• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 56
  • 1
  • Tagged with
  • 57
  • 49
  • 48
  • 24
  • 23
  • 19
  • 13
  • 13
  • 11
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Trygga föräldrar ger trygga barn. : Barnsjuksköterskors upplevelser av att samskapa omvårdnad tillsammans med barn och föräldrar. En intervjustudie.

Ryberg, Jessica, Tjärner, Petra January 2021 (has links)
Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 370 barn och ungdomar under 18 år i Sverige i cancer. De kommer att genomgå många, svåra och okända omvårdnadsprocedurer. Barnsjuksköterskan kan genom samskapande omvårdnad skapa förutsättningar så omvårdnadsproceduren upplevs positiv av barnet. Föräldrarna har en avgörande betydelse för barnets trygghet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur barnsjuksköterskor samskapar omvårdnaden tillsammans med barn och föräldrar vid barnonkologiska omvårdnadsprocedurer. Metod: En induktiv kvalitativ design användes, där data samlades in genom tio individuella intervjuer med barnsjuksköterskor på fyra barnonkologiska centra. Intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Innan omvårdnadsproceduren planerar barnsjuksköterskan tillsammans med barnet och föräldrarna. Samarbetet främjas av tydlig information och förberedelse, samt tydliggörande av rollerna inför omvårdnadsproceduren. För att erhålla samskapande omvårdnad behövs begriplig kommunikation före, under och efter omvårdnadsproceduren, där både kroppsspråk och verbal kommunikation är betydande. Barnsjuksköterskans yrkeserfarenhet gör det lättare att involvera föräldrarna. Slutsats: Väl förberedda barn och föräldrar upplevs tryggare under barnonkologiska omvårdnadsprocedurer. Genom att barnsjuksköterskan samarbetar och samspelar med barnet och föräldrarna genomförs omvårdnadsprocedurerna med en positiv känsla. Samskapande omvårdnad främjas genom att föräldrarna involveras och engageras samt genom deras fysiska och mentala närvaro hos barnet.
12

När ett barn är döende : En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie om specialistsjuksköterskor som vårdar barn i livets slutskede / When a child is dying : A qualitative semistructured interview study on specialist nurses who care for children in the final stages of life

Björnfot, Isabelle, Jonasson, Evamarie January 2019 (has links)
Bakgrund: När ett barn är i livets slutskede är det många som blir känslomässigt påverkade. Inte minst barnsjuksköterskan som vårdar barnet och dess familj. Barnsjuksköterskan får känslor och erfarenheter som behöver hanteras. Syfte: Var att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede. Metod: En kvalitativ induktiv design användes där semistrukturerade intervjuer genomfördes med barnsjuksköterskor. Resultatet analyserades enligt innehållsanalys. Resultat: Barnsjuksköterskornas relation med barnet och familjen hade stor inverkan på hur vårdandet kunde bli och vilka känslor som uppstod. Deras erfarenheter var att arbetssituationen påverkar och påverkas. Känslor, både svåra och fina, beskrevs uppstå hos barnsjuksköterskorna. Slutsats: Att vårda barn i livets slutskede är komplext. Verktyg behöver arbetas fram för att hjälpa barnsjuksköterskor att hantera de känslor som uppstår. / <p>Godkännande datum: 2019-06-03</p>
13

Barnsjuksköterskans upplevelser av att vårda hud mot hud på en neonatalavdelning

Gustafsson, Maria January 2021 (has links)
Det finns mycket forskning om fördelarna med hud mot hud som vårdform för barn som vårdas på neonatalavdelningar. Några av fördelarna är bättre saturation, stabilare temperatur och hjärtfrekvens samt att det blir lättare för barn och föräldrar att knyta an till varandra. Många av de studier som är gjorda visar fördelar för barnet eller föräldrarnas sida, det finns däremot inte så mycket forskning kring barnsjuksköterskans upplevelse av hud mot hud som vårdform. Syftet med denna studie var att lyfta fram barnsjuksköterskans upplevelse av att vårda barn hud mot hud. Barnsjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor med minst fyra års erfarenhet av neonatalvård har intervjuats och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade till tre kategorier Kunna förmedla trygghet, Erfarenhetens betydelse och Förflyttningar av neonatalbarn – ett riskmoment. Resultatet visar att barnsjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor är positiva till vårdformen men att det finns tillfällen då hud mot hud inte är lämplig exempelvis när barnet är ostabilt eller erfaren personal saknas. Vid förflyttningar av underburna barn på neonatalavdelningar behöver den personal som är med vid flytten erfarenhet, framför allt hos de barn som är intuberade. Det framkommer också hur viktigt det är med ett bra samarbete mellan kollegor samt en god relation med föräldrarna.
14

Focus on weight causes anxiety for adolescents who are patients at an obesity clinic : An interview study / Fokus på vikt orsakar ångest hos ungdomar som är patienter vid en obesitasklinik : en intervjustudie

