År 2015 sökte 70 384 barn asyl i Sverige. Flyktingbarn löper större risk att drabbas av ohälsa än andra. Idag träffar skolsköterskor i Sverige dessa barn allt oftare. Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att möta nyanlända flyktingbarn. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 skolsköterskor och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier: språket, ett hinder för att kommunicera; där skolsköterskorna tar upp vikten och svårigheten av att ha en fungerande dialog. Påfrestande att stödja barnen; där skolsköterskorna beskrev det som betungande att höra barnens historier och att de upplevde en känsla av otillräcklighet. Att känna tillfredsställelse i mötet; skolsköterskorna beskrev sig vara fascinerade över barnens mentala styrka och deras positivitet. Svårighet att anpassa sig till olika kulturer; där skolsköterskorna beskrev att hälsoformulären inte var anpassade till barnens olika kulturer och skolsköterskorna upplevde själva en bristfällig kunskap om de olika kulturerna. Konklusionen av studien var att skolsköterskors möten med nyanlända flyktingbarn kan effektiviseras om skolsköterskor får ökad kunskap om olika kulturer och flyktingbarns psykiska, fysiska och emotionella hälsoproblem samt genom att optimera kommunikationen.

SAMMANFATTNING Bakgrund. I Sverige insjuknar årligen drygt 300 barn i cancer. Det saknas empiriska studier som beskriver de små barnens upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande vid insjuknandet av cancer. Föräldrar till små barn med cancer har en avgörande roll i barnets liv och det är därför viktigt att belysa även deras upplevelser för att utveckla den barnonkologiska verksamheten samt öka familjens välbefinnande vid insjuknandet. Syfte. Syftet med studien var att beskriva barn och föräldrars upplevelse av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk verksamhet. Metod. Studiens design var kvalitativ där data inhämtades 3-9 veckor efter diagnostillfället. Deltagarna som inkluderades var barn i åldern 1-5 år. Totalt deltog 13 barn samt 23 föräldrar i studien. Intervjuerna analyserades genom en deduktiv innehållsanalys utifrån Swansons caringteori. Resultat. I resultatet framkom vikten av att barnsjuksköterskan visade tilltro till barnet och föräldrarnas förmågor vid insjuknandet. Föräldrarna önskade att barnsjuksköterskan bibehöll en hoppfull attityd i bemötandet. Föräldrarna ville inge trygghet och inte hålla fast sitt sjuka barn vid svåra omvårdnadshandlingar. När familjerna upplevde barnsjuksköterskans närvaro och fokus på individen ökade välbefinnandet hos barnet och föräldrarna. Konklusion. Barnsjuksköterskans bemötande kan både främja eller hindra hälsa och välbefinnande. Barnsjuksköterskor måste visa tilltro till barnet och föräldrars förmåga genom att tillämpa barnets perspektiv samt ett barnperspektiv. Inom den barnonkologiska verksamheten krävs det vidareutbildade barnsjuksköterskor för att säkerställa god omvårdnad då ett litet barn insjuknat i cancer. / ABSTRACT Background. Each year approximately 300 children fall ill with cancer in Sweden. There is a lack of empirical studies describing the younger children's experiences of the pediatric nurse approach during cancer diagnosis. Parents of young children with cancer have a crucial role in the child's life and it is important to shed light on their experiences to develop the pediatric oncology and increase family well-being during the time of diagnosis. Aim. The aim of the study was to describe children and parents' perception of the pediatric nurse approach in pediatric oncology. Method. The study design was qualitative and the data were collected 3-9 weeks after diagnosis. Included participants were children aged 1-5. A total of 13 children and 23 parents took part in the study. The interviews were analyzed through a deductive content analysis based on Swanson’s caring theory. Results. The importance of the pediatric nurse believing the child and the parents' abilities during diagnosis. Parents of the children wished for the pediatric nurse to maintain a hopeful attitude in her approach. The parents felt a need to contribute the child with security and not hold the child during difficult caring actions. When families experienced the pediatric nurse’s presence and focus on the individual, it increased the well-being of the child and the parents. Conclusion. The pediatric nurse’s approach can either promote or prevent health and well-being. Pediatric nurses must maintain belief in the child and the parents' ability by applying the child's perspective as well as a children's perspective. Within the pediatric oncology, further trained pediatric nurses are required to ensure high quality care for a young child newly diagnosed with cancer.

Barnsjuksköterskor möter allt oftare föräldrar med psykisk ohälsa. Med ökad frekvens av psykisk ohälsa, ökar kraven på barnsjuksköterskors kompetens att i mötet med föräldrar med psykisk ohälsa möta dem utifrån de förutsättningar som finns. Syftet var att undersöka barnsjuksköterskors upplevelser av att möta familjer där föräldrar har psykisk ohälsa. Studien genomfördes med kvalitativ design. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet är uppbyggt av huvudkategorin; “För ett professionellt bemötande och omhändertagande av föräldrar med psykisk ohälsa har inre utveckling och yttre tvärprofessionellt stöd en betydande roll”, vilken belyser informanternas upplevelser av hur yrkeserfarenhet, i kombination med stöd från kollegor och gott samarbete med övriga instanser som arbetar med barn som målgrupp, har stor betydelse för hur möten med föräldrar med psykisk ohälsa upplevs. Värdet av att som barnsjuksköterska arbeta familjefokuserat framkom. Att skapa ett vårdande möte där föräldern har upplevelsen av att bli sedd och bemött ur ett livsvärldsperspektiv upplevs betydelsefull för en god omvårdnadsrelation som gynnar barnet. Ömsesidig tillit, empati, respekt och öppen kommunikation är av stor vikt för att generera upplevelsen av, att som ett team, samarbeta för att uppnå bästa möjliga omvårdnad om barnet.  Inför mötet med föräldrar med psykisk ohälsa upplevde barnsjuksköterskor ibland att kunskapsbrist avseende innebörden av psykiatriska diagnoser kunde försvåra mötet, på grund av tveksamhet kring förhållningssätt och bemötande.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att många ungdomar är missnöjda med sin kropp. Ungdomstiden innebär sociala, psykiska och emotionella förändringar. Under denna tid blir kroppens utseende viktigt, där samhällets normer och ideal påverkar ungdomens uppfattning om hur deras kropp skall se ut. Det är under denna tid som kroppsuppfattningen hos ungdomar påverkas mest. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kroppsuppfattning, självbild, välbefinnande och isoBMI hos flickor som går på högstadiet. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design genomfördes utifrån en hälsoenkät som används i samband med hälsobesök hos skolsköterskan för elever på högstadiet. Frågor avseende kroppsuppfattning, självbild, välbefinnande och Body Mass Index (BMI) har analyserats och jämförts. Resultatet redovisas både deskriptivt och analytiskt, där skillnader mellan variabler har undersökts. Resultat: Merparten av flickorna upplever ett högt välbefinnande och är nöjda med sin kropp och sig själva. Dock framkommer att en stor andel av flickorna önskar väga mindre och har försökt att förändra sin vikt och att missnöjet kring kroppen ökar vid stigande isoBMI. Resultatet visar också att flickornas kroppsuppfattning och självbild har betydelse för deras upplevelse av hälsa och välbefinnande. Slutsats: Det är av stor vikt att belysa detta ämne då det finns ett behov av att främja ett positivt tankesätt kring kroppsuppfattning hos unga flickor. Barnsjuksköterskan kan utifrån ett öppet förhållningssätt i sitt hälsofrämjande arbete uppmärksamma och stödja dessa flickor i ett tidigt skede / Background: Previous research shows that many adolescents are dissatisfied with their body. Youth time means social, mental and emotional changes. During this time, the appearance of the body becomes important, where society's norms and ideals affect the youth's perception of how their body looks. It is during this time that the body perception of adolescents is most affected.   Aim: The aim of this study was to investigate body perception, self-image, well-being and isoBMI in girls at high school.   Method: A cross-sectional study with quantitative design was conducted based on a health survey used in connection with health visits to the school nurse for high school students. Questions regarding body perception, self-image, well-being and Body Mass Index (BMI) have been analyzed and compared. The result is presented both descriptively and analytically, where differences between variables have been investigated.   Result: Most of the girls experience a high well-being and are satisfied with their body and themselves. Though, it appears that a large proportion of girls want to weigh less and have tried to change their weight and that the discomfort around the body increases with increasing isoBMI. The result also shows that the girls' body perception and self-image is important for their experience of health and well-being.   Conclusion: It is of great importance to illustrate this topic as there is a need to promote a positive mindset about body perception in young girls. The pediatric nurse may pay attention to and support these girls in an early stage, based on an open approach in their health promotion work.

Varje år föds det drygt 1000 barn i Sverige med hjärtfel och även om det finns en stor variation i svårighetsgrad kräver en betydande del kirurgi som spädbarn. När ett barn föds med hjärtfel kan det innebära att spädbarnet direkt efter födseln separeras från föräldrarna för vård vilket riskerar att störa relationen mellan barn och föräldrar. I syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att stödja relationen mellan barn och föräldrar när barnet föds med hjärtfel intervjuades sju sjuksköterskor med erfarenhet av barnhjärtsjukvård. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera insamlad data. Innehållsanalysen genererade tre kategorier, att vara förälder på sjukhus, barnens (bristande) tillgång till sina föräldrar samt att stärka föräldrars självförtroende i skapandet av relationen. Att vara förälder på sjukhus innebär en trygghet i att barnet får vård men samtidig rädsla och oro inför det sjuka och vad det kan innebära. Att lära känna sitt barn blir svårare under omständigheterna, den fysiska närheten begränsas och föräldrarna riskerar att förlora sin föräldraroll. Sjuksköterskans uppgift blir att vårda både barn och föräldrar med hänsyn till föräldrarnas individuella förutsättningar. Slutsatsen blir att barnsjuksköterskan med sin unika kunskap om betydelsen för barnet av samspelet och relationen kompletterar stödet till familjerna.

Tio procent av alla barn som föds i Sverige vårdas på neonatalavdelning. Där arbetar barnsjuksköterskor med särskild kompetens inom barn- och barnsjukvård med en viktig roll att stärka barns rätt till hälsa och föräldrarnas delaktighet i vården. Hud-mot-hud är en omvårdnadsmetod som har visat sig ge många fördelar för barnen. Samtidigt har utmaningar identifierats kring hur hud-mot-hud kan genomföras på bästa sätt och att barnsjuksköterskors uppfattningar och attityder kan påverka resultatet. Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors uppfattningar om och attityder till att vårda hud-mot-hud på neonatalavdelning. Sex intervjuer med sjuksköterskor har genomförts via digitala videoverktyg. Resultatet visade att barnsjuksköterskor är positivt inställda till att vårda hud-mot hud. De anser att det är det viktigaste föräldrarna kan göra för sitt barn och ser det som sitt ansvar att göra dem delaktiga i vården och stötta dem så att anknytningen främjas. Diskussion har förts utifrån hur det är att vårda de mycket för tidigt födda och svårast sjuka barnen, vad hud-mot-hud betyder för anknytningen och familjecentrerad vård. Slutsatsen blir att barnsjuksköterskor med sin unika kompetens kan stärka föräldrarna i hud-mot-hud-vården så att barnens hälsa främjas.

