Uppsatsen består av en studie om de faktorer som påverkar olika aspekter av komfort i regn-jackor och ytterjackor samt en undersökning över behov av regnjackor för stadsmänniskor som vill klä sig city-snyggt, men ändå ankomma torr och presentabel till sin arbetsplats. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om ett samband fanns mellan de komfortupplevelser som uppstår hos användare av regnjackor och användare av ytterjackor. Genom teoristudier utvärderades betydelsen av komfort som därefter ledde till en enkätundersökning samt analys av de komfortupplevelser som uppstod hos användarna av regnjackor och användarna av ytterjackor. De allmänna teoristudier i ämnet komfort gav djupare förståelse över vilka huvudsakliga faktorer som påverkar komfortupplevelserna i regn- och ytterjackor. Referenser som användes för teoristudierna var tidigare gjorda kandidatuppsatser, tidskriftsartiklar, vetenskapliga artiklar och föreläsningar. Enkäten som utformades gav svar på de olika aspekterna av komfort. Intresse och behov av en regnjacka för stadsmänniskans olika tillfällen kunde tolkas genom svaren från enkäten. Enkäten skickades ut och 88 personer svarade på de 16 frågor den bestod av. Svar från personer med olika åldrar, kön och sysselsättning kunde fås med hjälp av enkäten. Diagram och analys gjordes för att ta reda på behoven hos de som ägde en regnjacka och behoven hos de som inte hade en. Undersökningen visade inte bara att många svettades i sin regnjacka utan även att man upplevde det som en störig faktor. Prassel var en subjektiv upplevelse hos materialet och en faktor som direkt störde konsumentens psykiska komfort. Genom att kombinera teoristudier och enkätundersökning kunde man konstatera att det fanns ett samband mellan användare av regnjackor och användare av ytterjackor. Gemensamt var hur användarnas psykiska komfort kunde bli påverkad av materialkaraktär, passform och designkonstruktion. Dessa konsumenter bär regnjackan endast för att få det skydd man behöver, men bär den utan ett självtroende. Den totala komfortupplevelsen påverkas drastiskt redan när psykisk komfort blir sänkt. Resultatet av studierna och undersökningen antydde på att det finns ett behov av en regnjacka med hög modegrad. Arbetet som bestod av studier om komfort och enkätundersökning resulterade i ett underlag som kan användas i framtida produktutveckling av regnjackor. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Migrationen ökar, vilket gör att allt fler idag talar ett annat språk än majoritetsspråket i det land där de befinner sig. Det ställer krav på samhällets institutioner, såsom hälso- och sjukvård. Enligt svensk lag ska vård ges på lika villkor till alla invånare vilket kräver stort engagemang inom vården. Centralt i hälso- och sjukvård är vårdmötet mellan vårdgivare och patient. Vårdmötet kräver en god kommunikation och att patienten är delaktig. När detta inte uppnås riskeras ett vårdlidande. Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av möten i vården då patienten inte kommunicerar på vårdgivarens språk. Tio artiklar har använts. De har analyserats enligt Axelssons metod och resultatet har sammanställts till en ny helhet. I materialet urskiljdes tre huvudteman: Utsatthet, Följder av bristande kommunikation och Patienternas behov. Resultatet visar att språket är ett huvudproblem i vårdmötet för patienter som inte kommunicerar på vårdgivarens språk. Språksvårigheter för med sig känslomässigt lidande och utanförskap för patienter. Bristande kommunikation leder också till praktiska konsekvenser så som felmedicinering och bristande compliance. Patienterna uttrycker behov av förändring i vården såsom bättre tillgång till tolkar och tvåspråkig personal. Dessa behov tillgodoses inte av dagens vård. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The aim of this study is to investigate the needs and wishes of 10-13- year old children, so called tweens, when it comes to their local library. What kind of library do the children want? How does the mission and different functions for the children's library of today correspond to the needs of the children? Children of this certain age have been interviewed in focus groups where they have had freedom to “create” their own library and discuss what they consider important in a library. Skot- Hansen, Rasmussen & Jochumsen's model (2011) with four important spaces for a library - performative space, learning space, inspiration space and meeting space has been part of analyzing the result. These four different areas for the library have been divided into threefunctions: a place for being, a place for learning and a place for creating.The result of the thesis shows, among others, that even though many of the aims of the libraries and the results of research correspond to the ideas and needs of the children, one of the most important functions for the children is the library as a place to relax, a quiet room, where they can dive into their books and other media, which has not been discussed in the research I have taken part of. Furthermore, there are good examples around the world of libraries where the children have been the creators and I think that most of the ideas the children come up with are possible to realize. / Program: Bibliotekarie

Marknaden för köpcentrer har i många år ökat och en rad olika handelsplatser etablerar sigrunt om i landet. Konkurrensen mellan de olika affärshusen är stor vilket har gjort det viktigtatt sticka ut i mängden. Historien visar att många handelsplatser och köpcentrer är väldigt likavarandra i upplägg och utformning, vilket gör konkurrensen ännu mer påtaglig. Kritikermenar att även marknadskommunikationen har varit likvärdig mellan olika köpcentrer ochenligt konsumenternas mening är den bristfällig. En del menar att det krävs en förbättring i sinmarknadskommunikation med konsumenterna för att skapa positiva känslor till respektiveköpcenter. Det är av stor vikt att förstå kundens behov för att kunna möta deras förväntningar.Genom marknadskommunikationen kan varumärket styra förväntningarna och på så sätt kanprofilen motsvara den image som varumärket förknippas med.Syftet med studien som gjorts är att skapa en förståelse över hur mindre affärshus kan lyckasatt skapa en positiv profil och image genom sin marknadskommunikation. Vi vill se hurkonsumenterna uppfattar ett specifikt affärshus och om det har någon inverkan på deraslojalitet. Studien har genomförts som en fallstudie genom djupintervjuer, fokusgrupper ochtelefonintervjuer med kunder till ett mindre affärshus och affärshusets marknadsavdelning.Konsumenternas shoppingvanor har genom åren förändrats, det primära är inte längre självaköpen utan det är den totala upplevelsen i samband med konsumerandet. Vi har kommit framtill att handelsplatser fungerar som en mötesplats och social miljö för de flestakonsumenterna. Att besöka ett affärshus är förenat med många olika behov och motiv hoskonsumenten och det gör att kraven även är relativt höga. I en småstadsmiljö såg vi att det varbetydelsefullt för varumärket att det överensstämde med den stadskultur som genomsyradeorten. Vid ett besök av en handelsplats i småstadsmiljö önskade konsumenten bemötas av engemytlig och lugnande miljö, som skilde sig från storstaden. Men det kom även fram att denmarknadskommunikation som affärshuset bedrev skulle motsvara samma känsla ochvärderingar. Kunderna ansåg inte att varumärket gjorde ansträngningar för att uppmärksammalojala kunder eller erbjöd mervärde i form av extra god service eller personifieradeerbjudanden. Det var tydligt att marknadskommunikationen var betydande för företagetsimage och det är även där som lojalitetsarbetet måste börja vilket kan göras genomdirektmarknadsföring och relationsmarknadsföring. Även om inte alla konsumenteruppskattar kundklubbar och individuella erbjudanden så är det många som gör det. Ur ettföretagsperspektiv är det oerhört fördelaktigt att ha information om kundernas beteende ochur ett kundperspektiv är det positivt att få relevanta erbjudanden.

