analys av ett intervjumaterial där intervjuerna genomfördes enskilt med barn från två olika förskolegrupper. Svaren som barnen gav ledde till resultatet om hur de upplever sin förskolegård och nästan alla barnen i undersökningen tycker bra om sin förskolegård. Barnens svar tyder även på att de är aktiva när de vistas ute på sin förskolegård. Forskare anser att barns tankar när det gäller planering av förskolegården är betydelsefull då det är de som är experter på vad de vill ha.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål. En föränderlig miljö var något som alla förskolorna använde sig av. Förändringen sker många gånger under ett år. Undersökningen visar även att barnen både har indirekt och direkt inflytande när inomhusmiljön skapas. Pedagogernas tankar är att barns intresse omväxlas och därefter förändras behoven. I den föränderliga miljön så fanns inte föräldrarnas deltagande i stor utsträckning.