The aim of this study is to examine how children perceive teachers attitudes and perceive how they act around conflicted situations in preschool. In order to examine children’s perceptions, the methodology were focused around interviews with children. Children spend a lot of time in preschool and their relationships with both other children and their teachers affect their social and emotional ability and also their future years of school. Childhood Sociology is a new research theory which is out to approach children’s perspective. Doing research with children instead of about children gives us an opportunity to see the world as children see and experience it. Children are social human beings from birth and they are constructed within the social environment they live in. Research have come to the conclusion that children’s perceptions and experiences of teachers differ based on the relationship they have developed towards them. Children who have developed a close relationship to their teachers tend to have a more positive perception of them than children with a more inferior relationship to their teachers. Researchers also states that teachers often have a picture of the ideal child and based on the children’s behavior the teacher tend to treat them differently. Girls’ and boys’ perceptions differ, were girls usually have a more positive picture of their teachers than the boys do. According to the girls the reason is because they accept the teachers rules more than the boys do. The result of this study agrees in many ways with what earlier research say. Based on the children’s perceptions and experiences of their teachers in this study, we can conclude that their teachers don’t take children’s perspective in mind. Teachers who are kind, listen to the children and treat them fairly are not by surprise more liked by the children than teachers who are angry, shouts and blames the wrong person.

Placering i familjehem är en vanlig insats när barn och unga inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i sin ursprungsfamilj och utgör i Sverige majoriteten av placeringar i samhällsvård. Instabilitet i denna typ av placeringar är vanligt förekommande då många familjehemsplaceringar avbryts och kännetecknas av en brist på kontinuitet. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska barn och ungas upplevelser av instabilitet i familjehem, samt deras upplevelser av inflytande och delaktighet i instabiliteten. Detta gjordes utifrån frågeställningarna Hur upplever barnet/den unge instabiliteten? och Hur uppfattar barnet/den unge sin egen delaktighet och sitt inflytande i perioder av instabilitet i placeringen?. De studier som inkluderades bearbetades genom tematisk syntes och ett antal analytiska teman användes för att förstå empirin. Resultatet visade att många barn och unga upplever instabilitet som en oundviklig del av att vara i samhällets vård. Instabiliteten upplevs som emotionellt påfrestande och får negativa konsekvenser för måendet även i vuxen ålder. En del av påfrestningen i instabiliteten är att inte få tillräckligt med information från vuxna samt att inte bli hörd. Upprepad instabilitet kan också bidra till svårigheter att bygga stabila och långvariga relationer. Att uppleva instabilitet i familjehemsvården kan dock föra med sig vissa färdigheter, lärdomar och erfarenheter som är till nytta i vuxenlivet. / Foster care placement is a common arrangement when children and youth are unable to have their needs met in their family of origin, making up a majority of social care placements in Sweden. Instability in such placements is common due to many foster care placements being interrupted and characterized by a lack of continuity. The aim of this literature review was exploring children and youth’s experiences of instability in foster care, as well as the experiences of influence and participation in the instability. This was done through the following questions: How does the child/youth experience the instability? and How does the child/youth perceive their own participation and influence during times of instability in foster care placement?. The studies included was processed through a thematic synthesis, and a number of analytical themes was used to understand the empirical data. The results showed that many children and youth experience instability as an unavoidable part of being in social care. Instability is experienced as being emotionally taxing and leads to negative consequences for the individual’s well-being, even in adulthood. Part of the emotional taxation during instability comes from the lack of information provided by adults, as well as feeling unheard. Repeated instability in foster care can however contribute to some skills, lessons and experiences that are beneficial in adulthood.

Bakgrund: Demens som inträffar innan 65 års ålder benämns som tidig debuterande demens (YOD) och över tid har det skett en ökning av antalet personer som insjuknat i sjukdomen. Demens klassas som en anhörigsjukdom och därmed har sjuksköterskan ett stort ansvar i att stödja flera inblandade parter. Det krävs därför mer forskning och kunskap kring ämnet för att rätt interventioner skall kunna sättas in. Syfte: Att beskriva barns upplevelse av att ha en förälder med tidigt debuterande demens (YOD). Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 14 vetenskapliga artiklar analyserade med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen presenterades genom fem olika kategorier: Att föräldern förändras och relationen påverkas, Att behöva vara förälder till en förälder och sätta livet på paus, Att det rådde okunskap samt förutfattade meningar kring demens, Att förälderns sjukdom drabbar barnen psykiskt och fysiskt och Att barnen har olika behov och att stöd därav behöver vara individanpassat. Slutsats: Barn påverkas både psykiskt och fysiskt av förälderns tidigt debuterande demenssjukdom. Barn kände behov av olika typer av stöd där stödgrupper med barn med samma erfarenhet, adekvat information om sjukdomen eller prata med någon vuxen var hjälpsamma faktorer för deras välmående.

No description available.

