In this essay I explore how early African-American gospel music can be interpreted from a theological liberation perspective. To highlight the most important parts of liberation theology, I take help from Gustavo Gutiérrez' A Theology of Liberation: History, Politics and Salvation, and James H. Cone's Speaking the truth: ecumenism, liberation and black theology. Both of these are representative in respective area. Gutiérrez within Latin-American liberation theology, and Cone within African-American liberation theology. To explain the background and theology of gospel I mainly use the works Holiness and Worldliness: Theologies of Black Gospel Music in the Sanctified Church by Awet Andemicael and Black Gospel Music and Black Theology by Louis-Charles Harvey. I then exemplify the theology of gospel by presenting and analyzing a selection of popular gospel lyrics, with a liberation theme. This selection includes "Nobody Knows the Trouble I've Seen", "Oh Mary Don't You Weep", "Take My Hand, Precious Lord" and "Through It All". An expression of a spiritual liberation through Jesus is found in these gospel lyrics, while an expression of political liberation is found only in the shadow of the spiritual. This I problematize, and aim some criticism towards Cone and Harvey. They argue that in African-American and gospel theology, Jesus gives strength for the weak, so that they may be able to fight for their own liberation. I then conclude that gospel cannot be understood as a complete expression of liberation theology, but as a part of it. Even as a part of the liberation process. Meaning that in the process where the African-American Christian seek God, she finds the Holy Spirit who guides her to gospel music. Through gospel the African-American can express her emotions and thereby grow closer to Jesus, who provides her with strength. This leads to the liberation of the African-American Christian.

This essay sheds light on three Pentecostal theologians – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez and Opoku Onyinah by analysing one of their theological publications each. The goal of the essay is to find out how their view of Jesus, Christology, compares to the Fivefold gospel of the Classical Pentecostal Movement, namely: 1) Jesus as Saviour, 2) Jesus as Sanctifier, 3) Jesus as Spirit Baptizer, 4) Jesus as Healer and 5) Jesus as Coming King. By a comparative textual analysis of the works of the three theologians, this essay also examines the three theologians’ Christologies as they relate to another, searching for both similarities and differences.  Another aspect of the essay is to answer whether the differences in Christologies is a result of the theologians’ cultural backgrounds. With Macchia based in the USA, López Rodríguez in Peru and Onyinah in Ghana they represent vastly different kinds of the global Pentecostal Movement, and whether that fact leads to a contextualization of their Christologies is the matter at hand of the second research question. By also looking at surrounding contextual theologies; the doctrine of Spirit Baptism developed in Classical Pentecostalism in USA, Liberation Theology in Latin America and Spiritual Warfare in Africa, this essay examines how each of these theological frameworks relates to the Pentecostal theologian based in that region. The answer to each of these questions in the conclusion of the essay is two-fold as well. Firstly, the analysis finds that all three theologians closely relate to at least three of the five doctrines; Saviour, Spirit Baptizer and Healer, with the caveat that speaking in tongues is not as present. For the other two, the differences are greater towards Classical Pentecostalism. Secondly, the essay concludes that the theologians are influenced by their contextual background in terms of how they present their Christologies. / Uppsatsen analyserar kristologin hos tre pentekostala teologer – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez och Opoku Onyinah – genom att undersöka en teologisk publikation från vardera författare. Syftet är att jämföra deras nutida kristologi med hur den framkom i den klassiska pingströrelsens femfaldiga evangelium; 1) Jesus som frälsare, 2) Jesus som helgelsebringare, 3) Jesus som andedöpare, 4) Jesus som helare och 5) Jesus som kommande kung av Guds rike. Med hjälp av en komparativ innehållslig idéanalys analyseras verken av de tre teologerna, för att se hur deras kristologier relaterar både till varandra och de femfaldiga evangeliet. Ytterligare en aspekt av uppsatsen är att besvara frågan om skillnaderna i deras kristologier beror på författarens kulturella bakgrund eller kontext. Macchia från USA, López Rodríguez från Peru och Onyinah från Ghana representerar vitt skilda delar av den globala pentekostala rörelsen, och om det innebär att en kontextualiserad kristologi framkommer i deras verk är föremål för diskussionen i uppsatsen. Där relateras även författarnas kristologier till omgivande teologiska ramverk i deras respektive världsdelar som exempelvis latinamerikansk befrielseteologi eller betoning av andlig krigföring i Afrika. Resultatet av forskningen i uppsatsen blir därmed tvådelat. För det första relaterar de tre teologerna i stor grad till tre av de fem doktrinerna i det femfaldiga evangeliet; om Jesus som frälsare, andedöpare och helare, med undantaget att tungotalet inte har en lika framträdande plats som hos den klassika pentekostalismen. För det andra dras slutsatsen att samtliga författare är influerade av sin kontextuella bakgrund vid författandet av sina teologiska verk och hur de presenterar sina respektive kristologier.

