Studiens syfte var att undersöka hur personal i skolan beskriver mobbning och arbetet mot mobbning. Problemformuleringarna var: Hur beskriver skolpersonal mobbning, hur beskriver skolpersonal förebyggande och upptäckt av mobbning samt hur beskriver skolpersonal hantering av mobbning och dess följder. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med följdfrågor. Resultatet visar att mobbning anses vara upprepade kränkningar men att enskilda kränkningar förekommer i större utsträckning. Mobbning förebyggs genom arbete med likabehandlingsplan, skolklimat och gruppstärkande insatser. Mobbning upptäcks av lärarna själva eller genom information från elever, annan skolpersonal och i vissa fall föräldrar. Mobbning hanteras med hjälp av likabehandlingsplan eller manualbaserat arbete. Slutsatsen var att elevers och lärares relation till och bemötande mot varandra spelar stor roll i arbetet mot mobbning.

Undersökningens syfte har varit att jämföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade ståndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hämtade resultat från 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, från flera vetenskaper. Empirin består av tre delar, där jag först har studerat statliga styrdokument, därefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jämförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns. Resultat visade på likhet mellan statliga styrdokument och forskningom didaktik och ADHD, inom följande områden: metoder oc htillvägagångssätt, medier, samt centralstimulerande mediciners inverkan på inlärningen. Resultaten visar att det fanns skillnader mellan statliga riktlinjer – i förhållande till forskning om didaktik och ADHD gällande: målet med inlärning, organisationsformer och undervisning, samt former för att kontrollera inlärningsresultat och inlärningssätt. Forskningen visar att det inte fanns någon generelllösning för hur man kunde förväntas undervisa elever med ADHD. Det fanns en mängd olika metoder och inlärningsstilar som alltid bör individanpassas till varje elev.

En våldtäkt medför både psykiska och fysiska besvärför den som drabbats. Hälso- och sjukvården har en betydande roll i hurvåldtäktsoffren ska omhändertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vårdteamets roll i omhändertagande av en patient somutsatts för en våldtäkt. 12 artiklar ingår i studien. Frågeställningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvåldtäktsoffer ska bli mottaget, vilket förhållningssätt som vårdteamet börupprätthålla samt särskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgå. I resultatet framkom det att bemötandet gentemot patienten är av storvikt för att inge lugn och trygghet. Varje våldtäktsoffer bör genomgå ennoggrann kroppsundersökning för attlokalisera eventuella kroppsliga skador. Våldtäktsoffer kan utvecklaposttraumatiskt stressyndrom till följd av händelsen. Vanligtvis behandlasdetta med kognitiv beteendeterapi som i de flesta fall visar på goda resultat.Vidare forskning borde göras på manliga våldtäktsoffer då få vetenskapligaartiklar lade fokus på det urvalet. / Rape leads to both psychological and physical distress for the affected. The health carer has a major role in how rape victims should be treated. This is a literature-based study with the aim of clarifying the role of the health care team in the care of a patient that has been the victim of a rape. 12 articles have been analysed with the aim of highlighting specific practices for how rape victims should be received, what approach the health care team should maintain as well as identifying any conventional strategies available. The study highlighted how important the reception of a patient is; in order to promote comfort and safety. Every rape victim should undergo a careful examination to localise possible physical injuries. Rape victims can develop posttraumatic stress disorder as a result of their ordeal. This is generally treated with cognitive behavioural therapy, which has been shown to be successful in most cases. More research on male rape victims could be conducted, as few scientific articles put emphasis on this area.

Målsetting: Den foreliggende studien undersøkte endring i selvfølelse hos barn som deltok i et toårig familiebasert behandlingsprogram for fedme, ved St.Olavs hospital i Trondheim, og hvilke faktorer som predikerte slik endring i selvfølelse. Metode: Deltagerne i studien var 99 barn i alderen 7-12 år henvist til St.Olavs Hospital i perioden 2005-8 for fedmebehandling. Inklusjonskriteriene var; (a) BMI SDS på > 2; (b) ingen medisinsk årsak for fedmen; (c) normalutviklet mentalt og (d) minst en deltagende forelder. Selvfølelse ble kartlagt ved hjelp av en revidert norsk versjon av The Self-Perception Profile for Children (SPPC-R), ved oppstart og avslutning av behandling (2 år). Alder, kjønn, endring i vektstatus (total fettprosent) samt de domenespesifikke aspektene ved selvfølelse målt ved oppstart, ble undersøkt som mulige prediktorer for endring i global selvfølelse fra oppstart til avslutning av behandling. Resultat: Man så en nedgang i global selvfølelse fra oppstart til avslutning av behandling. Nedgangen var kjønnsspesifikk, jentene viste en signifikant nedgang relativt til guttene. Jentene hadde videre en signifikant reduksjon i selvfølelse knyttet til uteseende. Alder, kjønn og selvfølelse knyttet til utseende og sosial aksept, var signifikante prediktorer for endring i global selvfølelse. Konklusjon: Mulige forklaringer for den reduksjonen i selvfølelse som viste seg fra oppstart til avslutning av behandling blir diskutert. Resultatene tydet på at fedmestatus i større grad går på bekostning av selvfølelsen for jenter enn for gutter. Funnene belyser viktigheten av å inkludere økt selvfølelse som et behandlingsmål i behandling av fedme. Det trengs mer kunnskap for å besvare på hvilken måte behandling av fedme kan bidra til å endre selvfølelse blant barn med fedme.