Backeström, Linn, Holgersson, Marika January 2022 (has links)
Obesitas är ett vanligt förekommande och globalt växande folkhälsoproblem och behovet av obesitasbehandling bland ungdomar ökar. Obesitasbehandlingen idag visar bristande och försämrade resultat samtidigt som ungdomar med obesitas upplever minskad livskvalitet. Syftet med studien är att belysa ungdomars erfarenheter av att vara patient vid en obesitasklinik då det saknas forskning kring detta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta ungdomar och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datan. Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten och följer forskningens fyra etiska principer. Resultatet visar att väga sig upplevs som ett ångestfyllt moment för ungdomarna innan och under besöken till kliniken. Relationen mellan ungdomarna och deras sjuksköterska lyfts som något viktigt och deras största källa till motivation. Ungdomarna upplever att sjuksköterskan bemöter dem med ett holistiskt synsätt och uppmuntrar dem till en hållbar livsstil där viktnedgång inte är i fokus. Studiens resultat påvisar brister i behandlingen som bör elimineras för att undvika vårdlidande hos ungdomar samt för att skapa möjlighet till en hållbar motivation.
15

Barnsjuksköterskans kommunikation med barn i livets slutskede / The pediatric nurse's communication with the child at the end of life

Jälefors, Ida, Sahlin, Miranda January 2023 (has links)
Bakgrund: Vård i livets slutskede byggs på fyra hörnstenar som är symtomkontroll, stöd till närstående, samarbete i mångprofessionellt team och kommunikation. Redan i slutet av 1900-talet och början på 2000-talet beskrevs vikten av god planering och ett gott bemötande i vården av barn som befann sig i livets slutskede. Sedan barnkonventionen blev lag har barnperspektivet blivit mer uppmärksammat och barnens åsikter och tankar bejakas.Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans kommunikation för svåra samtal med barn som befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med systematisk databassökning i databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. 15 artiklar inkluderades varav; 13 var kvalitativa, en var kvantitativ och en var mixad metod.Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; barnet, barnsjuksköterskan och omgivningen. Kommunikation i livets slutskede med barn krävde erfarenhet och utbildning. Kommunikationen som användes i samtalen anpassades på individnivå. Det framkom även att hinder kunde uppstå på grund av meningsskiljaktigheter mellan barnsjuksköterskan och familjen.Slutsats: Sammanfattningsvis var kommunikationen med barn i livets slutskede viktigt och alla ville se till barnens bästa. Under samtal kunde olika hinder uppstå och bidra till osämja bland personerna i barnens omgivning. För att barnsjuksköterskan ska kunna bedriva svåra samtal krävs ytterligare utbildning och erfarenhet.
16

Att vara barn i samband med en nålrelaterad procedur : En systematisk litteraturöversikt

Hörnmark, Olivia, Svensson, Ellinore January 2024 (has links)
Majoriteten av barn kommer under sin uppväxt i kontakt med hälso- och sjukvården där nålrelaterade procedurer är vanligt förekommande i olika syften. Nålrelaterade procedurer kan orsaka lidande hos barnet. Barnkonventionen redogör för barnets rättigheter där barnets bästa alltid skall tas i beaktande och att barnet alltid har rätt till delaktighet. För att besvara syftet att belysa barnets upplevelse i samband med en nålrelaterad procedur har en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design genomförts. Resultatet är delat i tre teman, jag vill vara med, jag vill göra på mitt sätt och alla mina känslor. Resultatet lyfter att barnet på sitt sätt vill vara inkluderad i vad som händer i samband med den nålrelaterade proceduren och behovet av förberedelse och kunskap. Barn använder olika strategier såsom sina tankar eller distraktion för att förbättra sin upplevelse eller för att kunna hantera situationen. Både positiva och negativa känslor framkommer i samband med en nålrelaterad procedur som kan påverkas av tidigare eller påverka framtida procedurer. Diskussionen förs utifrån studiens teoretiska ramverk, delaktighet och det vårdande mötet. Vårdpersonalens aspekt av de nålrelaterade procedurerna lyfts i diskussionen. Barnets upplevelser bekräftas ofta av vad vårdpersonalen beskriver som sin upplevelse. Barnsjuksköterskan bör arbeta för att främja delaktighet, fungerande kommunikation samt uppmärksamma barnets strategier och låta dem tillämpa dessa. Detta i sin tur ger barnsjuksköterskan möjlighet att påverka barnets upplevelse nu och inför framtida nålrelaterade procedurer. Genom att barnsjuksköterskans arbete sker utifrån barnets rättigheter kan en hållbar utveckling främjas.
17

Barnsjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma inom barnhälsovården och elevhälsan- en litteraturstudie

Andersson, Marie, Clausson, Lotta January 2024 (has links)
No description available.
18

Barnsjuksköterskors erfarenheter av att orosanmäla barn som misstänks fara illa : En systematisk litteraturstudie / Pedatric nurses´experiences of reporting suspected child abuse : A systematic literature review