Syftet med denna uppsats är att genom ett möte mellan befrielseteologi, ekoteologi och ekologi bidra till ett teologiskt tänkande och en möjlig attitydförändring inför det klimathot och den förändring som mänskligheten måste genomföra för sin biologiska överlevnads skull. Uppsatsen diskuterar befrielseteologi och förvaltarskap och svarar på frågor om människans uppgift och ansvar, vem människan är i förhållande till skapelsen, vem den förtryckte är idag samt vem som har mandat att föra skapelsens talan.

<p>Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade. Bland annat har de kritiserats för sitt samarbete med marxister och för att de blandar politik och religion. Befrielseteologerna har också kritiserats för att de inte har tänkt tillräckligt på kvinnofrågor och ursprungsbefolkningar.</p><p>I denna uppsats söker författaren via litteraturstudier svaret på om befrielseteologin har någon förankring i den latinamerikanska kulturen. Latinamerika är stort. Därför har arbetet avgränsats till att handla om den brasilianska kulturen. Brasilien är ett motsägelsefullt land. Kontrasterna är stora mellan kulturerna, mellan fattiga och rika samt mellan utveckling och underutveckling. Miljöproblemen och de sociala problemen är komplicerade. Befrielseteologerna är många. Författaren har valt att titta närmare på peruanen Gustavo Gutiérrez som brukar anses som befrielseteologins grundare, brasilianaren Leonardo Boff som nyligen fick alternativa nobelpriset för fredsbevarande arbete och brasilianaren Helder Camara som levde ett långt liv i befrielseteologins tjänst.</p>

Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade. Bland annat har de kritiserats för sitt samarbete med marxister och för att de blandar politik och religion. Befrielseteologerna har också kritiserats för att de inte har tänkt tillräckligt på kvinnofrågor och ursprungsbefolkningar. I denna uppsats söker författaren via litteraturstudier svaret på om befrielseteologin har någon förankring i den latinamerikanska kulturen. Latinamerika är stort. Därför har arbetet avgränsats till att handla om den brasilianska kulturen. Brasilien är ett motsägelsefullt land. Kontrasterna är stora mellan kulturerna, mellan fattiga och rika samt mellan utveckling och underutveckling. Miljöproblemen och de sociala problemen är komplicerade. Befrielseteologerna är många. Författaren har valt att titta närmare på peruanen Gustavo Gutiérrez som brukar anses som befrielseteologins grundare, brasilianaren Leonardo Boff som nyligen fick alternativa nobelpriset för fredsbevarande arbete och brasilianaren Helder Camara som levde ett långt liv i befrielseteologins tjänst.

This thesis explores the ideological underpinnings of political soteriological discourse. Through analyzing key texts in liberation theology, using critical theorists such as Theodor W. Adorno and Wendy Brown, I aim to understand to how this soteriological discourse respond to the predicaments that afflict theology in modernity – and to explore the ideological issues with these responses. I then turn to present day Swedish theological conversations concerning salvation and its political use, in order to discuss whether the issues exposed in liberation theology can be considered to continue to be a problem for the present discussion. I also discuss the ethical and theological obstacles connected to the translocation of liberation theology from the Latin America of the 60’s, 70’s and 80’s to present day Sweden, or, in other words: from an exploited continent in protest against imperialism and capitalism, to the continent guilty of so much of the suffering that Latin American liberation theology condemned. What does it mean to turn to liberation theology in this context? I find, in this discourse, a certainty and assuredness concerning the salvation of all, which I find to be at least in part ideologically grounded. Instead, I suggest another direction for political revolutionary soteriology: to unsettle and disturb the modern image of the God-like man; to reconnect with the prehistoric fear of nature through a vigilant and restless immanent critique and through the subversive act of rituals and sacrifice.