Spelling suggestions: "subject:"barnsjuksköterskor. "" "subject:"röntgensjuksköterska. ""
31 |
Ärlighet varar längst : En kvalitativ intervjustudie om barnsjuksköterskors erfarenheter om tillitsskapande och tillitens betydelse / Honesty is the best policy : A qualitative interview study on the pediatric nurse's experiences of the trust building and the importance of trustPalmgren, Malin, Åstrand, Matilda January 2022 (has links)
Bakgrund: Tillit är en grundläggande faktor inom pediatrisk omvårdnad, trots det finns endast sparsamt med samtida såväl som historisk forskning avseende begreppen tillit och tillitsskapande inom pediatrisk omvårdnad. Den sociala interaktionen, mötet, mellan barn och barnsjuksköterska utgör möjlighet att skapa tillit hos barn. Swanson’s omvårdnadsteori tycks kunna verka som guide i barnsjuksköterskans arbete med att skapa tillit. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation. Metod: För att besvara syftet användes kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes digitalt. Barnsjuksköterskor (n=13), med arbetsplats i Sverige, rekryterades till studien genom bekvämlighetsurval. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i skapandet av tre kategorier vilka belyser barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation; Barnsjuksköterskans strategier, Förutsättningar och Tillitens betydelse. Slutsats: Ärlighet framkom som en särskilt betydelsefull strategi för skapandet av en tillitsfull vårdrelation barn och barnsjuksköterska emellan. Föräldrarna ansågs vara en betydelsefull faktor för barns tillitsskapande gentemot barnsjuksköterskan och kunde påverka barns tillit både positivt och negativt. En tillitsfull vårdrelation anses kunna bidra till barns ökad hälsa. Vidare forskning av ämnet rekommenderas / Background: Trust is a fundamental factor in pediatric nursing, although it is only sparse with contemporary as well as historical research regarding the concepts of trust and trust building in pediatric nursing. The social interaction, the meeting, between the child and the pediatric nurse is an opportunity to create trust in children. Swanson's nursing theory seems to be able to act as a guide in the pediatric nurse's work to create trust. Aim: The aim of the degree project was to shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children. Method:To reach the aim of the study, a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection took place through semi-structured interviews which were conducted digitally. Pediatric nurses (n = 13), with a workplace in Sweden, were recruited for the study through convenience selection. Data were analyzed using manifest content analysis. Results: The analysis resulted in the creation of three categories which shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children; The pediatric nurse's strategies, prerequisites and the importance of trust. Conclusion: Honesty emerged as a particularly important strategy for creating a trusting care relationship between child and pediatric nurse. The parents were considered to be an important factor in children's confidence in the pediatric nurse and could affect children's trust both positively and negatively. A trusting care relationship is considered to be able to contribute to chil
|
32 |
Att vara syskon till barn på sjukhus med långvarig sjukdom : En systematisk litteraturöversiktRysell Johansson, Louise, Stark, Johanna January 2022 (has links)
På sjukhus vårdas många barn med långvarig sjukdom och ett flertal av dessa barn har ett eller flera syskon. Syskon kan uppleva många känslomässiga intryck och somatiska besvär som kan påverka de grundläggande behoven och relationen inom familjen när ett barn drabbas av långvarig sjukdom. I en sjukhusmiljö ligger fokus ofta på barnet med långvarig sjukdom och syskonen får inte den uppmärksamhet som de behöver. Barnkonventionen stärker barns rättigheter och för att som barnsjuksköterska arbeta familjecentrerat behöver hela familjen inkluderas i vården. Syftet var därför att belysa erfarenheter hos syskon till barn med långvarig sjukdom som vårdas på sjukhus. För att besvara syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt. Artikelsökningar utfördes i Cinahl och Pubmed och resulterade i att 13 artiklar inkluderades i dataanalysen. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Whittemore och Knafls innehållsanalys och ledde fram till ett resultat med fyra huvudteman; Betydelsen av information och kunskap, Syskons delaktighet i vården, Känslor och stöd samt En förändrad vardag med tillhörande subteman. Huvudfynden visade att syskon till långvarigt sjuka barn önskar att få information, att vara delaktig på sjukhus och att hänsyn behöver tas till deras tankar och åsikter. Erfarenheter och känslor av längtan efter det sjuka barnet, föräldrarna och en normal vardag framkommer. Genom att uppmärksamma och synliggöra syskon på sjukhus kan barns rättigheter stärkas. Hänsyn bör tas till varje enskilt syskons erfarenheter för att kunna möjliggöra delaktighet och ge syskon en positiv upplevelse av sjukhusvistelsen och besöket hos sitt långvarigt sjuka syskon.