Avhandlingens övergripande syfte var att fördjupa kunskapen om hur socialtjänsten synliggör barns fysiska och psykiska hälsa samt barns egna upplevelser i barnavårdsutredningar. Resultaten diskuteras utifrån rättsliga förutsättningar samt teorier om barn som subjekt och sociala aktörer. De fyra delstudierna visar att det finns begränsningar i hur hälsan samt barns upplevelser beskrivs om man vill förstå deras behov av stöd. En anledning till detta kan vara att den rättsliga regleringen inte per automatik ger barn status som subjekt och aktörer. Resultaten tyder på att barnperspektivet i både den rättsliga regleringen och genomförandet av barnavårdsutredningar har stärkts jämfört med vad som visats i tidigare forskning men det behövs en utvecklad analys och argumentation kring barns upplevelser och barns hälsa. En sådan förståelse ger förutsättningar för att barn blir synliggjorda utifrån sina unika förutsättningar vilket säkerställer att socialtjänsten tar hänsyn till deras unika behov. / The overall aim of this thesis is to explore how the physical- and psychological health of children – as well as children’s own experiences – are represented in child welfare investigations. The results are discussed with reference to both legal regulations and theories, which identify children as subjects and social actors in their own right. The four studies show that there are limitations in how children’s health generally, along with their experiences more specifically, are described. The consequence is a diminishing of the chances to understand the child’s need for support. One reason for this might be that legal regulations for social welfare investigations do not automatically ascribe to children the status of subjects and social actors. Compared with previous research, results gathered in this thesis indicate that the child’s perspective has been strengthened in both law and in social welfare investigations. All the same, there is still a need for more developed analyses of children’s health as well as children’s experiences. Such an understanding requires that children be seen from their unique positions, ensuring moreover that social services take into account the specific needs of individual children.

Barns upplevelser av förskolegårdens zoner och det som utgör en zons upplevelsevärde är ett vagt utforskat område. Då läroplanen för förskolan bygger på barns intressen blir en inblick i barns perspektiv med fokus på deras upplevelser av förskolegården ett aktuellt forsknignsområde. För att kunna framställa ett resultat av barnens upplevelser inleds studien med ett analyserande arbete av förskolegården, dess zoner och vad barnen observeras göar under sin utevistelse. Efter den förberedande datainsamlingen görs ett flertal gruppintervjuer med barn från två förskolor på hur de upplever förskolegården och dess olika zoner. Det som framstod som mest utstående i studiens resultat var det faktum att en zon inte kan tillskrivas en fast definion med specifika upplevelsevärden, utan hur en zon upplevs är för barnen högst individuellt och påverkas ständigt av den affordans som är tillgänglig för ett barn vid en specifik tidpunkt. Ännu ett återkommande fenomen är att zoner vars designade ändamål ämnar sig åt en specifik typ av upplevelse många gånger för barnen används till något annat. Zoner vars lugn och sinnlighet anses vara av lugn karaktär kan av barnen nyttjas till fysisk lek av mer kaotisk natur.