Eriksson, Hanna, Johansson, Julia January 2024 (has links)
Bakgrund: Tidigare forskning har i olika omfattning belyst vårdpersonals upplevelser av att orosanmäla barn som misstänks fara illa men färre har kartlagt barnsjuksköterskors erfarenheter i ämnet. Då barnsjuksköterskor dagligen i sitt arbete både inom barnhälsovården, skolan och slutenvården möter barn som far illa eller misstänks fara illa anses det vara av vikt att de kan identifiera dessa barn. Syfte: Föreliggande studie syftar till att utifrån en systematisk litteraturöversikt kartlägga barnsjuksköterskors erfarenheter av att orosanmäla barn som misstänks fara illa. Metod: Vetenskapliga artiklar (n=10) med kvalitativ ansats som belyser barnsjuksköterskors erfarenheter av att orosanmäla barn som far illa inkluderades i kartläggningen vilka analyserades enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärderings schematiska steg. Resultat: Analysen resulterade i fyra analytiska teman; Att stå upp för vad som är rätt, Att kunskap är avgörande, Att påverkas emotionellt och Att samarbeta med familjen. Dessa analytiska teman inrymde dessutom flera underteman. Slutsats: Det finns behov av ökad kunskap när det gäller att orosanmäla barn som far illa - både gällande att identifiera de barn som far illa, stöd till att våga utfärda anmälan samt själva anmälningsprocessen. Ökad kompetens kan leda till att barnsjuksköterskor upplever mindre osäkerhet och därmed orosanmäler i större utsträckning. Det i sin tur skulle kunna leda till att fler barn och familjer får det stöd de är berättigade. Nyckelord: barn som far illa, barnsjuksköterska, erfarenheter, litteraturöversikt och orosanmälan.
19

”Jag har inte tillräckligt med bröstmjölk” : Erfarenheter från mammor som tillmatat sina barn i tillägg till amning

Arlmark, Emma, Dowler, Tinde January 2024 (has links)
Mammor rekommenderas helamma sina barn tills de är sex månader gamla, ändå var det 2021 färre än 12% av svenska barn som helammades vid sex månaders ålder. Tillmatning innebär att barnet får bröstmjölksersättning eller urpumpad bröstmjölk och den låga amningsfrekvensen indikerar att tillmatning sker i stor utsträckning. Majoriteten av barnen i Sverige följs av barnhälsovården och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för nyblivna föräldrar. Kunskap kring amning och tillmatning behövs för att barnsjuksköterskan i barnhälsovården ska kunna erbjuda ett gott stöd relaterat till amning och matning av spädbarn. Denna uppsats beskriver mammors erfarenheter av att ge sitt barn tillmatning i tillägg till amningen genom en systematisk litteraturöversikt där resultatet analyserades genom tematisk analys. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades och dataanalysen gav tre huvudteman: Tvivel som en anledning att tillmata; Stress relaterat till tillmatning och Att kunna välja tillmatning. En stor andel av mammorna hade bristande tillit till att amningen var tillräcklig vilket orsakade tvivel, andras åsikter inverkade också på känslorna av tvivel. Stress upplevdes kring tillmatningen och kunde beröra anledningar till varför tillmatningen behövdes, praktiska omständigheter eller otillräckligt stöd. Det tredje temat som framkom var att det fanns ett val att tillmata. Tillmatningen kunde ge frihet, initieras i samband med återgång till arbete samt ge andra familjemedlemmar möjlighet till relationsskapande. Denna studies resultat bidrar med kunskap om barnsjuksköterskans arbete i att visa på förståelse för mammor som tillmatar i tillägg till amningen, samt kunna ge individuellt anpassad rådgivning för att bevara och främja amningen hos de mammor och barn som önskar det.
20

Hur ungdomar påverkas av skärmanvändning : En systematisk litteraturöversikt

Axenström Massleberg, Ida, Boström, Joline January 2024 (has links)
Under det senaste decenniet har användningen av skärmar och digital teknik ökat. Tidigare forskning har visat att överdriven skärmtid kan leda till konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Genom att integrera den senaste forskningen i barnsjukvården kan barnsjuksköterskan utveckla sin kompetens och arbeta mer effektivt med att förebygga hälsoproblem relaterade till skärmanvändning bland ungdomar. En systematisk litteraturöversikt med kvantitativ ansats och ett induktivt förhållningssätt har genomförts för att besvara syftet hur ungdomar påverkas av skärmanvändning gällande sömn. Resultatet mynnar ut i två huvudkategorier; påverkade sömnmönster och påverkan på det dagliga livet. Vidare presenterades fem underkategorier - svårigheter att somna, sömnbrist och könsvariationer i sömnlängd samt dagtrötthet och psykisk ohälsa. Diskussionen belyser hur ungdomars hälsa och sömnvanor påverkas av skärmanvändning, vilket kan resultera i försämrad sömnkvalitet och psykisk ohälsa. Slutligen understryks vikten av att främja en hållbar utveckling för ungdomars hälsa och välbefinnande genom att tillämpa evidensbaserade metoder för att främja goda sömnrutiner och minska skärmanvändning. Litteraturöversiktens resultat visar att skärmanvändning har en betydande inverkan på ungdomars sömnvanor och hälsa. Barnsjuksköterskan har en vägledande roll i att främja ungdomars hälsa och välbefinnande.

Page generated in 0.056 seconds