|
33 |
Ska vi dagdrömma? : Barnsjuksköterskors erfarenheter av Guided Imagery på barn i åldern 5-18 år vid procedurer på sjukhus - en intervjustudie / Shall we daydream? : Pediatric nurses' experiences of Guided Imagery on children aged 5-18 years during procedures in hospital - an interview studyRemvig, Filippa, Erlandsson, Hanna January 2023 (has links)
Bakgrund: Barn genomgår procedurer på sjukhus som kan upplevas obehagliga, smärtsamma och skrämmande. Smärta och oro vid procedurer ska behandlas. En icke-farmakologisk metod för barn i åldern 5–18 år är Guided Imagery. Guided Imagery innebär att barnet ska dagdrömma om en situation med vägledning av barnsjuksköterskan. Syfte: Belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av Guided Imagery på barn i åldern 5–18 år vid procedurer på sjukhus. Metod: Kvalitativ studiedesign. Datainsamling via semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor som hade utbildning inom Guided Imagery och som använt metoden på barn i åldern 5–18 år vid procedurer på sjukhus. Analysmetoden var innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Den första kategorin var Förutsättningar för utförandet av Guided Imagery med underkategorierna Rätt person, Rätt kontext, Vikten av förberedelse samt Fokus på dagdrömmen. Den andra kategorin var Fördelar med Guided Imagery med underkategorierna God avledning samt Främjar barns delaktighet och kontroll och den tredje kategorin var Utmaningar med Guided Imagery med underkategorierna Fungerar inte i alla situationer, Behöver vara bekväm med Guided Imagery, Guided Imagery påverkas av arbetsplatsens förutsättningar samt Fungerar inte på alla barn. Slutsats: Guided Imagery är en avledningsmetod med flera fördelar om rätt förutsättningar finns. Metoden är lämplig för barn med rädsla och fungerar vid flera procedurer som tar mellan tio och 50 minuter. Goda förberedelser och prioritering av tid för Guided Imagery kan bidra till minskad rädsla samt färre sövningar och administrering av sederande läkemedel. Barn kan vid utförandet av Guided Imagery vara delaktiga och ta egna beslut. Det är av vikt att arbetsplatsen kan bistå med rätt förutsättningar för att kunna utföra Guided Imagery då det kan medför stora vinster för barn. / Background: Children can experience unpleasant, painful and frightening procedures in the hospital. Experiences such as pain and anxiety during procedures should be treated. A non-pharmacological method for children aged between 5-18 years is Guided Imagery. Guided Imagery means that children should daydream about a situation with the guidance of the pediatric nurse. Aim: Illuminate pediatric nurses' experiences of Guided Imagery on children aged between 5–18 years during procedures in hospitals. Method: Qualitative study. Data was collected through semi-structured interviews with eight pediatric nurses who had completed education in Guided Imagery and had used the method on children aged between 5-18 years during procedures in hospitals. The analysis method was content analysis with an inductive approach. Results: The analysis resulted in three categories and ten subcategories. The first category was Conditions to conduct Guided Imagery with the subcategories The right child, The right context, The importance of preparation and Focus on the daydream. The second category was Benefits of Guided Imagery with the subcategories Useful distraction and Promotes children's participation and control and the third category was Challenges with Guided Imagery with the subcategories Does not work in all situations, Need to be comfortable with Guided Imagery, Guided Imagery is affected by workplace conditions and Does not work on all children. Conclusion: Guided Imagery is a distraction method with several advantages if the right conditions are applied. The method is suitable for children with fear and works for several procedures that can take between ten and 50 minutes. Good preparation and prioritizing time for Guided Imagery can contribute to reduced fear as well as fewer anesthetics and administration of sedative drugs. Children can participate in the implementation of GI and make their own decisions. It is important that the workplace can assist with the right conditions to be able to perform Guided Imagery as it can bring great benefits for children.