Hjärt-kärlsjukdom kan uppstå plötsligt men också komma smygande. Det kan medföra förändringar i patientens livssituation vilket medför vissa begränsningar. För att kunna hantera dessa förändringar behöver patienten ha kunskap om sjukdomen och om de konsekvenser det har för det dagliga livet. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma om patienten har svårt att förstå informationen på ett korrekt sätt. En ofullständig förståelse kan leda till ett nytt insjuknande. Det är av stor vikt att anpassa informationen utifrån varje enskild individ. Bristfällig information kan leda till en otrygghet hos patienten som kan skapa stor ångest som i sin tur leder till ett vårdlidande. Syftet med denna studie är att belysa patientens behov av information i samband med hjärt-kärlsjukdom. Kvalitativa artiklar har analyserats för att få fram patientens upplevelser och behov gällande information. Analysen som använts är baserad på Evans (2003) analysmetod. Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman och nio subteman. Dessa teman beskriver: behov av information utifrån patientens förutsättningar, patientens behov av tydlig information, informations – och undervisningsbehov samt behov av information avseende livsstilsförändringar. Det framkommer tydligt att patienterna önskade individanpassad information och att den skulle ges både skriftligt och muntligt. Tidpunkten samt mängden information önskades enligt patienterna förmedlas i mindre delar och över tid. Att drabbas av hjärt-kärlsjukdom förändrar patientens livsvärld och kan skapa en krisreaktion. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om de olika förutsättningar som patienterna har, när det gäller att uppfatta informationen korrekt och därmed individanpassar informationen utifrån patientens olika behov. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund: Varje år får drygt 6 300 kvinnor diagnosen bröstcancer, vilket innebär att var tionde svensk kvinna riskerar att drabbas av sjukdomen under sin livstid. Att drabbas av en cancersjukdom innebär ett stort lidande. Vi som sjuksköterskor kommer, med stor sannolikhet, att träffa på den här patientgruppen. Problemformulering: Utifrån den litteratur som vi läst finns det en aspekt av lidandet hos den här patientgruppen som inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad. Sjuksköterskor tycks ha en tendens att undvika patientens uttryck av existentiellt lidande. För att kunna bemöta dem med en god omvårdnad behöver sjuksköterskan kunskap om hur patienterna upplever det existentiella lidandet och vilka behov de har.Syfte: Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av existentiellt lidande, behov och meningssökande.Metod: En litteraturbaserad analys av kvalitativ forskning, vilken baserades på Evans (2003) modell. De artiklar som använts i resultatet är funna via databasen Cinahl.Resultat: Detta presenteras i form av fem teman: Krisen, Förlusten, Ovissheten, Behovet av bekräftelse och stöd samt Sökandet efter mening.Diskussion: Här behandlas metod och resultat var för sig. I resultatdiskussionen framkommer att det existentiella lidandet hos den här patientgruppen är stort och återfinns på de tre nivåerna att ha lidande, att vara i lidande samt att varda i lidande. Vidare framkommer att vården måste bli bättre på att bemöta kvinnornas existentiella lidande. Slutsats: Här ges exempel på implikationer för hur den här nya kunskapen kan användas av sjuksköterskan i hennes kliniska verksamhet. Människan har en stor inre förmåga att hela sig själv genom att hitta läkande krafter inom sig, detta måste vården bli bättre på att tillvarata. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, varvat med litteratur och aktuell forskning, vad ettåtgärdsprogram är, för- och nackdelar samt hur de upprättas. En debatt kringspecialpedagogik och specialpedagogiska insatser följer upp avsnittet medåtgärdsprogram. Detta dilemmat belyses utifrån fyra forskares syn inomområdet.SYFTE: Studiens syfte är att undersöka förekomsten av åtgärdsprogram samtförskollärares åsikter kring dessa i de kommunala förskolorna i Varbergskommun.METOD: Detta är en kvantitativ studie och redskapet som användes var två olikaenkäter. Enkäterna skickades ut till 18 rektorer i de kommunala förskolorna iVarberg samt till 42 utlottade förskollärare.RESULTAT: Utav de 1429 barn som studien omfattar har 19 barn ettåtgärdsprogram. Utav de undersökta bakgrundsfaktorerna är kön densom har störst påverkan över vilka barn som har ett åtgärdsprogram.Gällande de undersökta bakgrundsfaktorerna kön, ålder och diagnosskiljer sig pedagogernas åsikter med rektorernas svar avsevärt.Studien belyser också förskollärarnas åsikter kring åtgärdsprogram,där de instämmer mer i fördelarna än nackdelarna. / Uppsatsnivå: C

