SYFTE: Syftet var att undersöka kvinnors erfarenheter av amning under barnets fyra första månader när de deltagit i amningsförberedande kurs under graviditeten.  BAKGRUND: Amning ger hälsovinster för barnet genom att minska risker att drabbas av olika sjukdomar. För att lyckas med amning önskar kvinnorna stöd från omgivningen samtidigt som egna copingstrategierna har avgörande betydelse. Tidigare studier belyser utvecklingsbehov av amningsutbildningar. DESIGN: Retrospektiv tvärsnittsstudie där svaren på öppna frågor bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys METOD: Trehundratre kvinnor svarade på amningshjälpens enkätundersökning september, 2012- mars, 2014. Alla kvinnor hade deltagit i amningskurs som erbjudits på 32 orter i Sverige. Data analyserade med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. RESULTAT: Resultatet presenteras som två teman och fyra subteman med tillhörande kategorier. Första temat ”stärkt självkänsla när amning fungerar, trots amningsproblem som behöver hanteras” med subteman ”Känna stolthet över fungerande amning” och ”lösa övergående amningsproblem” beskrev kvinnornas erfarenheter av fungerande amningar. Andra temat ”Förlorad självkänsla när amning är en ständig kamp” med subteman ”Kämpa med amning trots amningsproblem som fortsätter, vilket leder till avveckling” och ”Uppleva krossade förväntningar” som visade kvinnornas erfarenheter av misslyckade amningar. KONKLUSION: Flertalet kvinnor var hjälpa av att ha deltagit i en amningsförberedande kurs under graviditeten. Återkommande amningsproblem sänker kvinnans självbild och upplevelse av misslyckande. Barnsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralerna har en viktig betydelse för kvinnor som behöver extra stöd med sin amning. Resurser bör satsas för att personal på barnavårdscentralerna ska ha uppdaterad amningskunskap och god förmåga att stödja vid amningsproblem.   NYCKELORD: Amning, Amningsutbildning, Self-efficacy, Barnsjuksköterska, Stöd, Barnavårdscentralen / BACKGROUND: Breastfeeding provides health benefits for children. In order tosucceed with breastfeeding, women need support from family and healthcareprofessionals, but their own coping strategies are crucial. Earlier studies highlight theneed for further development of breastfeeding education.DESIGN: A retrospective cross-sectional study with qualitative approach using openquestions to process the answers.METHOD: Between September 2012 and March 2014, 303 women responded toAmningshjälpen’s survey. All women had participated in breastfeeding education.The data was analysed with qualitative content analysis with an inductive approach.RESULTS: The result is presented as two themes and four subthemes withassociated categories. The first theme, “Strengthened self-esteem when breastfeedingworks, despite problems during breastfeeding”, with subthemes “Feeling pride fromsucceeding with breastfeeding” and “Solving breastfeeding problems”, described theexperiences of women who succeeded with breastfeeding. The second theme, “Lostself-esteem when breastfeeding is a constant struggle” with subthemes “Strugglingwith breastfeeding, leading to decommissioning” and “Experiencing crushedexpectations” described the experiences of women who were unsuccessful withbreastfeeding.CONCLUSION: Participating in the breastfeeding education helped many women.Recurrent breastfeeding problems lower the woman’s self-esteem. Nurses have animportant role in supporting women who breastfeed. Resources should be put intomaking sure that pediatric nurses’ education in breastfeeding is up to date, and thatthey have the ability to support women with breastfeeding problems

Övervikt och fetma hos barn är ett världsomfattande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnfetma och är en nyckelfaktor i främjandet av barns tillväxt och utveckling. Tidig barndom är en kritisk tid där många riskfaktorer för övervikt och fetma framträder. Syftet var att belysa barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggandearbete mot övervikt och fetma inom barnhälsovården. En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med sjubarnsjuksköterskor inom barnhälsovården. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Bedömning och uppföljning av övervikt och fetma, De goda valen, Faktorer som berör barnsjuksköterskans arbete och Den enskilda barnavårdcentralen. Barnsjuksköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården grundar sig på att främja de goda valen och skapa en tillitsfull relation till familjen. Slutsats:En förhoppning är att föreliggande studie kan bidra till att belysa de faktorer som berör barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn, vilketi sig skulle kunnastödja och utveckla barnhälsovården. / Background: Overweight and obesityin children is a global public health problem. The Child Health Care(CHC) havean important role in thepreventionof childhoodobesity and in the promotion ofchildren’s growth and development. The aimof this study was to illustrate thehealth promotion and preventativework of pediatricnurse’s against overweight and obesity in the CHC. Method: An interview study was conductedbased on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with seven pediatric nursesworking at CHC:s.A qualitative content analysiswas used in the analysis process. Results: The result is dividedintofour categories based on the analysis: Assessment and follow-up of overweight and obesity, The good choices,Factors that concern the pediatric nurse’s work and The individual Child Care center.The pediatric nurse’shealth promotionand preventative work against overweight and obesity in children in the Child Health Care is based on promoting the good choices and creating a trustful relationship with the family. Conclusion: Hopefully thisstudy canhighlightthe pediatric nurse’shealth promotiveand preventative work against overweight and obesity in children.

Bakgrund: Fetma hos barn är ett stort växande hälsoproblem som bland annat kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och låg livskvalitet. Det är av stor betydelse att upptäcka fetma vid tidig ålder för att minska risken för följdsjukdomar. Föräldrarna är viktiga för deras barns behandling av fetma. Barnsjuksköterskan har en viktig roll och bör arbeta personcentrerat utifrån familjens behov.  Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av föräldrars delaktighet i deras barns behandling av fetma på barnmottagningar. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och utgjordes av tolv individuella intervjuer av barnsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier och sex underkategorier. Utmaningar i arbetet som handlar om känsloladdat ämne, motivation och situationens allvar. Strategier för delaktighet som innefattar att skapa förutsättningar, att ge stöd och att ge råd. Slutsats: Barnsjuksköterskorna ansåg att föräldrarnas delaktighet var viktig för att nå framgång i barnets behandling av barnfetma. Barnsjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att öka föräldrarnas delaktighet men det kunde finnas flera hinder för delaktighet hos föräldrarna och detta var en utmaning för barnsjuksköterskans arbete. / Background: Child obesity is a major growing health problem, that can lead to cardiovascular disease, diabetes and poor quality of life, among other things. It is of great importance to detect obesity at an early age to reduce the risk of sequelae. The parents are very important in the obesity treatment of their children. The pediatric nurse plays an importance role and should have a person centered focus, based on the needs of the family. Purpose: The aim of the study was to describe pediatric nurses´ experiences of parental involvement in the treatment of their obese child at pediatric clinics. Material and methods: A qualitative study based on twelve individual interviews with pediatric nurses. The interviews were analyzed by using Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. Results: Two categories and six subcategories emerged in the result. Challenges in the work that deals with emotional subject, motivation and understanding the gravity of the situation. Strategies for participation that include creating opportunities, to give support and to give advice. Conclusion: The pediatric nurses considered, that parental involvement was important to achieve a successful treatment of child obesity. The pediatric nurses used different strategies to increase parental involvement, but there could be several barriers to parental involvement, and this was a challenge for the pediatric nurses.

