Föreliggande studie behandlar frågan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glädje på sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, där teman och frågor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes på ett behandlingshem i Västra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nådde upp till de fysiska krav som ställdes på dem, de var ständigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda på sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lärt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta åt sig av påfrestningar från klienter. Intervjupersonerna kände meningsfullhet och glädje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en känslomässig innebörd. Vidare visar studien att intervjupersonerna förstod att det förekommer skillnader ur ett genusperspektiv och att arbetskraven medförde att gränser skulle sättas för att visa vem som bestämde på behandlingshemmet.Nyckelord:

På ett hem för vård och boende (HVB) kan barn som misstänks fara illa på något sätt placeras av socialtjänsten med eller utan förälder, för att deras situation ska utredas och lämpliga insatser ska kunna utformas om så behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förståelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade på HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanställdes med hjälp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet är placerat på HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan föräldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden på HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem. Det målinriktade urvalet av respondenter användes för att säkerställa att dessa skulle ha erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet att dela med sig av. Resultatet visade att arbetet som behandlingsassistent med barn på HVB-hem är varierande. Det är både givande och svårt på samma gång och ingen dag är den andra lik. Resultatet visade också att arbetet är känslomässigt krävande och är en balansgång på flera plan då många av barnen haft det svårt. Drivkraften i behandlingsassistenternas arbete är att ha barnets bästa i fokus. / <p>Godkännandedatum  2013-06-07</p>

The study has illustrated how treatment assistants within Statens institutionsstyrelses (SiS) special residential homes for young people portray a professional approach together with how they viewed their possibilities and limitations based on their professional role. The collection of data has taken place through a qualitative method in the form of interviews with the use of structural analysis for processing empirical data. For analysis and interpretation of treatment assistants' experience of their professional role, role theory and newinstitutional organization theory was used with humanistic theory as frame of reference of a professional approach. The result demonstrated how thoughts about central values and approaches based on a professional role were consistent and strongly influenced by operational guidelines and the ideal image of supportive relationships. Furthermore the professional role can in many ways be described as contradictory as it is part of the role to ensure rules are followed based on one's authoritarian position of power into being a listening, empathetic fellow humanbeing. Significant variations in the experience of the professional role were to which degree treatment assistants were rule-based or more permissive. The possibility to influence youths in a positive way depends on how well treatment assistants manages to establish a sound relationship. The experience of what limited treatment relationships and therefore the possibility to influence youths in a positive way was considered to be mainly dependent on organizational shortcomings such as lack of space, lack of staff and therefore competence. The results also demonstrated how expectations on the professional role in some cases collide with actual practice. / Studien har belyst hur behandlingsassistenter inom Statens institutionsstyrelses (SiS) särskildaungdomshem beskriver ett professionellt förhållningssätt samt hur de såg på möjligheter ochbegränsningar utifrån sin yrkesroll. Insamling av data har skett genom kvalitativ metod i formav intervjuer med användandet av strukturanalys för bearbetning av empiri. För analys ochtolkning av behandlingsassistenters upplevelse av yrkesrollen användes rollteori ochnyinstitutionell organisationsteori samt humanistisk teori som referensram för ett professionelltförhållningssätt. Resultatet påvisade hur tankar om centrala värdeord och förhållningssättutifrån yrkesrollen var samstämmig och starkt präglat av verksamhetens riktlinjer samtidealbilden av stödjande relationer. Yrkesrollen kan vidare i många avseenden beskrivasmotsägelsefull då det ingår i rollen att utifrån en auktoritär maktposition se till att reglerefterföljs till att vara en inlyssnande, empatisk medmänniska. Framträdande variationer iupplevelsen av yrkesrollen var i vilken grad behandlingsassistenter var regelstyrda eller mer åtdet tillåtande hållet. Möjligheten att påverka ungdomarna till en positiv förändring sågs vidareavhängigt hur väl behandlare lyckas etablera en sund relation. Upplevelsen av det sombegränsade behandlingsrelationen och således möjligheterna att påverka ungdomarna till enpositiv förändring ansågs främst vara beroende av organisatoriska brister såsom platsbrist, bristpå personal och därav kompetens. Resultatet påvisade även hur förväntningar på yrkesrollen ivissa fall krockar med den faktiska praktiken.