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv, obotlig sjukdom som drabbar allt fler människor i Sverige och övriga världen, framförallt beroende på tobaksrökning. Sjukdomen påverkar människans andningsfunktion vilket leder till begränsning av hur kroppen kan användas och ett ökat beroende av andra för att klara av sin vardag. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden är en litteraturstudie av vårdvetenskapliga kvalitativa artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Friberg (2006). Två teman och fem subteman framkom i resultatet. Tema ett beskriver hur vardagslivet blir förändrat genom de begränsningar som uppkommer av nedsatt andningskapacitet, och vilka strategier som används för att kunna leva så självständigt som möjligt. Tema två tar upp hur patienten upplever att ha en bristande kontroll över livet när sjukdomen försämras, och hur patienten upplever hur det är att behöva ta emot hjälp av närstående och vårdpersonal. I diskussionen framkommer patienternas frustration av att inte klara av sin mathållning, hygien, aktivitetsförmåga och vilka känslor som kan uppkomma i samband med sjukdomen kronisk obstruktiv lungsjukdom. Det är viktigt att vårdaren ser till patienten som en enskild individ för att patienten ska bevara sin egen förmåga och integritet så länge som möjligt. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Området för denna studie är AKK, ett Alternativt Kompletterande Kommunikationssätt som hamnat i skuggan i arbetet med kommunikation på förskolan. Barns språkutveckling och kommunikationsförmåga påverkas av vilka möjligheter de ges i att kommunicera med andra.Studiens syfte är att få en förståelse i förskollärares erfarenheter kring begreppet AKK samt hur förskollärare arbetar med sådana kompletterande kommunikationssätt. Därav studiens frågeställningar: Vad kännetecknar förskollärarnas förståelse och tillägnande av de Alternativa Kompletterande Kommunikationssätten och deras centrala begrepp? Hur beskriver förskollärare arbetet med Alternativ Kompletterande Kommunikation? Studien utgår från det hermeneutiska perspektivet för att tolka och skapa en uppfattning och förståelse för hur förskollärare beskriver sitt arbete med AKK.Studien bygger på en kvalitativ metod då semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper har gjorts; sammanlagt 12 förskollärare har deltagit. I studiens resultat framkommer det att alla uppfattar sig arbetaaktivt med AKK, men majoriteten är osäkra på definitionen av AKK. Det har vidare visats att TAKK är det övergripande arbetssättet inom kommunikation och används mest. Slutsatsen från arbetet är att förskollärarnas kunskap, attityd och driv till att utveckla sin vidare kunskap har en betydelse för arbetet med AKK.

I en akut situation har det genom alla tider varit patienten som står i centrum för vårdpersonalen. Viktigt att tänka på är att det i skuggan finns flera personer som berörs av situationen trots att de inte har någon fysisk skada, vi tänker på patientens närstående. Syftet med uppsatsen är att beskriva närståendes upplevelser i en akut situation. För att på ett tydligt och beskrivande sätt belysa närståendes upplevelser gjordes en litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar. I resultatet identifierades fyra olika teman: att uppleva ett kaos, att vilja vara nära, att vänta på information och att vilja bli uppmärksammad. Den akuta situationen skapar ett lidande som inte bara påverkar patientens utan även närståendes livsvärld. Sjuksköterskan behöver vara medveten om och lyhörd för närståendes behov i ett tidigt skede och skapa en vårdande relation där närstående känner att de blir sedda. Genom att göra närstående delaktiga i situationen kan det leda till ett minskat lidande samtidigt som närstående kan tillföra något som sjuksköterskan saknar. Det kan vara information om patientens historia och eventuella önskemål som patienten själv kan ha svårt att förmedla i den akuta situationen. Kunskapen om hur närstående upplever och påverkas i den akuta situationen ger sjuksköterskan ytterligare verktyg om hur hon kan bemöta närstående på ett professionellt sätt för att minska deras lidande. En fortsatt forskning om hur närstående upplever en akut situation genererar en ökad kunskap och förståelse för hur viktiga närstående är inom vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning