<p>Uppsatsen är ett examensarbete inom kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Det valda problemområdet är: Specialpedagogik i montessoriskolan. Forskningsansatsen är inspirerad av en socialkonstruktivistisk- och etnografiskteoriansats utifrån studiens problemområde och syfte. Studiens syfte är: Att undersöka och lyfta fram hur specialpedagogik gestaltar sig i montessoriskolan. Studiens upplägg utformas som praxisforskning och genomförs som en komparativ fallstudie vid två montessoriskolor. För att lyfta empirin ur olika synvinklar har valts följande metoder; associationsschema, observation, intervju samt dokumentstudier. De personliga informanterna är;två specialpedagoger och två montessorilärare vid varje skola. Bearbeting och analys av information har skett kontinuerligt under studiens process genom ett induktivt resonerande, och varje fall porträtteras för sig. Resultatet i studien tyder på att det är svårt att dra en strikt gräns mellan specialpedagogik och montessoripedagogik. Specialpedagogiska handlingar förenas med montessoripedagogiken genom; barnet i centrum, individualisering och en förberedd miljö. Ett relationellt perspektivval och ett inkluderande arbetssätt med barn i behov av särkilt stöd dominerar vid båda skolorna,undervisning och stoff anpassas till barnens skilda förutsättningar. Skolornas pedagogiska profilering som montessoriskola påverkar i första hand hur det specialpedagogiska stödet gestaltas, därutöver påverkar skillnader i skolornas organisation, samverkan mellan professionerna och pedagogernas grundutbildning. Utifrån studien tolkas att montessoripedagogiken innehar goda möjligheter för barn i behov av särskilt stöd, men pedagogerna har en viktig roll i att tillgodose barnets behov av stöd så att inte barnet hamnar i svårigheter på grund av de krav som det individuella arbetet ställer på barnet.</p><p>The essay is the examination essay in the course Praxis, Research and Development. The study is focused on special education in the Montessori school. The research is inspired by socialconstructive- and ethnografic theory in relation to the purpose and topic chosen in the study. The purpose of the study is to examine and point out how special education is shown in the Montessori school. The study is structured according to praxis research and is performed as a comparative case study in two Montessori schools. In order to highlight the empiric from different perspectives the following methods have been used.; association scheme, observation, interview and document studies. The personal informants are two special pedagogues and two Montessori teachers in each school. Work and analysis of the information given have been performed continuously trough the process of the study by inductive reasoning and each case is portraited separately. In the result of the study it is shown that it is difficult to draw a strict line between special education and Montessori pedagogy. Special pedagogical actions is united with the Montessori pedagogy by; the child in the center, individualisation and a prepaired study environment. A relationally perspective and an including work method with children in need of special education is dominating in both schools and education and content is adapted to the childrens individual chance of succeeding. The schools pedagogical profile as a Montessori school is firstly effected by how the special education is supported and divided, secondly the organisation, collaboration between professions and staff education. The result of the study can be interpreted as follows: The Montessori pedagogy has great possibilities for children in need of special education but the pedagogues within the organisation have an important role to play in order to prevent the child getting in to difficulties depending on the demands on ability to work individually.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien är specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande åtgärd för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förväntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna själva. Resultaten från vår studie visar på att anledningarna till varför pedagogerna söker handledning av en specialpedagog var på grund av ett barns avvikande beteende som visade sig i samspelet. En annan anledning är att ge stöd till pedagogen eftersom de ofta känner en osäkerhet hur de ska hantera situationer som uppstår kring barnet med ”det avvikande beteendet”. De förväntningar pedagogerna hade på handledningen var att få bekräftelse för att de ska orka gå vidare och en bedömning av barnet av en person med högre kompetens som när specialpedagogen observerade barnet. Behovet av råd och tips var stort, man ville hitta de rätta verktygen för att bemöta barnet på bästa sätt. Det som vi hade mest i fokus i studien är de förändringar som skedde som en konsekvens av handledningen. Det visar på att pedagogerna fick bekräftelse, stöd, råd och tips som de även hade förväntat sig. Vad som även framkommer är deras egen kompetensutveckling där de genom ett ändrat förhållningssätt kan ändra barnets sammanhang till det bättre. Våra respondenter anser att behovet av handledning är stort men att den vanligen sker i form av akututryckningar, det vill säga när man inte orkar mer eller vet hur man ska gå till väga. Trots detta kunde vi se att akututryckningar kunde fylla sin funktion eftersom det hade ett värde i sig och ledde till förändring för både barnen och pedagogerna. Vår hypotes att man använder specialpedagogens handledning som en tidig insats för barn i behov av särskilt stöd sprack således till viss del. Det tycker vi är beklagligt då vi menar att om den reflekterande handledningen förekom i större utsträckning skulle det kunna leda till färre akututryckningar.