Bakgrund: Våld mot barn har visat sig vara ett stort samhällsproblem. Alla barn ska, enligt barnkonventionen, skyddas mot alla former av våld. Trots detta är våld vanligt förekommande i många hem. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa hur våld i hemmet påverkar barns psykiska hälsa.Metod: Metoden som användes i detta examensarbete var en systematisk litteraturöversikt. Efter att de systematiska sökningarna hade gjorts inkluderades tio vetenskapliga artiklar. Dessa genomgick först en kvalitetsgranskning, därefter gjordes en tematisk analys för att slutligen sammanställa resultaten i teman och underteman. Resultat: Resultatet presenterades i två teman varav två underteman. I dessa redovisades barns känslor, tankar och beteenden till följd av våldsexponeringen. Vidare beskrivs våldets indirekta konsekvenser för barn och slutligen psykiatriska diagnoser. Slutsats: Våld i hemmet kan ha en stor påverkan på barns psykiska hälsa. Det kan ge komplexa diagnoser eller olika typer av beteendeproblematik. Våld (i hemmet) kunde även vara en orsak för att drabbade barn kände en svårighet för att skapa och upprätthålla relationer till andra barn och vuxna. / Background: Violence against children has proven to be a major social problem. All children must, according to the Convention on the Rights of the Child, be protected against all types of violence. Despite this, violence was common in many homes. Aim: The aim of the study was to explore how domestic violence affects children's mental health. Method: A systematic literature review was used as a method in this thesis. After the systematic searches were done, ten scientific articles were included. These first underwent a quality review, then a thematic analysis was made to finally compile the results into themes and subthemes. Results: The results were presented in two themes of which two subthemes. In these themes, children's feelings, thoughts and behaviors because of exposure to domestic violence were reported. Furthermore, the indirect consequences of violence for children and finally psychiatric diagnoses are described. Conclusion: Domestic violence can have a major impact on children's mental health. It can give complex diagnoses or different types of behavioral problems. Domestic violence could also be a reason why affected children felt difficulty in creating and maintaining relationships with other children and adults.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kan vara allt från tillfälliga psykiska besvär till livslånga funktionsnedsättningar. En åttondel av världens befolkning lever med psykiatriska tillstånd. Sjuksköterskan upplever svårigheter i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Bristande anknytning mellan barnet och föräldern kan påverka barnets utveckling negativt. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva upplevelser av att vara barn till en eller flera föräldrar med psykisk ohälsa. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design och tematisk dataanalys. Genom sökning i databaserna Pubmed och Cinahl sammanställdes 11 artiklar som redovisas i resultatdelen. Huvudresultat: Identifierade teman var psykiska sjukdomen och den sjuka föräldern, inverkan på känslor och beteende, och barnens upplevelser av stöd. Barnen upplevde att den psykiskt sjuka föräldern var olik andra föräldrar och att hemsituationen var oförutsägbar. Barnen beskrev att den sjuka föräldern var mindre involverad i deras liv. Det beskrevs även positiva aspekter hos föräldern. Barnen upplevde negativa känslor relaterade till förälderns sjukdomssymtom och barnen kunde olika mycket om sjukdomen. Barnen ville gömma förälderns ohälsa och ha tid och rum för sig själva bortom sjukdomen. Barnen upplevde ett utökat ansvar men att de fick stöd både inom och utanför familjen. Slutsats: Barn till föräldrar med psykisk ohälsa känner negativa känslor och kan bli dåligt behandlade av sina sjuka föräldrar. Kunskapen om barns upplevelser ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att stötta dessa barn inom olika vårdsammanhang. Sjuksköterskan bör se till att barnet eller den psykiska ohälsan inte hamnar i skymundan utan bör ha ett helhetsperspektiv på situationen. / Background: Mental illness can be anything from temporary psychological problems to lifelong mental disabilities. One eighth of the world's population lives with psychiatric conditions. The nurse experiences difficulties in the care of patients with mental illness. Lack of connection between the child and the parent can adversely affect the child's development. Aim: The aim was to compile and describe experiences of being a child of one or more parents with mental illness. Method: Literature study with descriptive design and thematic data analysis. By searching the databases Pubmed and Cinahl, 11 articles were compiled which are reported in the results section. Main results: Identified themes were the mental illness and the ill parent, the impact on emotions and behaviour, and the children's experiences of support. The children felt that the mentally ill parent was different from other parents and that the home situation was unpredictable. The children described that the sick parent was less involved in their lives. Positive aspects of the parent were also described. The children experienced negative emotions related to the parent's disease symptoms and the knowledge about the disease differed among the children. The children wanted to hide the parent's mental illness and have time and space for themselves beyond the illness. The children experienced an extended responsibility but they also received support both inside and outside the family. Conclusion: Children of parents with mental illness feel negative emotions and may be treated badly by their ill parents. The knowledge of children's experiences gives the nurse better conditions to support these children in different care contexts. The nurse should ensure that neither the child nor the mental illness is overlooked, and should have a holistic perspective on the situation.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka vuxna barns upplevelser av att växa upp med en förälder som har bipolär sjukdom. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med åtta vuxna deltagare för att undersöka deras upplevelser under uppväxten, påverkan över vuxenlivet och skyddsfaktorer under uppväxten. Tematisk analys användes för att analysera respondenternas utsagor och de teman som identifierades var: utmaningar under uppväxten, trauma, skyddsfaktorer och uppväxtens påverkan på vuxenlivet. Resultatet visar att sju av åtta respondenter upplevt uppväxten som mer eller mindre traumatisk samt att de upplever att uppväxten på olika sätt påverkat dem i deras vuxenliv, både gällande deras psykiska hälsa och i deras relationsskapande. Särskilt framträdande för alla respondenter har varit deras upplevelser av skam, tabu och isolering till följd av förälderns diagnos, vilket har medfört att inga respondenter erhållit stöd från myndighet eller skola trots de trauman som uppstått i barndomen. Slutsatsen är att uppväxten med en förälder som har bipolär sjukdom påverkar barn på flertalet sätt, de barn som har ett stort skyddsnät mår ofta bättre i vuxen ålder medan för de barn som levt mer isolerat har det ofta påverkat deras psykiska mående på ett negativt sätt. / The aim of the work is to investigate adult children's experiences of growing up with a parent who has bipolar disorder. The study has been based on a qualitative approach and semi-structured interviews with eight adult participants to investigate their experiences during childhood, impact over adulthood and protective factors during childhood. Thematic analysis was used to analyze the respondents' statements and the identified themes were: challenges during growing up, trauma, protective factors and the childhood’s impact on adulthood. The results show that seven out of eight respondents experienced their upbringing as more or less traumatic and that their upbringing has affected them in different ways in adulthood, both in terms of their mental health and in their relationship building. Particularly prominent for all respondents have been their experiences of shame, taboo and isolation as a result of the parent's diagnosis, which has meant that none of the respondents received support from authorities or schools despite the traumas that occurred in their childhood. The conclusion is that growing up with a bipolar parent affects children in several ways. Children who have a large safety net more often feel better in adulthood, while for those children who have lived more isolated, it has often affected their mental well-being in a negative way.