|
34 |
Barnsjuksköterskans hälsofrämjande arbete i relation till övervikt och obesitas : En strukturerad litteraturstudieSegerbank Lång, Lovisa, Hallenberg Haraldsson, Elin January 2023 (has links)
Övervikt och obesitas hos barn har ökat de senaste åren. Barnsjuksköterskor följer barnen från att de föds och skrivs in i barnhälsovården och sedan vidare till elevhälsan. Det är där barnsjuksköterskorna kan uppmärksamma och fånga upp barnen som börjat närma sig övervikt eller obesitas. Övervikt och obesitas hos barn har ökat och kan påverka det fysiska och psykiska måendet. Barnsjuksköterskans uppgift är att uppmärksamma dessa barn och försöka stödja dem i ett hälsofrämjande arbete. Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete i relation till övervikt och obesitas hos barn och ungdomar. En strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats användes. Artikelsökningar utfördes i Cinahl och PubMed. Totalt inkluderades 8 artiklar i resultatet. Dataanalysen genomfördes utifrån Elo och Kyngäs modell för att genom öppen kodning komma fram till tre huvudkategorier: Att skapa en god kommunikation och förtroende - en grund för vårdande hos barn med övervikt och obesitas, Barnsjuksköterskors verktyg för att stödja barnen att uppnå en god hälsa och Ett känsligt ämne och etiskt dilemma. Huvud fynden visade att barnsjuksköterskor ansåg att det var av vikt att skapa förtroende och ha en god kommunikation mellan barnsjuksköterskan, barnet och föräldrarna. Använda verktyg som motiverande samtal, BMI och tillväxtkurvor, samt att etiskt svåra situationer kan uppstå i samband med samtalen. Resultat som sedan diskuterades var att barnsjuksköterskorna uppmärksammade att ett bra samarbete och god kommunikation var av vikt för att stödja barnet och familjen. Det fanns bristande kunskap om BMI och tillväxtkurvor och hur de används. Även andra faktorer som socioekonomi och psykosociala besvär kunde ha inverkan i det hälsofrämjande arbetet.
|
35 |
Att som barn växa upp med en förälder med psykisk ohälsa : En systematisk litteraturöversiktAndersson, Sofia Josefine, Frantz, Amanda January 2023 (has links)
Barn har rätt till en trygg och stabil uppväxtmiljö som främjar utveckling och psykisk hälsa. Detta faktum gäller inte för alla barn som växer upp idag då psykisk ohälsa blir allt vanligare. Att som ett litet barn utsättas för den stress som förälderns ohälsa med för ökar risken att hjärnans utveckling påverkas vilket kan leda till psykiska- och beteendemässiga problem redan under de första åren av barnets liv. En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design har genomförts för att besvara syftet att beskriva erfarenheter av att som barn växa upp med en förälder med psykisk ohälsa. Resultatet mynnar ut i tre huvudkategorier; en otrygg uppväxt, ett tungt ansvar och behov av stöd. Barn upplevde svårigheter att förstå vad de fick se, höra och uppleva under sin barndom på grund av bristande information och kunskap om sin förälders psykiska ohälsa. Föräldrarnas beteende var ofta oförutsägbart vilket påverkade barnens psykiska mående samtidigt som utrymme för barnens egna känslor sällan fanns. Stigmatisering och isolering var faktorer som påverkade möjligheten till stöd och barn blev ofta osynliga i sammanhanget. Sett utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att se hur vi stöttar och bemöter familjer där psykisk ohälsa förekommer och tar i beaktning vad det kan få för konsekvenser för barnet nu och i framtiden.