Bakgrund: Varje år vårdas tio procent av alla nyfödda barn på neonatalavdelning. Föräldrar till prematurfödda barn känner sig ofta oförberedda i föräldraskapet då födseln ofta uppstår plötsligt. Ett av de behov föräldrar upplever på en neonatalavdelning är att få tillgång till information. Tidigare forskning har visat att det är viktigt för anknytningen att föräldrarna tidigt får tillgång till information. För att hjälpa föräldrar att få tillgång till information som är individanpassad har applikationen Neo föräldrastöd tagits fram. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att använda applikationen Neo Föräldrastöd. Metod: Förbättringsarbete med kvalitativ design. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar som använt sig av applikationen Neo föräldrastöd. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Användbarheten av applikationen Neo föräldrastöd beskriver säkerheten i applikationen samt faktorer som underlättade och försvårade användandet; Innehållet i applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur föräldrar upplevde att ha tillgång till tillgänglig och anpassad information samt vilken information som uppskattades och saknades; Betydelsen för föräldrarna att använda applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur applikationen kunde bidra till både positiva och negativa känslor för föräldrarna, samt vilket stöd applikationen Neo föräldrastöd bidrog med efter utskrivning. Slutsats: Föräldrarna ansåg att applikationen Neo föräldrastöd var säkert och användarvänligt. De uppskattade att informationen var individanpassad och alltid tillgänglig. Något som upplevdes som ett hinder för att använda sig av applikationen Neo föräldrastöd var om barnets hälsotillstånd var ostabilt. / Background: Every year about ten percent of all newborn children end up needing specialist neonatal care. Parents of prematurely born children are often left unprepared to face the challenges this brings, and often struggle accessing relevant related information. Research has shown the crucial importance of early access to such information, and to aid and support these parents an application called Neo Parental Support (Neo Föräldrastöd) has been developed. Purpose: To discuss parents’ experiences of their use of the Neo Parental Support application (Neo Föräldrastöd). Method: Qualitative design. Data was collected through a series of interviews of relevant parents having used the application Neo Parental Support. This data was then further analysed through use of qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged. The usability of the Neo Parental Support application describes application security, its functionality, and other factors influencing ease of usage. The content of the Neo Parental Support application discusses the user experience from a content perspective in terms of what valuable content was available, as well as areas where content could be enhanced. The importance of parents using Neo Parental Support application describes how the application could contribute to both positive and negative feelings for the parents, as well as what support Neo parental support contributed after discharge. Conclusion: The parents considered that the Neo parental support application was safe and user-friendly. They appreciated that the information was personalized and always available. Something that was perceived as a barrier to using the Neo parental support application was if the child´s state of health was unstable.

Sammanfattning Under år 2018 tog 1177 Vårdguiden emot tre miljoner samtal från hela Sverige. I Västra Götaland tog de emot 900 750 samtal och ungefär 33 procent av dem handlade om barn. Genom telefonrådgivningstjänsten kan föräldrar till barn som råkat ut för sjukdom eller skada ringa 1177 Vårdguiden och få medicinsk rådgivning av en sjuksköterska. Begreppet samskapande omvårdnad är av betydelse då samverkan och en god relation mellan patient och vårdare bidrar till hälsa. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning genom 1177 upplever rådgivning till föräldrar med sjuka barn. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer utfördes med tolv stycken sjuksköterskor som sedan analyserades efter en induktiv innehållsanalys på manifest nivå utifrån Elo & Kyngäs (2008). Två stycken huvudkategorier bildades i resultatet: Vikten av att stärka föräldrarna i föräldrarollen; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning försökte skapa förtroende till föräldern, genom att bekräfta föräldern samt genom att förmedla kunskap och information. Kommunikationens utmaning vid telefonrådgivning; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning upplevde svårigheter i att bedöma symtom på barnet, när föräldrar hade svårt att beskriva barnets symtom och när det förekom bristande språkkunskaper. Konklusionen visar att sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning hade en betydelsefull roll för föräldrarna genom att vara stöttande vilket ökade deras självförtroende. / Summary In 2018, 1177 Healthcare guide received three million calls from all over Sweden. In Västra Götaland they received 900 750 calls and about 33 percent of them concerned children. Through the telephone call advice centre, the person or parent of children who has suffered from illness or been injured can call 1177 Healthcare guide and get medical advice from a nurse over the telephone. Co production healthcare is important as cooperation and a good relationship between patient and carer contribute good health. The purpose of the study was to describe how the nurses who give telephoneadvice through 1177 experience giving advice to parents with ill children. A qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with twelve nurses, which were then analyzed using a qualitative inductive content analysis with a manifest content based on Elo & Kyngäs (2008). Two main categories were formed in the result: The importance of strengthening parents in the parent role; where the nurses who give telephoneadvice  try to create trust in the parent, by confirming the parent and by giving medical advice and information. Communication challenge in telephone advice; where the nurses who give telephoneadvice experienced difficulties in assessing the child’s symptoms, as well as when parents had difficulty describing the symptoms and when there was a language barrier. The conclusion of the study was that the nurses who give telephoneadvice played a significant role for the parents by being supportive which increased their self-confidence.