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med examensarbetet är att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallärare inom grundskolan och särskolan har om integrering respektive segregering, utifrån elever i behov av särskilt stöd. Vi har lagt fokus på fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder när det kommer till dessa.</p><p>Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrån litteratur och forskning samt styrdokument. Vår utgångs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi läste inför intervjuerna för att sätta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har även utgått ifrån läroplaner, artiklar och aktuell forskning.</p><p>Resultatet blev att det är samhällets intentioner att så stor andel elever som möjligt ska gå i vanliga skolan är svåra att förverkliga. Stora klasser och begränsade resurser har lett till ökat behov av homogenisering och segregering vilket har lett till att allt fler elever definierats som avvikare. Utifrån intervjuerna har vi kunnat konstatera ett ökat antal elever i klasserna ses som ett hinder för integrering. En fördel med integrering som lyfts upp av respondenterna är att lokal integrering kan ge möjligheter för sociala interaktioner mellan elever med funktionshinder och andra elever. Något som vissa av respondenterna framhöll var att förutsättningarna för integreringen är av stor betydelse. Integreringen måste gynna eleven. Eleven måste se sig själv som en del av gruppen och gemenskapen för att kunna bli integrerad. Det framgick även av litteraturen att det måste finnas en delaktighet och gemenskap för integrering, annars blir resultatet snarare placering.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolorna och Barn- och utbildningsnämnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket när det gäller målstrategier för att så många som möjligt av eleverna ska nå de nationella målen. Ett delsyfte var också att belysa på vilka grunder elever ska få eller får stöd. Metoden som användes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, där vi använde årsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar från de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnämndens årsredogörelser för åren 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej når målen får ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och värdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet.</p>

<p>Området kring gruppen äldre invandrare i Västerås kommun är relativt aktuellt i nuläget. Antalet äldre invandrare ökar vilket leder också till att de möter äldreomsorgen i större utsträckning och på så sätt kanske möter svårigheter då de har andra behov som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Kan äldreomsorgen möjligtvis vara utformat utifrån äldre svenskars behov.</p><p>Syftet med studien har därför varit att undersöka hur äldreomsorgen är organiserad för äldre invandrare i Västerås kommun med tanke på de särskilda behov som äldre invandrare kan ha. Syftet har också varit att belysa äldreomsorgens planering för framtiden vad gäller det ökande antalet äldre invandrare. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar som hjälp.</p><p> Vilka planer finns inom äldreomsorgen för att i framtiden bemöta det ökade antalet äldre invandrare i Västerås?</p><p> Vad möter man för behov vad gäller äldre invandrare till skillnad från äldre svenskar?</p><p> Vad finns det för särskilda omsorgsformer för gruppen äldre invandrare?</p><p>För att besvara studiens syfte har jag därför använt mig av kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. I studien använde jag mig av ett strategiskt urval samt snöbollsurval.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer där jag intervjuade 6 viktiga personer inom äldreomsorgen i Västerås kommun kunde jag analysera empirin med teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och dra olika slutsatser. Resultatet blev att det fanns behov som äldre invandrare har och som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Det framkom att man tänker på gruppen äldre invandrare men att man inte nått fram till dem än och att man försöker olika vägar för att nå fram. Och att det inte finns några särskilda omsorgsformer för målgruppen.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka olika aspekter av situationen för elever i behov av extra utmaningar inom matematiken. Detta är en målgrupp som det sällan finns tid eller resurser i skolan ägna sig åt. De är ändå enligt Lpo 94 berättigade till en undervisning som är anpassad till deras behov. Vi vill därför lyfta fram olika sätt som detta kan arbetas med. I studien har vi genomfört semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger på två skolor, fyra från vardera skola. Pedagogerna var alla klassrumspedagoger och detta val av intervjugrupp valde vi då dessa pedagoger ofta står ensamt ansvariga för att bemöta dessa elever. Vi har lyckats tagit fram en kategorisering av bakgrund till varför elever får behov av extra utmaningar. Vi berör även olika sorters extra utmaningar som behövs, skillnader mellan elever som är i behov av extra utmaningar ibland och de som är det ofta och slutligen försöker vi även ge en mera övergripande bild av hur situationen för elever i behov av extra utmaningar verkar vara.</p>