|
36 |
MÖDRARS ERFARENHET AV ATT SEPARERAS FRÅN SITT SPÄDBARN POSTPARTUM : EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT / MOTHERS' EXPERIENCE OF BEING SEPARATED FROM THEIR INFANT POSTPARTUM : A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEWOldenstam, Sara, Jakobsson, Elise January 2024 (has links)
Bakgrund: Vård hud-mot-hud med modern direkt efter födseln så kallad nollseparation eftersträvas postpartum då det har positiv effekt på både moder och spädbarn. Vårdformen bidrar till att öka spädbarnets överlevnad, frisättningen av oxytocin vilket främjar moderns läkningsprocess och anknytningen modern och spädbarn emellan. En vårdform som oftast blir fördröjd vid kejsarsnitt vilket i sin tur fördröjer amningens etablerande och anknytningen. Syfte: Föreliggande studies syfte är att kartlägga mödrars erfarenheter av att separeras från sitt spädbarn postpartum. Metod: Kartläggningen har genomförts utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärderings schematiska steg som mynnat ut i en tematisk innehållsanalys baserad på vetenskapliga artiklar (n=12). Resultat: Litteraturöversikten resulterade i ett huvudtema: Ett nödvändigt ont samt fyra undertema; En förlust av barnets första tid, Ett påverkat moderskap, En känsla av emotionell stress och Ett utanförskap. Slutsats: Det finns ett glapp mellan evidensbaserad kunskap gällande nollseparation och kliniskt utövande. Således behövs vidare forskning utifrån mödrars och vårdpersonals perspektiv så att samvård optimeras varmed nollseparation kan främjas. / Background: Skin-to-skin care with the mother immediately after birth, so-called zero separation is sought postpartum as it has a positive effect on both mother and infant. The form of care contributes to increasing the infant's survival, the release of oxytocin, which promotes the mother's healing process and the bond between the mother and infant. A form of care that is usually delayed in caesarean sections, which in turn delays the establishment of breastfeeding and the attachment. Purpose: The purpose of this study is to map mothers' experiences of being separated from their infant postpartum. Method: The survey has been carried out based on the Swedish Agency for Medical and Social Evaluation's schematic steps, which resulted in a thematic content analysis based on scientific articles (n=12). Results: The literature review resulted in one main theme: A necessary evil and four subthemes; A loss of the child's early days, An affected motherhood, A feeling of emotional stress and An alienation. Conclusion: There is a gap between evidence based knowledge regarding zero separation and clinical practice. Thus, further research is needed from the perspective of mothers and health care professionals so that co-care is optimized and zero separation can be promoted.
|
37 |
Stöd vid amning ur barnsjuksköterskors perspektiv : En intervjustudie / Breastfeeding support from the perspective of pediatric nurses : An interview studySvorén, Emma, Belandria, My January 2024 (has links)
Bakgrund: Amningsfrekvensen sjunker i Halland, Sverige och globalt. Barnsjuksköterskan inom barnhälsovården i Sverige utgör en del av det stöd som erbjuds till kvinnan och familjen vid amning. Barnsjuksköterskan erhåller erfarenheter av hur stödet från partnern och omgivningen kan se ut och hur det kan påverka kvinnan på olika sätt. Stöd från partner och andra personer i kvinnans omgivning är betydelsefullt för initiering och etablering av amning. Forskning på området är begränsad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnsjuksköterskans erfarenheter av kvinnans behov av stöd vid amning i barnhälsovården. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats och bekvämlighetsurval. Nio barnsjuksköterskor från olika BVC (barnavårdscentral) runt om i Halland deltog. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: behov av varierat stöd från barnsjuksköterskan, omgivningens stöd påverkar amningen och partnerns stöd och delaktighet påverkar amningen. Konklusion: Stödet från barnsjuksköterskan på BVC ansågs betydelsefullt för de flesta kvinnor som ammar. Det var viktigt att barnsjuksköterskan erbjöd ett person- och familjecentrerat stöd vid amning. Partnerns stöd och delaktighet var viktigt för den ammande kvinnan, både emotionellt och praktiskt. Även omgivningens stöd var betydelsefullt för kvinnan vid amning. / Background: Breastfeeding rates are declining in Halland, Sweden and globally. The pediatric nurse that works at the child health services (CHS) in Sweden, forms part of the support offered to the woman and the family during breastfeeding. The pediatric nurse often obtains experience of how support from partners and surroundings might look like. The support from partners and others in the woman's surroundings is important for a well- established breastfeeding. But research in the area is limited. Aim: The aim of the study was to examine the pediatric nurse's experiences of the woman's need for support during breastfeeding in child health care. Method: An interview study with an inductive approach and convenience sampling. Nine pediatric nurses from different CHS around Halland participated. Results: The study is presented in three categories: the need of varied support from the pediatric nurse, the support from the surroundings affects breastfeeding, partner's support and participation affect breastfeeding. Conclusion: The support of the pediatric nurses at the CHS was considered essential for most women who breastfeed. A patient-centered care and family nursing was considered central to support the woman. The partner's support and participation both emotionally and practically were important for the breastfeeding woman. Support from the surroundings was also important for the woman.
|
38 |
Föräldrars behov och önskemål av vårdandet när barnet har övervikt eller obesitas : En systematisk litteraturöversiktGustavsson, Josefine, Henriksson, Michaela January 2024 (has links)
Förekomsten av övervikt och obesitas har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Detta medför en risk för ohälsa. Barnsjuksköterskan utgör en viktig roll i att förhindra eller identifiera ohälsa hos barn bland annat inom barnhälsovården och elevhälsan. När ökad viktuppgång identifieras är det barnsjuksköterskans ansvar att informera barnet och dennes föräldrar kring behovet av livsstilsförändring. Vid familjecentrerad vård betonas samarbetet mellan barnsjuksköterskan och familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars önskemål och behov i vårdandet när barnet har övervikt eller obesitas. En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att söka fram relevanta artiklar och 11 artiklar inkluderades. Dataanalysen utfördes genom att extrahera data i nio steg i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherrys metod. I resultatet identifierades tre huvudteman; information och kontinuitet, bemötande och delaktighet samt stöd från andra. Föräldrarna till barn med övervikt och obesitas önskar att i mötet med vården få tydlig information, stöttning och en förtroendefull relation till vårdpersonalen. Föräldrarna önskar också få träffa andra i liknande situation. Att ta upp att barnet har en avvikande vikttrend är något som barnsjuksköterskan kan uppleva svårt att ta upp. Det är centralt att vara inkännande kring hur föräldrarna och barnet önskar att detta diskuteras. Det är viktigt att barnsjuksköterskan har förmågan att inkludera såväl förälder som barn i vården och vården bör utformas med ett familjecentrerat förhållningssätt. Såväl föräldrar som barnsjuksköterskor menar att det är värdefullt att barnet och föräldrarna får kontakt med olika professioner för att öka möjligheten att stabilisera den avvikande vikttrenden.
|
39 |
”Håll mitt hjärta” : Hjärtebarns-föräldrars behov av professionellt stöd från barnsjuksköterskan före och efter födselnIngvarsson, Elina January 2024 (has links)
Antalet barn som föds med olika sorters hjärtfel, hjärtrytmrubbningar eller hjärtmuskelsjukdom beräknas till 1000 barn per år där fosterdiagnostiken har en viktig roll. Uppfödningssvårigheter är vanligt såväl som utvecklingsrelaterade utmaningar hos den här patientgruppen. Vetskapen om att få ett sjukt barn, tidig separation och vård på sjukhus kan skapa oro och stress hos föräldrar vilket kan påverka föräldra-barnrelationen. Barnsjukösterskan kan med sin avancerade omvårdnadskompetens arbeta familjecentrerat och understödja barn och föräldrars behov och önskemål. Därför var syftet att studera föräldrars behov av professionellt stöd från barnsjuksköterskan före och efter födseln, när barnet har ett medfött hjärtfel. Denna magisteruppsats är en integrativ systematisk litteraturöversikt utifrån Whittemore och Knafl (2005). Ambitionen var att sammanställa empirisk och teoretisk kunskap för att bredda förståelsen kring föräldrars behov av professionellt stöd från barnsjuksköterskan ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. En systematisk litteratursökning utfördes via databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Tio kvalitetsgranskade orginalstudier resulterade till en systematisk analys och sammanställdes i huvudteman; Professionellt informativt stöd som främjar förståelse och delaktighet; Professionellt stöd för att främja möjlighet till stöd från andra; Professionellt stöd för att främja upplevd trygghet. Behovet av individbunden information var relaterat till barnets mående och vårdprocessen samt behov av stöd i att vara förälder under speciella omständigheter. Det stärkte deras tillit till sin föräldraförmåga samt upplevelsen av att ha en viktig roll i vårdteamet. Att möjliggöra partnerskap och delaktighet mellan barnsjuksköterskan och familjen utifrån evidensbaserat professionellt stöd både innan och efter födseln kan främja det folkhälsostärkande arbetet och stärka betydelsen av den familjecentrerade vården.
|
40 |
Specialistsjuksköterskans omvårdnad till ängsliga barn : En kvalitativ intervjustudie / The specialised nursecare for anxious children : A qualitative interview studyGårdare, Emelie, Markefors, Diana January 2024 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Barn med oro, ångest och rädsla är vanligt förekommande i hälso- och sjukvården. Specialistsjuksköterskan besitter en utmanande och komplexarbetsroll i mötet med barnen. Det finns flera orsaker till dessa känslor och specialistsjuksköterskan behöver identifiera och arbeta förebyggande för att öka barnets välbefinnande. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att vårda ängsliga barn i hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt utfördes. Tio specialistsjuksköterskor intervjuades och innehållet analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Procedurrelaterad smärta och en okänd ny vårdmiljö för barnet är ofta vanliga anledningar till ängslan. Barnet kan uttrycka ängslan på olika sätt. Kommunikation, delaktighet och förberedelse kan bidra till att de ängsliga barnens upplevelse gynnas. Ibland krävs inte bara ett samspel mellan specialistsjuksköterskan och barnet, utan även med föräldrar och andra vårdinstanser. Brist på barnvänliga miljöer, adekvata och välfungerande resurser samt brist på tid kan även vara bidragande faktorer till att barnets behov åsidosätts. Slutsats: Att som specialistsjuksköterska lyckas navigera sig bland utmaningarna i mötet kräver skicklighet för att inte påverka framtida besök i vården negativt. För att specialistsjuksköterskan ska kunna uppmärksamma och bemöta dessa barn på bästa sätt krävs en förståelse av barnets individuella behov i samspel med lyhördhet, skicklighet och kompetens. / Summary Background: Children with worry, anxiety and fear are common in health care. The specialised nurse has a challenging and complex work role in the meeting with the children. There are several reasons for these feelings and the specialist nurse needs to identify and work preventively to increase the child's well-being. Purpose: To describe the specialised nurse's experiences of caring for anxious children in health care. Method: Qualitative design with inductive approach was performed. Ten specialist nurses were interviewed and the content was analyzed using Graneheim and Lundman's content analysis. Results: Procedure-related pain and an unfamiliar new environment for the child are often common reasons for anxiety. The child can express anxiety in different ways. Communication, participation and preparation can contribute to the anxious children's experience benefiting. Sometimes not only interaction between the specialist nurse and the child is required, but also with parents and other care agencies. Lack of child-friendly environments, adequate and wellfunctioning resources and lack of time can also be contributing factors to the child's needs being neglected. Conclusion: As a specialist nurse, managing to navigate through the challenges in the meeting requires skill in order not to negatively affect future visits to care. In order for the specialist nurse to be able to pay attention to and respond to these children in the best way, an understanding of the child's individual needs is required in interaction with sensitivity, skill and competence.
|
Page generated in 0.1106 seconds