Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används? Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn. Svarsfrekvensen blev 73 %. Resultatet visar att evidensbaserade metoder, exempelvis KBT, används i liten utsträckning.  Inslag av evidensbaserade metoder, exempelvis gruppdiskussioner, är vanligare. Resultatet visar också att trygghet och relation är mycket viktigt i verksamheterna. Dessa begrepp får betydelse då de, tillsammans med möte och empati, är grunden i behandlingspedagogiskt arbete.

<p>Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används?</p><p>Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn. Svarsfrekvensen blev 73 %. Resultatet visar att evidensbaserade metoder, exempelvis KBT, används i liten utsträckning.  Inslag av evidensbaserade metoder, exempelvis gruppdiskussioner, är vanligare. Resultatet visar också att trygghet och relation är mycket viktigt i verksamheterna. Dessa begrepp får betydelse då de, tillsammans med möte och empati, är grunden i behandlingspedagogiskt arbete.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Barn behöver sömn för att kropp och hjärna ska fungera optimalt. Funktioner som minne och koncentrationsförmåga samt samspel med föräldrar och kamrater har klara samband med sömnens längd och kvalitet. Sömnbrist kan påverka den psykiska och fysiska hälsan med symtom som till exempel oro, ångest och ökad risk för övervikt.  En av sjuksköterskans uppgifter inom vården är att stärka och stödja patienten för att få kraft att hantera sin situation. Detta stämmer väl överens med Dorothea Orems omvårdnadsteori där grundtanken är att människan i allmänhet både har förmåga och motivation och göra det som krävs för att ta hand om sin hälsa. Syfte: Att kartlägga vilka icke farmakologiska behandlingsmetoder och egenvårdsråd som finns för barn och ungdomar 0-18 år för att främja en god sömn. Metod: Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Litteraturöversikten gav flera behandlingsmetoder för sömnproblem, varav de mest förekommande var KBT och andra metoder för beteendeförändring samt införande av fasta rutiner. Egenvårdsråd som gavs avsåg bland annat av att minska stimuli för att främja nattsömnen. Grunden för behandling var att barn/ungdomar samt förälder först fick utbildning om sömn innan behandlingsstrategi fastställdes och sedan användes olika facilitatorer för att bevara kunskap och stötta deltagaren. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan är insatt i vilka behandlingsmetoder som finns och tillsammans med familjen eller ungdomen anpassa behandlingen till de förutsättningar som familjen eller den enskilde har, så att möjligheten för ett lyckat förändringsarbete blir större. / ABSTRACT Background: Children need sleep to ensure optimal function of brain and body. Functions such as memory and concentration as well as interaction with parents and peers have clear connection with sleep length and quality. Sleep deprivation can affect mental and physical health and then appear as symptoms like worry, anxiety and increased risk for obesity. One of the nurse´s tasks in health care are to provide strengthen and support the patient to get the ability to cope. This is consistent with Dorothea Orem´s nursing theory, where the basic idea is that people in general have both the ability and motivation to do what it takes to take care of their own health. Aim: To identify available non-pharmacologic treatment methods and self-care advices for children and adolescents 0-18 years old to promote a good sleep. Method: A literature review in which 15 scientific articles were reviewed and analyzed. Result: The literature review yielded several treatment methods for sleep problems, of which the most common were CBT and other approaches to behavioral change and the introduction of fixed routines. Self-care advice given related in particular to reduce stimuli to promote night´s sleep. The basis of the treatment was that the children/adolescent and parent first got education about sleep before treatment strategy was determined. Then, different facilitators were used to maintain knowledge and support the participant. Conclusion: It is important that the nurse is familiar with the therapies available and together with the family or youth adapt the treatment to the conditions that the family or the individual has, so that the opportunity for a successful change process becomes larger.

