Det går att hävda att Sverige är förskonat från katastrofala översvämningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse såsom den i Pakistan år 2010. Samtidigt finns det belägg för att översvämningar kommer inträffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförändringarna fortgår. I framtiden kommer vi kanske uppleva händelser  såsom den i Arvika år 2000 som mindre extraordinära. I alla lägen behöver vi veta mer om det nuvarande läget för att kunna göra förutsägelser om framtiden. Den här studien syftar till att kartlägga det rådande vattenföringsläget i avrinningsområdet Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser. Resultatet visar att det definitivt finns en problematik kring höga vattenflöden och -nivåer som behöver adresseras. På flera platser hotar vattnet järnväg, enskilda hus, vägar och åkermark. Åtgärder behöver sättas in och ytterligare studier som kopplar samman vattennivåer med konsekvenser är nödvändiga. Samtidigt behöver frågor kring biologisk mångfald utredas parallellt då hög flödeskapacitet och förutsättningar för biologisk mångfald står i konflikt med varandra. En väl upplyst samhällsplanering är viktigt för att ta hänsyn till både ekologiska och hydrologiska effekter av åtgärder i vattendrag.

Den här studien är en undersökning av elevers delaktighet i sexualundervisning i den svenska skolan under grundskolans senare år. Det är av intresse att undersöka sexualundervisningen då bland annat läroplanen för den svenska skolan blir uppdaterad till hösten 2022, där betydelsen av utbildning kring sexualitet, relationer och samtycke betonas och eftersom det har förekommit kritik gällande den här undervisningen. Genom att samla in och analysera ett empiriskt material med hjälp av kvalitativa analysmetoder som tematisk analys och praktisk epistemologisk analys så har den nuvarande sexualundervisningen blivit analyserad gällande elevers delaktighet. Resultaten av denna studie är att det finns flera olika metoder och inte en specifik metod som lärare kan använda sig av för att ge eleverna förutsättningar till att bli delaktiga, och att det berör undervisningen både under planeringsfasen och vad som faktiskt sker i klassrummet. Det som genomgående främjar elevers delaktighet är att elever har möjlighet att kunna påverka innehållet och utförandet av undervisningen, trygghet i klassrummet i form av både vilka arbetsformer som används och att elever inte riskerar att bli dömda av varandra, anpassning av moment och att man kan minimera fokuset på att bli betygsatt. Elever har ett stort intresse i att lära sig mer om ämnet och ska sexualundervisningen kunna vara aktuell i dagens samhälle så krävs det att elevers tankar och verklighet får en betydande roll, vilken delaktighet har stor potential till att göra detta möjligt.

Physical education is a crucial subject in school and is taught to students of all ages. Except for the traditional sports curriculum, students are expected to learn skills such as swimming and engage in outdoor activities. However, these activities require education at locations that are not the regular sports facility and which all schools do not have the same access to. This study examines how the availability of different facilities affects education and which factors have the most impact. Through the use of a quantitative method, more specifically a survey, physical education teachers across Sweden have responded to questions regarding the accessibility of teaching facilities and their impact. The result of the study aligns with previous research in the same field, revealing that several factors influence education. The two factors that have the most limiting effects on education are teaching larger groups of students and small facilities, while access to swimming facilities and proximity to outdoor teaching locations also have negative effects.