Detta arbete är en forskningsöversikt över kränkande behandling och mobbning av sexuella minoriteter i svenska och nordamerikanska skolor, samt skolors antimobbningsarbete och vilka förhållningssätt som verkar kunna motverka negativa trender. Ramen för uppsatsen är den svenska lagstiftningen om diskriminering och kränkande behandling av barn och ungdomar, som ställs i relation till forskning i skolor för att påvisa samband och skillnader mellan teori och praktik. Nordamerikansk forskning är inkluderad för att ge mer insikt i ämnesområdet och att bidra med ett transnationellt perspektiv. Den valda forskningen visar att sexuella minoriteter löper en högre risk att falla offer för kränkande behandling och mobbning, samtidigt som konsekvenserna är högst oroväckande i form av bl.a. nedsatt psykisk hälsa, depression och självmordsförsök. Forskningen visar även att många skolor arbetar med antimobbningsprogram- och planer men att det krävs ett genomgripande arbete med dessa för att likabehandlingsarbetet ska ge ett positivt utfall. Översikten tar slutligen upp de förslag normkritiska perspektiv ger angående hur skolor kan förbättra situationen för sexuella minoriteter.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med och efter behandling av bröstcancer i Sverige. Fyra självbiografier analyserades genom manifest innehållsanalys, där det vårdvetenskapliga perspektivet utgick från Ericssons teori om människa, hälsa och lidande. Detta resulterade i fyra kategorier indelat i sexton underkategorier. Resultatet visar bland annat att kvinnornas framträdande upplevelser var ett känslomässigt kaos, svårigheter att se kroppen förändras och hur betydande stödet var från anhöriga, vänner samt sjukvårdspersonal. Slutsatsen är att bemötandet från sjukvårdspersonal har stor betydelse för hur kvinnorna hanterar sjukdomen och dess behandling. Detta betonar därmed vikten av att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse för hur de kan bemöta dessa kvinnor på ett lämpligt och professionellt sätt.

Enligt statistik från skolinspektionen har antalet anmälningar om kränkande behandling i de svenska skolorna ökat under de senaste åren. Samtidigt lagstadgades det 2006 att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan upprättad med syftet att motverka just kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Syftet med denna studie är att se graden av likabehandlingsplanens påverkan på en kommunal gymnasieskolas likabehandlingsarbete. Det är en kvalitativ studie där tre gruppintervjuer med två personal från den berörda skolan deltagit i varje grupp. Detta för att undersöka personalens syn på likabehandlingsplanen samt likabehandlingsarbetet.I vår studie har det framkommit att i och med lagstadgandet av att en likabehandlingsplan ska finnas upprättad på varje skola kan personalen till en viss del känna en trygghet i att det finns dokumenterat hur de ska handla i vissa situationer. Samtidigt som annan personal uttrycker att likabehandlingsplanen enbart är ett dokument som finns upprättat för att det är lagstadgat och att likabehandlingsarbetet fortgår oberoende av den. Likabehandlingsplanen har dock medfört att ett större fokus har lagts på frågorna som rör likabehandling. Det har även uttryckts att i och med att eleverna ska bidra i utförandet av likabehandlingsplanen skapas en viktig diskussion mellan elever och personal samt känslan hos eleverna där de får vara med och påverka.

No description available.

ABSTRACT In this study, five people were interviewed who are involved in a drug-assisted program for opiate addiction, also called substitution program. The meaning of substitution is that these clients' drug addiction is replaced with substitute preparations, either methadone or Subutex in an orderly manner. The clients of the researcher decided to study the substitution program have all been a heavy opiate addiction for years. Their participation in the replacement program is more than two years, and those who have been around the longest have been in the program for six years, so long as the substitution program has existed in Visby.This is a qualitative study in which interviews are conducted face to face with each individual client, and the interview was unstructured in the sense that no specific issues made in advance. The interviews have been themed, and the researcher has gone through various areas of life around the respondent. The researcher was paid partly from a salutogenic perspective, and selected KASAM-theory, but also Goldberg's conspiracy theory and Ex-processes. The aim has been to try to find out which social factors play in a person's life because he or she should be able to be of abuse. It can, for example be about networking, work/employment, housing or health. The result shows that one's family, home and health are among the main reasons for their enforcement to be addiction free. But this would not be met if they had not received their replacement therapy.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med och efter behandling av bröstcancer i Sverige. Fyra självbiografier analyserades genom manifest innehållsanalys, där det vårdvetenskapliga perspektivet utgick från Ericssons teori om människa, hälsa och lidande. Detta resulterade i fyra kategorier indelat i sexton underkategorier. Resultatet visar bland annat att kvinnornas framträdande upplevelser var ett känslomässigt kaos, svårigheter att se kroppen förändras och hur betydande stödet var från anhöriga, vänner samt sjukvårdspersonal. Slutsatsen är att bemötandet från sjukvårdspersonal har stor betydelse för hur kvinnorna hanterar sjukdomen och dess behandling. Detta betonar därmed vikten av att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse för hur de kan bemöta dessa kvinnor på ett lämpligt och professionellt sätt.