Hypotermi, en sänkning av kroppens kärntemperatur under 36°C, är en oönskad men vanlig komplikation under den perioperativa perioden. Det är förenat med en rad negativa konsekvenser som kan orsaka lidande för patienter och innebära ökade vårdkostnader. Svårigheterna med att på ett enkelt och effektivt sätt förhindra hypotermi utgör ett hinder i vården och nya produkter utvecklas därför kontinuerligt. En viktig del i anestesisjuksköterskans arbete är att bevara patientens kroppstemperatur så nära det normala som möjligt. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva olika metoder som är lämpliga för anestesisjuksköterskan att använda för att förhindra hypotermi hos vuxna i det perioperativa förloppet. I de 18 resultatartiklarna testades olika metoder för att bibehålla normal kroppstemperatur: täcka patienten, höjd salstemperatur, värmning med varmluft, elektrisk värmning, värmning av infusionsvätskor, värmning med cirkulerande varmvatten och strålningsvärme. Flera metoder visades effektiva men resultaten var inte entydiga. Inget system visades värma bättre än varmluft. Ytterligare forskning krävs för att fastställa nytta och säkerhet för de övriga aktiva värmesystemen men vissa kan komma att utgöra ett komplement till nuvarande strategier. / Hypothermia, a reduction of the body core temperature below 36°C, is an undesirable but common complication in the perioperative period. It is associated to a series adverse events that can cause discomfort to patients and result in increased health care costs. The difficulties involve a simple and effective way to prevent hypothermia and is an obstacle in the care and new products will develop over time. An important part of nurse anesthetists work is to maintain the patient´s body temperature as close to normal as possible. The aim of the literature study was to describe different methods that is appropriate for the nurse anesthetist to use to prevent hypothermia in adults in the perioperative process. In the results of the 18 articles different forms of methods were tested in order to maintain normal body temperature: cover the patient, raised room temperature, forced air warming, electric heating, fluid warming, warming with circulating hot water and radiant warming. Several methods were shown to be effective but the results were not conclusive. No system was demonstrated to be better than forced air warming. Further research is required to confirm the benefit and safety of the other active warming systems, but some may be in addition to current strategies.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga behandlingsmetoder för dental erosion. Den metod som användes var en litteratursökning vilken gjordes under mars månad 2018, i databasen PuBMed. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån 19 artiklar. Ämnen och metoder för behandling av dentala erosioner var Kaseinfosfopeptid - amorft kalciumfosfat (CPP - ACP), fluor, Polyvinylmetyletermalein syra (PVM/MA) syra, Er:YAG och CO2 laser, samt Euclea natalensis växt. Olika variabler såsom emaljförlust, dentinförlust, ythårdhetsförändring, remineraliseringsgrad och storlek på dentinkanaler mättes för att värdera effekten av utläkning vid dental erosion. I fyra av fem studier som testade kaseinfosfopeptid-amorft kalciumfosfat (CPP-ACP) i form av tuggummi eller tandkräm sågs en signifikant effekt på dental erosion. Fluor och fluor i olika kombinationer och formula såsom gel/lack, tandkräm och munskölj hade också en positiv effekt på dental erosion. PVM/MA syran gav en god effekt på dental erosion då alla öppnade dentinkanaler var stängda efter användning. Däremot visade behandling med Er:YAG och CO2 laser samt Euclea natalensis ingen stor effekt. Slutsatsen är att användning av CPP-ACP,  fluor och fluor i kombination med andra  ämnen  samt PVM/MA syra har goda effekter vid behandling av dental erosion

Bakgrund: Depression är ett folkhälsoproblem som ökar i Sverige och därmed ökar även behovet av fysioterapeuter som har kunskap inom psykosomatisk och psykiatrisk fysioterapi inom vården. En fysioterapeut kan erbjuda en mängd olika behandlingsmetoder vid depression. Det saknas en studie som beskriver vilka fysioterapeutiska behandlingsmetoder som använts kliniskt 2017 inom vuxenpsykiatrin i Sverige med fokus på egentlig depression. Detta är viktigt att klargöra för att bibehålla fysioterapeuter uppdaterade om arbetet som utförs kliniskt inom området fysioterapi och mental hälsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka fysioterapeutiska behandlingar som användes vid behandling av egentlig depression inom vuxenpsykiatrin. Metod: Det var119 personer inom sektionen för Fysioterapeuter inom Mental Hälsa som deltog i studien och nåddes via en webbenkät. Resultat: Denna studie kartlade 47 behandlingsmetoder. Utifrån dessa var det 26 som klassificerades som regelrätta fysioterapeutiska behandlingsmetoder. De behandlingsmetoder som majoriteten av försökspersonerna använde i det kliniska arbetet var fysisk aktivitet 90 %, basal kroppskännedom 79 % och träning 61 %. Majoriteten 92 % svarade att de grundar sina val av behandlingsmetoder på både vetenskaplig grund och klinisk erfarenhet. Konklusion: Det finns många behandlingsmetoder som fysioterapeuten kan erbjuda en patient med depression och som ibland kombineras behandlingsmetoderna. Det fodras en större kartläggning för att täcka den fysioterapeutiska populationen som behandlar diagnosen egentlig depression.

Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett utbrett problem i världen och även iSverige. Trots detta är det i Sverige idag till största del Kriminalvården somerbjuder behandling till dessa män på ett kunskapsbaserat och tydligt teoretisktunderbyggt sätt. Dock upplever männen en hög återfallsrisk efter avslutat programoch behöver därav vidare hjälp efter frigivning. Syftet med denna studie är därföratt undersöka forskningsläget gällande behandlingsmetoder för män som utövarvåld mot kvinnor i nära relation. Resultaten av studien ska även bidra med förslagoch riktlinjer gällande behandlingsmetoder som skulle kunna implementeras i ensvensk kontext för att reducera återfallsrisken för män som utövar våld motkvinnor i nära relation. Metoden som används för att besvara syftet är ensystematisk litteraturstudie. Resultaten visar att forskningsläget inom ämnet ärväldigt begränsat i form av få utvärderade behandlingsmetoder framförallt iSverige men även internationellt. De flesta behandlingsprogram som undersöktsvisar på reducerade återfall kort tid efter avslutat program men att återfallen ökarmed tiden. Slutsatserna som dras av detta är att fler studier behöver genomförasför att undersöka behandlingsprogrammens effektivitet i form av återfall, särskilten längre tid efter avslutad behandling. Angående förslag och riktlinjer förbehandlingsmetoder i Sverige kan det vara positivt att implementerabehandlingsmetoder i form av psykologiska behandlingsprogram eller parterapi igrupp. Behandlingsmetoder i Sverige skulle även kunna hämta inspiration från ettIsraeliskt behandlingsprogram, House of Hope. / Mens’ violence against women in intimate partner relationships is a widespreadproblem in the world as well as in Sweden. Despite this, it is today in Swedenmostly Kriminalvården that offers treatment based on theories and research forthese men. However, these men still experience high levels of recidivism afterrelease. The purpose of this study is therefore to examine previous research ontreatment methods for men who have been violent towards a female intimatepartner. The study will also contribute with suggestions and guidelines ontreatment methods which can be applied to a Swedish context. The method usedin this study is a systematic literature review. The results show that the researchon the topic is very limited in terms of evaluated treatment methods especially inSweden but also internationally. Most of the investigated rehabilitation methodsshow a low risk for relapse shortly after completed treatment but that therecidivism rates increase over time. The conclusions drawn from this is that morestudies need to investigate the effectiveness of different treatment methods interms of relapse, especially a longer time after completed treatment. Concerningguidelines for rehabilitation methods in Sweden, it may be positive to implementtreatment methods such as psychological treatment programs and multi-coupletherapy. Rehabilitation methods in Sweden could also get inspiration from anIsraeli prison rehabilitation program, House of Hope.