För att lindra barnets lidande i samband med nålrelaterade procedurer används olika strategier, såsom hudanestesi, distraktion, perorala läkemedel samt individanpassad förberedelse. Forskning finns kring barns upplevelse av olika strategier, hur barnet upplever själva proceduren och hur sjuksköterskan eller vårdnadshavare uppfattar barnets upplevelse. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till och erfarenhet av att lindra barns lidande hos barn som genomgår nålrelaterade procedurer. Studien är kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät utifrån ett bekvämlighetsurval. Fyrtiofyra sjuksköterskor svarade på enkäten och data analyserades. Enkäten gav en bra bild av sjuksköterskornas utbildningsnivå och erfarenhet, 17 av 44 (38,6%) uppgav att de hade specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom och 23 av 44 (52,3%) uppgav att de hade arbetat mer än 5 år inom barnsjukvården. 30 sjuksköterskor (68,2%) svarade att de utförde nålrelaterade procedurer varje arbetspass. Inga signifikanta skillnader fanns i fråga om attityder till att lindra barns lidande i samband med nålrelaterade procedurer relaterat till utbildningsnivå och erfarenhet av att arbeta med barn. Svaren speglar en kultur där sjuksköterskor ser barnen som individer och förstår att alla barn kan ha ett behov av lindrande strategier (spädbarn och tonåringar, barn som ofta genomgår nålrelaterade procedurer och de som aldrig gjort det förr) samt att vissa barn väljer bort distraktion. Fasthållning och att sticka tills man lyckas är frågor som delar personalgruppen. Författarna tolkar svaren som att nålrelaterade procedurer är en utmanande och engagerande arbetsuppgift. Upplevelse av kollegialt stöd och stämning i personalgrupp, samt ledarskapets och fortbildnings betydelse för att sjuksköterskorna ska erbjuda barn lindrande strategier i samband med nålrelaterade strategier diskuteras. Barnsjuksköterskan har som uppgift att vara barnets advokat i barnsjukvården, och det är av stor vikt att barnsjuksköterskans kompetens tas tillvara i verksamheten. Författarna förvånas över att inga signifikanta skillnader sågs i resultatet och uppmanar till fortsatt forskning, utbildning och reflektion i ämnet.

FN:s barnkonvention är sedan år 2020 lag i Sverige. Den är till för att stärka barns rättigheter vilket medför att barnsjuksköterskan har ett stort ansvar och skyldighet att arbeta utefter barnets perspektiv och göra barn delaktiga i vården. Delaktighetsböcker är framtagna av lekterapeuter för att tydliggöra hur barn önskar sin vård. Syftet med studien är att belysa barns önskemål kring sin vård såsom det beskrivits i delaktighetsböcker. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom induktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier; barn vill ha kontroll, stöd från vuxna samt en barnvänlig och stödjande miljö. Barn önskar få individanpassad information och de vill vara delaktiga genom att göra det de kan själva men också påverka hur vårdprocedurer ska genomföras. Det är viktigt att föräldrar är stödjande och delaktiga i vården samt att vårdpersonalen ska vara kompetenta och ge tid för att barnen ska uppleva trygghet. Miljön kring barnet har även den betydelse och barn lyfter tydligt fram att de inte vill bli fasthållna. Genom att vårdpersonal får ta del av barns delaktighetsböcker kan vården underlättas. Det kan även bidra till att barnsjuksköterskan på ett bättre sätt kan stötta barnet i deras upplevelse av smärta och rädsla. Barn uttrycker själva att de vill att vårdpersonal ska läsa deras delaktighetsbok. Delaktighetsböcker bör därför vara en standard inom barnsjukvården och boken ska följa barnet och kontinuerligt uppdateras utefter barnets behov och önskemål.