Bakgrund: I Sverige vårdas ungefär 10% av de barn som föds på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården är familjecentrerad omvårdnad väl etablerad där barnsjuksköterskan har en central roll i att arbeta med hela familjen. Många av de inneliggande barnen på en neonatalavdelning har äldre syskon. Flera neonatalavdelningar har under perioder haft tillfälliga besöksrestriktioner för syskon på grund av risk för smitta. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans upplevelser av att vårda familjer på en neonatalavdelning där syskon inte fått vistas på grund av tillfälliga besöksrestriktioner. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av insamlad data resulterade i tre kategorier: Besöksrestriktionernas negativa inverkan på föräldrars situation, Besöksrestriktionernas inverkan på barnsjuksköterskans arbetegentemot familjen samt att arbeta med hela familjen i centrum. Barnsjuksköterskorna upplevde att de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon medförde en stress hos föräldrarna, en känsla av otillräcklighet hos specialistsjuksköterskorna samt att den familjecentreradeomvårdnaden blev svår eller omöjlig att erbjuda. Slutsats: Barnsjuksköterskan upplevde att föräldrar, barnsjuksköterskor samt den familjecentrerade omvårdnaden påverkades negativt av de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon. En familjecentrerad omvårdnad är gynnsam för hela familjen, vilket bör tas hänsyn till vid framtidabeslut angående tillfälliga besöksrestriktioner för syskon. / Background: Approximately 10% of children born in Sweden are cared for in a neonatal unit. Familycentered care is well established in neonatal care, where the pediatric nurse has a central role in working with the whole family. Many of the children cared for in the neonatal units has older siblings. Several neonatal units have, during periods of time, had temporary visitation restrictions for siblings due to the risk of infection. Purpose: To describe the pediatric nurse's experiences of caring for families in a neonatal unit where siblings have not been allowed to stay during temporary visitation restrictions. Method: This study has a qualitative design with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven pediatric nurses. Data were analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis of the collected data resulted in three categories The negative impact of visitation restrictions on parents' situation, The impact of the visit restrictions on the pediatric nurse's work with the family. The pediatric nurses experienced that temporary visitation restrictions for siblings led to stress among the parents, a feeling of insufficiency among the specialist nurses and that family-centered care became difficult or impossible to offer. Conclusion: The pediatric nurses experienced that parents, pediatric nurse´s and family-centered care were negatively affected by the temporary visitation restrictions for siblings. Family-centered care is beneficial for the whole family, which should be considered in future decisions concerning temporary visitation restrictions for siblings.

Bakgrund: Besöken på akutmottagningar för barn i Sverige ökar hela tiden. För att möta detta har allt fler sjukhus börjat använda sig av sjuksköterskebesök. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att självständigt bedöma och behandla sjuka barn på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt förhållningssätt. Urvalet bestod av elva barnsjuksköterskor med erfarenhet av sjuksköterskebesök. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Barnsjuksköterskans erfarenhet av sjuksköterskebesök visade sig vara positiva. Hen ansåg att sjuksköterskebesök innebar att arbetet blev mer stimulerande och utvecklande. Barnsjuksköterskan hade en betydande uppgift i att barnen kom till rätt vårdnivå både för barnets bästa och för att verksamheten skulle fungera på ett bra sätt. Det fanns potential och vilja att utveckla sjuksköterskebesök på akutmottagning för barn. Slutsats: Sjuksköterskebesök är positivt för barnsjuksköterskan, för att det bidrar till att barnsjuksköterskan utvecklas i sin profession vilket i sin tur skapar arbetsglädje. På grund av sjuksköterskebesök kan barnen som inte är i behov av en läkarbedömning få hjälp snabbare vilket leder till kortare väntetider på akutmottagningarna. / Background: Visits in the Swedish emergency units for children are increasing. In order to meet this, more and more hospitals are using nurse-led consultations. Aim: The purpose of this study was to describe the pediatric nurse´s experience of independently assess and treat children in the emergency department for children. Method: A qualitative interview study with inductive approach. The sample consisted of eleven pediatric nurses with experience of nursing visits. The material was analyzed with manifest content analysis. Results: The pediatric nurse´s experience of nurse-led consultation turned out to be positive. He/she considered that nurse-led consultations meant that the work became more stimulating, interesting and developing. The pediatric nurse had a significant task in that the children reached the right level of care both for the child's best interests and the activities. There was potential and willingness to develop nurse-led consultations to the emergency department for children. Conclusion: Nursing visits are positive for the pediatric nurse, because they contribute to the pediatric nurse developing in her profession, which in turn creates job satisfaction. Due to nurse visits, children who do not need a medical assessment can get help more quickly, which leads to shorter waiting times in the emergency department. In addition, the business benefits as nurse visits are more cost-effective.