<p>Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ”i behov av särskilt stöd” konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in. Det finns några kategorier jag kunnat urskilja ur samtalen och som påverkar hur bilden av barnen konstrueras det är bland annat vilket material som används, miljöns betydelse, struktur för tydlighetens skull och barnets lekförmåga. Min studie och tidigare forskning visar på vikten av samarbete för alla parter som finns runt varje barn och speciellt kring de barn som bedöms vara ”i behov av särskilt stöd”. Det är inte alltid som alla berörda parter samarbetar. Snarare är det så att det förekommer ett ensamarbete om man ser till resursen i förhållande till arbetslaget.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Ämne/Kurs: Kandidatuppsats, Mälardalens Högskola, EFO225</p><p>Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda Magnusson</p><p>Handledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid Mälardalens Högskola</p><p>Nyckelbegrepp: Förväntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of-</p><p>Mouth, tidigare erfarenheter, rederi</p><p>Titel: Vem mönstrar på när Kapten Haddock kliver av? – En studie om</p><p>förväntningar och intern marknadsföring inom rederibranschen.</p><p>Syfte: Syftet med arbetet är att identifiera vilka förväntningar blivande</p><p>sjökaptener och fartygsingenjörer vid de två sjöfartskolorna i</p><p>Sverige har på sina framtida arbetsgivare.</p><p>Frågeställning: Vilka förväntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörer</p><p>vid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor på deras framtida</p><p>arbetsplatser?</p><p>Teori: Den teori som används består av sekundärdata i form av böcker</p><p>och artiklar inom ämnena förväntningar, intern marknadsföring</p><p>och marknadsundersökningar.</p><p>Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ</p><p>insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för</p><p>undersökningen är strukturerade telefonintervjuer. De studenter</p><p>som tillfrågats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdes</p><p>upp och intervjuades vid en tidpunkt de själva valt.</p><p>Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förväntningar</p><p>på trivsel, sammanhållning, lön och sjöperioder. För att trivas</p><p>ombord förväntar sig respondenterna förmåner och faciliteter som</p><p>gym, Internet och sällskapsrum. Förväntningarna förändras i takt</p><p>med samhällsutvecklingen och både rederierna och skolorna måste</p><p>uppdatera sig för att kunna tillgodose behoven.</p> / <p>Abstract</p><p>Subject/Course: Bachelor Thesis in Marketing EFO225</p><p>Authors: Astrid Lindholm, Therese Högberg and Linda Magnusson</p><p>Tutor: Ingemar Haglund, Lecturer, Mälardalens Högskola</p><p>Keywords: Expectations, internal marketing, personal needs, Word-of-Mouth,</p><p>previous experiences, shipping company</p><p>Title: Who steps up when Captain Haddock steps down? – A study about</p><p>expectations and internal marketing within the shipping industry.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to investigate which expectations</p><p>future Sea Captains and Marine Engineers at the two Universities</p><p>of Shipping and Marine Technology in Sweden have on their</p><p>future employers.</p><p>Question formulation: What expectations do future Sea Captains and Marine Engineers at</p><p>the universities of Kalmar and Chalmers have for their future</p><p>workplaces?</p><p>Theory: The theory draws from already existing data such as books and</p><p>articles from the related subject areas, as well as expectations,</p><p>internal marketing and marketing researches.</p><p>Methodology: The study is of a qualitative character but employs a quantitative</p><p>collection method. The method for collecting data that has been</p><p>used for the surveys involves structured telephone interviews. The</p><p>students who have been asked to participate and did volunteer</p><p>were contacted and interviewed at their time of choice.</p><p>Conclusions: The results of the study revealed that students had high</p><p>expectations about their sense of well-being on board, good unity,</p><p>wages and sea periods. To thrive appropriately on board, the</p><p>respondents expect benefits and facilities such as a health centre,</p><p>internet access and lounges. These expectations are undergoing</p><p>changes through time due to societal changes as well as</p><p>technological development, and both shipping companies and</p><p>universities must update benefits they offer in order to meet</p><p>current demands.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som är eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjälp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt – egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehåller även intervjuer med två chefer som på olika sätt arbetar med hemlöshetsfrågor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förståelse för myndighetsperspektiven. Den allmänna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sätta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare. Studiens resultat visar att verkligheten är mer mångsidig än så och att levnadsförhållanden varierar lika mycket mellan hemlösa som mellan andra medborgare. Ambitionen med uppsatsen var inte att förklara hemlösheten eller att analysera varför just dessa kvinnor är hemlösa. Uppsatsens fokus ligger istället på att beskriva just dessa tre kvinnors individuella livssituationer med syftet att utvärdera hur de uppfattar de kommunala insatser som erbjuds.</p>

<p>Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan <em>på vilket sätt</em> de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, <em>vad </em>pedagoger anser är <em>fördelen </em>med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka <em>faktorer </em>som <em>styr</em> de estetiska läroprocessernas <em>utrymme</em> i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå. Vi intervjuade både bildlärare och specialpedagoger inom de båda kommunerna. Dessutom kompletterades studien med en enkätundersökning där vi tillfrågade pedagoger om hur de såg på och använde sig av de estetiska läroprocesserna, både i den vanliga undervisningen och i undervisningen av elever med behov av särskilt stöd. Det framkom av enkäten att de pedagoger som vi frågat alla använde sig av estetiska arbetssätt i arbetet med barn med särskilda behov. Samtidigt önskade sig ungefär hälften av dessa pedagoger mer utbildning när det gäller de estetiska läroprocesserna.</p>