Bakgrund: Varje år insjuknar 300 barn i cancer varav cirka 30% av dessa diagnostiseras med hjärntumör. Protonstrålning har sedan 2015 varit ett bra behandlingsalternativ för att minska seneffekterna av strålningen. I dagsläget görs all protonstrålning i Uppsala. Barn med cancer vill vara delaktiga i sin vård och behandling och ålderanpassad information är då viktigt. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att förbereda barn med hjärntumör inför protonstrålning på annan ort. Metod: Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys (Elo och Kyngäs 2008). Resultat: Resultatet presenterar tre kategorier: Att nå barnet beskriver vikten av att ha barnet i fokus och anpassa informationen utifrån individen. Att möta utmaningar belyser tidens betydelse för hur förberedelserna blir, att det upplevdes som svårare att förbereda barn när det utförs på annan ort. Att inge trygghet beskriver sjuksköterskans roll att vara en trygg punkt för familjen samt att se till hela familjen. Konklusion: Konklusionen av studien är att barnsjuksköterskorna är medvetna om vikten av att göra barn delaktiga i förberedelser för att främja hälsa samt att tidens påverkan spelar in när sjuksköterskan ska förbereda och nå fram till barnet. / Background: Every year, 300 children are diagnosed with cancer, of which about 30% are diagnosed with brain tumor. Proton radiation therapy has been a good treatment alternative since 2015 to reduce the late effects of radiation. At the moment, all proton radiation therapy in Sweden is carried out in Uppsala. Children with cancer want to participate in their care and treatment and age-appropriate information is therefore important. Purpose: To describe the pediatric nurse's experience in preparing children with brain tumors for proton radiation therapy in another location. Method: Seven qualitative interviews were conducted with nurses. Collected material was analyzed with qualitative content analysis (Elo & Kyngäs, 2008). Result: The result presents three categories: Reaching the child describes the importance of having the child in focus and adapting the information based on the individual. Facing challenges highlights the importance of time and how it affects the preparations, it was perceived as more difficult to prepare children getting treatment in another location. Providing security describes the nurse's role to be a safe point for the family and to look after the whole family. Conclusion: The conclusion of the study is that the pediatric nurses are aware of the importance of children’s’ participation in their preparation, to promote health and that time plays an influential role in the preparation and the nurse’s ability to connect with the children.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att mödrar upplever sig dåligt bemötta av barnhälsovården då de väljer att ge bröstmjölksersättning till sitt barn istället för att amma.  Studier gällande ämnet amning från Sverige finns, men det verkar vara få som berör barnsjuksköterskans roll. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelser av barnhälsovårdssjuksköterskans bemötande i samband med seponerad amning innan barnet nått sex månaders ålder. Metod: Studien har en kvalitativ design där data utgörs av semistrukturerade intervjuer med 14 mödrar som av olika anledningar slutat amma inom sex månader post partum och som analyserats med metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; Känsla av stöd, Känsla av maktobalans, Känsla av följsamhet och Känsla av att uppmärksamma olika behov med tio tillhörande underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att mödrar önskar att BHV-sjuksköterskan är lyhörd för deras önskemål med amningen oaktat målet är att seponera eller att få den välfungerande. Vidare att de bemöter modern på ett stödjande vis utifrån hennes och barnets individuella behov samt med evidensbaserad kompetens. Då så inte alltid var fallet tyder detta på ett behov av utbildning för BHV-sjuksköterskor gällande amning, forskningsfältet i ämnet och hur mödrar bäst vägleds oaktat sin önskan gällande amningen / Background: Previous studies have shown that mothers experience bad treatment from their pediatric nurse when they have chosen to give breastmilk formula to their child instead of breastfeeding. Studies about breastfeeding from Sweden exist, but it seems to be few that relates to the role of the pediatric nurse. Aim: The aim of the study is to illustrate mothers' experiences with pediatric nurse treatment in conjunction with ceased breastfeeding within six months postpartum.  Method: The study has a Qualitative design where the data consists of semi structured interviews with fourteen mothers who for various reasons stopped breastfeeding within six months postpartum. These were analysed with the method for qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in four main categories; Sense of Support, Sense of unbalance of power, Sense of compliance and Sense of paying attention to varying needs with ten associated subcategories. Conclusion: The results show that mothers want the pediatric nurse to be sensitive to their wishes with breastfeeding, either if the goal is to discontinue or to have it work well. Furthermore, the mothers wish to be treated in a supportive way based on her and the child's individual needs and with evidence-based competence. As this was not always the case, this indicates a need for further training for pediatric nurses regarding breastfeeding, the field of research and how mothers wishes are advised regarding breastfeeding.