Denna studie har som syfte att undersöka hur medarbetarsamtalet bidrar till medarbetares psykiska välbefinnande på arbetsplatsen samt dess bidrag till utvecklingen av organisationen i stort. Urvalet för studien och de som har intervjuats är behandlingsassistenter på Statens institutionsstyrelse. Syftet har undersökts genom två forskningsfrågor vilka är: (1) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet bidrar till deras psykiska välbefinnande, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap och (2) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet inverkar på deras arbetsprestation och därmed organisationen i stort, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Studiens syfte har undersökts utifrån en kvalitativ intervjumetod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom och Skype med hänsyn till den rådande pandemin, Covid-19 och rekommendationerna för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, april 2021). Det empiriska materialet som intervjuerna resulterade i har analyserats genom det teoretiska perspektivet livslångt lärande för att förstå resultatet utifrån de tre lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Resultatet visar att behandlingsassistenter ofta har en stressfull arbetsmiljö och att medarbetarsamtalet hjälper att hantera den stressen. Dessutom visar resultatet att medarbetarsamtalet ökar det psykiska välbefinnandet, främjar lärande och förbättrar arbetsprestationen för organisationen i stort. Medarbetarsamtalet bidrar till ett ökat psykiskt välbefinnande genom att relationen till chefen och samarbetet med kollegor förbättras samt att den individuella utvecklingen och känslan av tillfredställdhet främjas. Arbetsprestationen förbättras dels genom att den individuella utvecklingen samt möjlighet för reflektion främjas och dels genom att stressen minskar.

It is a common-held belief that the social worker for the most part uses oneself as a “tool” in working with clients. This study seeks to examine that “tool” in the context of treatment of teenage boys with psychosocial problems such as criminal behavior, drug-abuse and/or abusive home environment. The main purpose is to identify the conceptions of masculinity, and more specific hegemonic and subordinated masculinity, of the professionals working with the boys. We will take a constructivist approach on masculinity which means that the meaning of the concept isn’t static but dependent on time and place and changeable in the interaction between people. The theoretical base for the purpose, questions and analysis of our study lies on R.W Connell’s theory on the hierarchy of masculinities. Connell states that multiple masculinities are constructed among us that relates to one another in a hierarchical order measured by the content of hegemonic masculinity, which is defined as the culturally and socially accepted ideal of being a man, as defined at a certain time or place. The study seeks mainly to find and problematize the type of hegemonic and subordinated masculinity that could be constructed in the treatment area of adolescent boys, and are based on in-depth interview with six therapy assistants from one institution in southern Sweden. Our study finds that the hegemonic masculinity consists of the following characteristics: sensitivity, reliability, mental strength, honesty, stability and the ability to build relationships and with competence in boundary setting, which could be summarized as a macho-soft masculinity with an emphasize on soft. The subordinate masculinity consists of the following characteristics in a man: sexist, homosexual, immigrant and violent.