Senaste åren har mer evidensbaserad forskning kring immobilisering framträtt. Denna forskning har inriktat sig på att ifrågasätta om spinal immobilisering är den mest gynnsamma behandlingsmetoden vid misstänkt spinal skada. Flera länder har påbörjat spinal rörelsebegränsning istället dock finns det inte så mycket forskning på detta område. Immobilisering kan skapa obehag och smärta för patienter, vilket är onödigt lidande om patienterna inte behöver immobiliseras, utan kan rörelsebegränsas istället. Syftet med denna systematiska och integrativa litteraturöversikt var att sammanställa de olika metodernas risker och nytta, för att kunna se vilken metod som patienten gynnas mest av. Metod som valdes var Whittemore &amp; Knafl (2005) som är gjort för just integrativa litteraturöversikter. Resultatet av litteraturöversikten visade att forskningen inte är överens. Analysen av resultatet bildade fem underkategorier och två huvudkategorier. En av huvudkategorierna var Komplexiteten med immobilisering med underkategorier Risker med immobilisering, Positiv utveckling av immobilisering samt Upplevelser av immobilisering. Den andra huvudkategorin var Rörelsebegränsning som behandlingsmetod med två underkategorier Rörelsebegränsning utan hjälpmedel och Hjälpmedel vid rörelsebegränsning. Tidigare forskning visar att det finns svag evidens för att immobilisera patienter med misstänkt spinala skada. Rörelsebegränsning är i behov av vidare forskning för att kunna jämföra de båda metoderna. Patienternas upplevelse av att bli immobiliserad samt rörelsebegränsad är något som idag saknas inom forskning. För att veta vilken metod som är bäst lämpad, behövs ytterligare forskning kring vilken metod patienterna anser vara till mest nytta och minst risk.

I dagens samhälle är det många individer som har svårigheter med sociala sammanhang. För vissa individer är det en bristande förmåga på grund av deras funktionsnedsättning. För andra individer skapar denna svårighet en funktionsnedsättning. Konsekvensen av det är isolering, psykisk ohälsa, dålig självbild som kan leda till utanförskap. Syftet med denna studien är att undersöka vilka behandlingsmetoder som finns för personer som har upplevd eller diagnostiserad svårighet för sociala sammanhang. Studien genomfördes i form av en kartläggande litteraturstudie. Det resulterade med 13 internationella artiklar med och utan kontrollgrupp. Studien har sin utgångspunkt i socialpedagogik samt stämplingsteorin. Resultatet av studien påvisade att kognitiv beteendeterapi är den kändaste behandlingsmetod inom detta område. Vidare framkom det att kognitiv beteendeterapi finns i flera olika former, bland annat internetbaserad och gruppbaserad kognitiv beteendeterapi. / In today's society, there are many individuals who have difficulties with social contexts. For some individuals, it is a lack of ability due to their disability. For other individuals, this difficulty creates a disability. The consequence of this is isolation, mental illness, poor self-esteem that can lead to exclusion. The purpose of this study is to investigate what treatment methods are available for people who have experienced or diagnosed difficulty with social contexts. The study was conducted in form of a scoping study. It resulted in 13 international articles with and without a control group. The study is based on social pedagogy and labeling theory. The results of the study showed that cognitive behavioral therapy is the most common treatment method in this area. Furthermore, the results showed that cognitive behavioral therapy exists in several different forms, including Internet-based and group-based cognitive behavioral therapy.

Denna rapport har utförts åt Lokalförvaltningen Göteborg i samarbete med Miljöbron. Lokalförvaltningen förvaltar, anpassar och bygger lokaler och boenden åt Göteborgs Stads verksamheter. De är en av Sveriges största förvaltare av offentliga lokaler.  Miljöbron är en ideell organisation som bland annat koordinerar examensarbeten. Material utomhus utsätts för stora påfrestningar, såsom fukt och extrema temperaturer. Att trä som utsätts för dessa förhållanden bryts ner och angrips av organismer är inget nytt. Ett materials förmåga att motstå dessa nedbrytningar kallas för beständighet, det har således länge sökts efter ett beständigt virke. För att öka träets beständighet finns det diverse behandlingsmetoder, men även träslag med naturligt hög beständighet existerar. En mycket vanlig behandlingsmetod är tryckimpregnerat virke. Det är en metod som använts till stor det på 1900-talet men som på senare tid har upptäckts vara mycket miljö- och hälsofarlig. Med bakgrund av detta har medlen till tryckimpregnering bytts ut mot mer miljövänliga alternativ, men även de har en relativt stor inverkan på miljön. I och med det är det av stort intresse att hitta nya alternativ till tryckimpregnerat. Denna rapport söker således undersöka de alternativ till tryckimpregnerat virke som finns på marknaden. Målet med detta är att jämföra de metoder och produkter som är aktuella, och försöka bedöma vilken produkt som ska användas till framtida projekt