Bakgrund: Förekomsten av barn med autismspektrumtillstånd (AST) ökar i världen. AST är enneuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan visa sig genom sociala kommunikationssvårigheter och begränsade sociala färdigheter. Forskning visar att barn med AST och deras familjer upplever att vårdmiljön och kommunikationen inte anpassas till diagnosen och barnsjuksköterskor känner enosäkerhet kring hur de ska vårda dessa barn utifrån de svårigheter som diagnosen medför.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med ASTpå en barnklinik.Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Datainsamling skedde genom trefokusgruppsintervjuer med totalt 12 deltagare och data bearbetades och analyserades med kvalitativinnehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Tre generiska kategorier och sju subkategorier framkom ur resultatet. De generiska kategorierna bestod av betydelsen av att utföra personcentrerad omvårdnad, betydelsen avföräldrarnas roll i omvårdnaden och betydelsen av barnsjuksköterskans professionella kompetens. Barnsjuksköterskorna beskrev behov av ny kunskap och mer utbildning, vikten av att se föräldrarna som de främsta experterna, behovet av hjälpmedel samt miljöns utformning i vården av barn med AST.Slutsats: Denna studie visar att det finns en kunskapsbrist och ett behov av att barnsjuksköterskor fåren utökad kunskap kring barn med AST. Det finns en stor osäkerhet i hur vården ska utformas ochföräldrarna anses vara det bästa stödet i utformningen av vården. / Background: The prevalence of children with autism spectrum disorder (ASD) is increasing worldwide. ASD is a neuropsychiatric disorder that can be characterized by difficulties in socialinteraction and limited social skills. Research shows that children with AST and their families feel thatthe health facility environmentand the communications are not adapted to the diagnosis and nurses feeluncertain about how to care for these children based on the difficulties that the diagnosis entails.Aim: The purpose was to describe paediatric nurses' experience of caring for children with ASD in apediatric clinic.Method: Qualitative content analysis with inductive approach was applied. Data was collected through three focus group interviews with twelve participants and data were processed and analyzed withqualitative content analysis at a manifest level.Results: Presented in three different generic categories and seven subcategories. The importance ofperforming person-centered care, the importance of parents in care and the importance of the pediatricnurses professional competence. The pediatric nurses described the need for new knowledge and moreeducation, the importance of seeing parents as an expert and help to design the environment in the careof children with ASD.Conclusion: This study shows that there is a lack of knowledge and a need for pediatric nurses to gainincreased knowledge about children with ASD. There is a great deal of uncertainty in how care is to bedesigned and parents are considered to be the best support in the design of care.