Working as a treatment assistant in Sweden is a professional role where emotions are used in the daily work. This qualitative interview study presents a result based on collected empirical evidence through eight interviews with treatment assistants across Sweden. The interviewees discuss their experiences of work and how they deal with negative emotions that arise, but also how they experience support and room for recovery. Some describe that support and skills development are offered, while others feel that it is insufficient and that it is a great responsibility for the individual to manage their emotions. They are trained in various coping strategies, which are described as necessary tools, but it would have been more relevant with other efforts to facilitate and make the work more sustainable. One of the challenges within the profession is to be able to be both professional and empathetic in one's professional role while at the same time there is a permissive emotional climate in the workplace. / Att arbeta som behandlingsassistent i Sverige idag är en yrkesroll där emotioner används i det dagliga arbetet. Därav presenterar denna kvalitativa intervjustudie ett resultat baserat på insamlad empiri genom åtta intervjuer med behandlingsassistenter runt om i Sverige. Intervjupersonerna berättar om deras upplevelser av arbetet och hur de hanterar negativa emotioner som uppkommer, men även hur de upplever stöd och utrymme till återhämtning. Några beskriver att det erbjuds stöd och kompetensutveckling medan andra upplever att det inte är tillräckligt och att det är ett stort ansvar för individen att bemästra hanteringen av sina emotioner. Flera utbildas inom olika copingstrategier vilket beskrivs som nödvändiga redskap men att det hade varit mer aktuellt med andra insatser för att underlätta och göra arbetet mer hållbart. En av utmaningarna inom yrket är att kunna vara både professionell och empatisk i sin yrkesroll samtidigt som det är ett tillåtande emotionellt klimat på arbetsplatsen.

SammanfattningTitel: Kompetens för tvångsvård vid missbruk - ett behandlingsassistentperspektiv Syftet med denna studie var ett försök för oss att belysa Behandlingsassistenternas uppfattning om kompetens inom missbruksvård under tvång. Vad upplever de för utmaningar kompetensmässigt i deras arbete och vilka kompetenser anser de saknas för en kvalitativ och adekvat vård. Detta är en kvalitativ studie där vi har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter inom tvångsvård för missbruk. Kompetensbegreppsperspektivet som teoretisk bakgrund har använts för analys av studiens empiriska data, i kombination med tidigare forskning kopplad till kompetens inom tvångsvård. Resultaten visar vikten av blandade grupper med olika sorters kompetens, såväl inom missbruk som inom psykiatri och kriminologi. En allmän uppfattning bland de Behandlingsassistenterna vi intervjuade är att de efterlyser bredare kompetens genom hela organisationen, såväl formell - som reell kompetens. Formell kompetens i form av utbildning inom ämnet samt reell kompetens så som arbetslivserfarenhet och livserfarenhet. Ett tidigare eget missbruk hos personal kan exempelvis vara en form av reell kompetens inom missbruksvården. Behandlingsassistenterna beskriver en organisation som är komplex och med varierande utmaningar där personlig mognad och livserfarenhet i kombination med formell utbildning behövs.Kompetens i denna studie är främst kopplat till behandling inom tvångsvård. Vi ville ta reda på hur de såg på sin egen kompetens, arbetsgruppens kompetens. med fokus på reell och formell kompetens i behandlingssituationer / Titel: Competency for involuntary commitment/compulsory care in addiction - from the perspective of a treatment assistant. The purpose of this study is to shed light on the treatment assistents' perception of competency within compulsory/involuntary addiction treatment. What challenges do they experience in their work and what competence do they view as missing for qualitative and adequate care. This is a qualitative study where we performed five semi-structured interviews with treatment assistants in involuntary treatment/compulsory care for addiction.The term competency perspective as a theory background has been used for analysis of the studies' empirical data in combination with earlier research regarding competency within involuntary treatment/compulsory care. The results show the importance of mixed groups with different kinds of competency both in substance abuse care as well as within psychiatry and criminology. A general perception among the treatment assistants we interviewed is the need for a broader competency throughout the whole organisation, both formal and real competence. Formal competence in the form of education and real competence in the form of work experience as well as life experience. A personal history of addiction could be an example of real competence within addiction care. The treatment assistants describe an organisation that is complex, with varied challenges where personal maturity and life experience combined with formal education is needed.Competency in this study is primarily connected to involuntary/compulsory addiction treatment. We wanted to find out how the treatment assistants viewed their own competency, that of the work group, with a focus on real and formal competency in treatment situations.