This paper is a qualitative, theory-based study with a phenomenological, hermeneutic approach and a didactic perspective. The aim of this study is to examine three educators experience of using both Drama in education (DP) and Neurolinguistic programming (NLP) in conjunction with each other, with the aim of changing limiting patterns in individuals and groups. The study examines the following research questions: 1. How does an educator describe their work, using the combination of DP and NLP, with the aim to change limiting patterns? 2. What similarities as well as differences do educators experience between the two methodologies DP and NLP? 3. Why did the educator choose this particular combination? As background there's a brief description of education from a historic point of view and the concept of DP and NLP are explained together with examples of comprehensive research in the field. Following this: learning as theory is presented from the perspective of neuroscience, DP and NLP. Finally the concept of "limiting" patterns is described in detail.Three educators, working with both methods in conjunction, were interviewed and these interviews were compiled, compared and analysed relative to the research questions and theory derived from neuroscience and brain research.The result showes that the educators who were interviewed experienced numerous benefits from using both the DP and NLP methods in conjunction with each other - thus achieving more effective results in changing limiting patterns in people's attitudes, behaviour and outlook. Whilst both methods have similarities and differences, it's noticeable that they bring very different elements to the process. DP is seen as a collective, open and interactive approach that, together with its creative educational aspect, is contributing with a dramatic frame for exploration and visualisation of a particular subject's underlying and dominant patterns. NLP – also frequently based on a dramatic frame - is focused on how these internal patterns are distributed neurologically throughout our senses. The educators believe that DP and NLP used in conjunction creates an effective collaborative formula for change of patterns. Furthermore, NLP offers insights on how the educational approach can be effectively deepened and reinforced. Finally, the study shows that the combination works equally well in both group and individual processes. / Denna studie är en kvalitativ teorinära studie med en fenomenologisk, hermeneutisk ansats och ett didaktiskt perspektiv. Dess syfte är att undersöka tre pedagogers upplevelse av Dramapedagogik (DP) och Neurolingvistisk Programmering (NLP) i kombination, med avsikt att bryta begränsande mönster. Undersökningsfrågorna är: 1. Hur beskriver en pedagog sitt arbete att bryta begränsande mönster med kombinationen DP och NLP? 2. Vad upplever pedagogerna att det finns för likheter och skillnader mellan DP och NLP? 3. Varför har pedagogen valt denna kombination? I bakgrunden redogörs kortfattat för pedagogik ur ett historiskt perspektiv, begreppet DP och NLP beskrivs samt övergripande forskning inom områdena. Därefter redogörs för lärande inom DP, NLP samt ur ett neurovetenskapligt perspektiv. Slutligen redogörs för begreppet ”begränsande mönster”. Intervjuer av tre pedagoger som arbetar med båda metoderna gjordes, sammanställdes och analyserades efter undersökningsfrågorna och teori hämtad från neurovetenskap och hjärnforskning. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna upplever att det finns många fördelar med att kombinera DP och NLP i syfte att bryta begränsande mönster. De har både likheter och skillnader men framför allt tillför de helt olika saker. DP ses som en kollektiv, öppen och interaktiv metod som med sin gestaltande pedagogik tillför former för utforskande och synliggörande av underliggande och styrande mönster. NLP som också många gånger utgår från gestaltande former, är mer fokuserad på hur dessa interna mönster är ordnade neurologiskt via våra sinnen. Pedagogerna anser att DP och NLP är en effektiv kombination i ett förändringsarbete. Vidare kan NLP erbjuda insikter om hur det pedagogiska förhållningssättet kan förstärkas. Slutligen visar studien att kombinationen fungerar väl på såväl grupper som på individuella processer.

Negative effects on water quality are created by eutrophication of the world’s water resources. Mitigation measures have been implemented, but poor improvements in water quality have been observed. Two-stage ditches have the possibility to increase nutrient and sediment retention to reduce eutrophication in receiving water bodies. A two-stage ditch has floodplain terraces on each side of the ordinary main channel. The terraces are available for flooding during high water flows and enables decreases in flow velocities. However, more knowledge is needed about the two-stage ditch and its effect in Swedish landscapes. The aim of the project was to study the two-stage ditch design with focus on water retention. Optimization of the two-stage ditch design was made by modeling and simulating design parameters and vegetation in the software Hydrologic Engineering Center’s River Analysis System (HEC-RAS). An existing two-stage ditch in Sweden was used as base and comparison to the theoretical model. In addition, a climate change scenario was studied to evaluate the impact of increased storm events in a two-stage ditch. Results showed that increased retention time of water, nutrients, and sediments theoretically can be given by designing two-stage ditches with maximum terrace width and minimum terrace height, and with terraces angled away from the main channel. Vegetation should also be kept on both terraces and in the main channel of the two-stage ditch to increase retention time. The study also showed that the two-stage ditch design has the possibility to decrease peak water levels during storm events, which can be expected to increase in the future. The impact on transport of nutrients and sediments from more future extreme hydrological events needs further studies. / Negativa effekter i vattenkvalitet skapas av övergödning i världens vattenresurser. Åtgärder för att begränsa övergödningen har genomförts, men svaga förbättringar i vattenkvalitet har noterats. Tvåstegsdiken har möjligheten att öka retentionen av näringsämnen och sediment för att minska övergödning. Ett tvåstegsdike har terrasser på vardera sida om den vanliga mittfåran. Terrasserna är tillgängliga för översvämning vid höga vattenflöden, vilket möjliggör minskning av flödeshastigheter. Dock krävs mer kunskap för tvåstegsdiken och dess effekt i svenska landskap. Syftet med projektet var att studera designen av tvåstegsdiken med fokus på retention av vattenflöde. Optimering av tvåstegsdikens design genomfördes via modellering och simulering av designparametrar och vegetation i programvaran Hydrologic Engineering Center’s River Analysis System (HEC-RAS). Ett befintligt tvåstegsdike i Sverige användes som bas och jämförelse mot den teoretiska modellen. Ett scenario för klimatförändring studerades även för att utvärdera effekten i ett tvåstegsdike då fler stormevent sker. Resultaten visade att ökad retentionstid for vatten, näringsämnen, och sediment teoretiskt kan ges genom att designa tvåstegsdiken med maximal terrassbredd och minimal terrasshöjd, samt med terrasser vinklade bort från mittfåran. Vegetation bör även behållas på terrasser och i mittfåran av tvåstegsdiket för att öka retentionstiden. Studien visade även att tvåstegs- dikets design har möjligheten att minska toppflöden vid stormevent, vilka kan förväntas öka i framtiden. Påverkan på transport av näringsämnen och sediment från fler framtida extrema hydrologiska event kräver ytterligare studier.