Bakgrund: När ett barn vårdas på en neonatalavdelning påverkas hela familjen och syskon riskerar att känna sig åsidosatta. Barnsjuksköterskor ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att varje familjemedlems behov beaktas. Syskon har rätt att få vara delaktiga under vårdtiden och få anpassat stöd utifrån ålder och individuella förutsättningar. Barnsjuksköterskor är ofta omedvetna om vikten av att stödja syskon och det saknas studier inom området. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval genomfördes som resulterade i 13 specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor från åtta olika sjukhus som arbetat på en neonatalavdelning minst ett år. Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt och analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två generiska kategorier: Främja syskons delaktighet och samverka i team. Barnsjuksköterskor gav stöd till syskon genom att skapa en relation med dem, bemöta deras behov samt involvera dem i omvårdnaden av det sjuka barnet. Vidare var det av vikt att ha en anpassad miljö samt samarbeta med andra professioner, kollegor och familjen för att kunna stödja syskon på ett bra sätt. Slutsats: Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskon för att de ska känna sig delaktiga och inte bli åsidosatta. Att tillämpa en familjecentrerad omvårdnad är betydelsefullt för att stödja syskon. / Background: When a child is cared for at a neonatal unit the whole family gets affected, siblings are at risk of feeling neglected. Pediatric nurses should establish family-centered care where family members are taken into consideration. Siblings have the right to be involved and supported based on age and needs. Pediatric nurses are many times unaware about the importance of supporting siblings and there is also a lack of studies within this area. Aim: The aim was to describe the pediatric nurses’ experiences to support siblings of children that are cared for at a neonatal care unit.  Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. An expedient selection was established which resulted in thirteen with specialist nurses and general nurses from eight different hospitals. All informants had at least one year of experience in working at a neonatal unit. Semi-structured interviews were preformed digitally and analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis.  Result: The content analysis resulted in two generic categories: Promote siblings’ involvement and cooperate in teams. Pediatric nurses supported siblings through establishing a relationship with them, meeting individual needs and involvement in the care of the sick child. Environment and pediatric nurses’ collaboration with professions as colleagues and family members was also essential in supporting siblings.  Conclusion: Pediatric nurses are important in supporting siblings through making them feel included and not neglected. Family-centered care is also meaningful when giving support.

Språkbarriärer mellan patient och sjuksköterska identifieras som ett av de största hindren för en effektiv kommunikation och kan påverka vårdrelationen, patientsäkerheten och orsaka ett ökat lidande för patienten. Familjer där språkbarriärer hindrar en effektiv kommunikation står inför en unik utmaning i vården av sina barn. Syftet med studien var att belysa familjens erfarenheter av språkbarriärer i hälso- och sjukvård när de talar ett annat språk än sjuksköterskan. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt genomfördes med ett induktivt förhållningssätt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Medline och analysen följde en tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och Mcsherry. 14 artiklar inkluderades i studien och resulterade i tre huvudteman: Känslomässiga och sociala utmaningar till följd av språkbarriärer, att kunna kommunicera trots språkbarriärer och betydelsen av att vara delaktig. Föräldrarna upplevde känslor av skam, isolering och maktlöshet till följd av språkbarriärer. Bristfällig kommunikation påverkade barnets vård och för att underlätta förståelsen användes kommunikationsverktyg som tolkar, bildstöd och icke-verbala kommunikationsmetoder. Särskilt framhölls användning av auktoriserade tolkar för att uppnå en effektiv kommunikation.  Då familjens delaktighet i vården hämmades av språkbarriärer framkom ett behov av en effektiv och tillitsfull kommunikation för möjliggörandet av en inkluderande vård. Barnsjuksköterskor spelar en avgörande roll i att överbrygga dessa hinder och främja hälsa för barn och familjer. Med medvetenhet om de språkliga utmaningarna kan familjens delaktighet främjas, patientsäkerheten förbättras och en långsiktigt hållbar vård utvecklas. / Language barriers between patient and nurse are identified as one of the major obstacles to effective communication and can affect the care relationship, patient safety, and cause increased suffering for the patient. Families where language barriers hinder effective communication face a unique challenge in caring for their children. The aim of the study is to illuminate the family´s experiences of language barriers in healthcare when speaking a different language than the nurse. A qualitative systematic literature review was conducted with an inductive approach. The data collection was conducted in the databases CINAHL, PubMed and Medline and the analysis followed a thematic analysis according to Bettany-Saltikov and McSherry. 14 articles were included in the study and resulted in three main themes: Emotional and social challenges due to language barriers, the ability to communicate despite language barriers and the importance of being involved. The parents experienced feelings of shame, isolation, and powerlessness due to language barriers. Poor communication affected the child's care, and to facilitate understanding, communication tools such as interpreters, visual aids, and non-verbal communication methods were used. Particularly highlighted was the use of authorized interpreters to achieve effective communication. As family involvement in care was hindered by language barriers, a need for effective and trustful communication to enable including care emerged. Pediatric nurses play a crucial role in overcoming these barriers and promoting health for children and families. With awareness of the linguistic challenges, family involvement can be promoted, patient safety improved, and long-term sustainable care developed.