The purpose of this bachelor thesis is to present an overviewof a number of libraries’ specially adapted media forchildren with special needs.We also wanted to see how the librarians worked to helpchildren with special needs, to take advantage of the librariescollections and activities. These special needs could bedyslexia but may also be disabilities which have resulted inthem being unable to read literature other than specialadapted literature. Examples of this literature are DAISY,book & DAISY, pictogram, bliss, ISAAC, easy reading,Braille, tactile picture books, and computer programs thatmake it easier for people to read in their own way with theirown skills.Using qualitative interviews we have interviewed sevenlibrarians. Through this process we have been able toascertain which methods public libraries use to meet theneeds of those children whose disabilities relate to reading.The interviews also explored how they are working withchildren who need more time than other children does whenit comes to reading.The results of the interviews showed that the librariesprovided a lot of special adapted media. Some of thelibraries had a more sophisticated selection collected in their,in Swedish, äppelhylla, but all of them wanted to help andmeet children with special needs at the children’s own level.The use of economic budget for adapted literature variedamongst the libraries, sometimes it was amalgamated withthe rest of the library budget, but in others the budget wasassigned specifically for the adapted literature. / Program: Bibliotekarie

Bakgrund Bakgrunden beskriver olika faktorer som är väsentliga för övergångens process samtidigt som riktlinjer, styrdokument och lagar tas upp. I avsnittet finner vi även tidigare forskning som anknyter till ämnet. Studiens teoretiska ram grundar sig i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Syfte Syftet med undersökningen är att få insikt om vilka faktorer som spelar in gällande övergångens process från förskola till förskoleklass.Metod Kvalitativ intervjustudie där sex specialpedagoger från olika kommundelar inom en kommun intervjuades.Resultat Utefter respondenternas utsago presenterar avsnittet vilka faktorer som ligger till grund gällande övergångens process bl.a. överlämning av information t.ex. sekretess, inkludering och integrering. Även miljön och vilka som är delaktiga vid en övergång framkommer. / Program: Lärarutbildningen

Distriktssköterskan ska främja hälsa under hela livet genom att handleda och stödja individer och deras familjer. Nästan alla barn i Sverige besöker BVC med sina föräldrar och en viktig del av barnhälsovårdens arbete är föräldrastöd. BVC når inte alltid båda föräldrarna. Även om familjebilden idag är i förändring där pappor vill vara delaktiga i barnets utveckling så är det fortfarande främst mammor som tar del av föräldrastödet på BVC. Syftet med studien var att undersöka pappors förväntningar på och erfarenheter av BVC eftersom ytterligare kunskap inom ämnet behövs för att kunna stödja pappor i deras föräldraroll. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjudesign och induktiv ansats. Sju intervjuer gjordes med pappor ifrån Västra Götalands län. Resultatet redovisas i tre kategorier: att delta på BVC, att vara pappa på BVC och BVC som stödjande funktion. Ett övergripande tema för kategorierna framträdde: att vilja vara delaktig och undvika känsla av utanförskap. Papporna prioriterade besöken olika beroende på familjens erfarenheter och behov och kände att de ville visa sitt engagemang i barnet. Ett hinder för fullt utnyttjande av BVCs resurser var att papporna missade information från BVC. De ville vara ett bra stöd för mamman och barnet och behövde hjälp från BVC med detta. Att få en betydelsefull roll minskade känslan av utanförskap i en period där mycket fokus ligger på mamma och barn. Papporna saknar psykologiskt stöd och önskar att BVC initierar samtal kring känsliga frågor med dem. Gruppverksamhet ses som ett bra forum för utbildning och social gemenskap mellan pappor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Att möta och vårda patienter med livshotande sjukdomar kan vara en utmanande uppgift framförallt när det handlar om att bemöta patientens existentiella tankar och reaktioner. Då sjuksköterskan är en av dem som arbetar närmast patienten krävs kunskap om patientperspektivet samt förmåga att bemöta dessa människor på ett sätt som kan skapa förutsättningar för välbefinnande. Sådan kunskap och insikt kan erhållas genom att ta del av forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med en livshotande sjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med livshotande sjukdom och behovet av vård. En kvalitativ litteraturstudie ( Axelsson, 2008) har utförts på 12 vetenskapliga artiklar där samtliga varit primärkällor och baserade på patienters upplevelse av olika livshotande tillstånd. Resultatet har strukturerats i huvudteman och underteman. Första temat beskriver olika känslor kopplat till att förlora kontrollen och om kampen att försöka återupprätta den. Andra temat omfattar upplevelser av att sörja tidigare liv och identitet, att vara beroende av andra och om olika erfarenheter av att leva i nuet. Det tredje temat beskriver olika upplevelser av rädsla för framtiden, för döden samt andra existentiella tankar. När det gäller patienternas vårdbehov beskriver första temat information och kunskap. Andra temat lyfter fram behovet av att bli behandlad med respekt och bemötas som unik och sista temat om behov av öppenhet. Slutsatsen är att när människan drabbas av livhotande sjukdom förändras livet på många sätt. Det uppkommer då existentiella tankar och känslor som kan vara outhärdliga att leva med. Vissa människor kan även finna en ny mening i livet och uppleva välbefinnande, vilket delvis beror på patientens egna resurser men även på hur de blir bemötta av människor som arbetar inom vården och vilket stöd de får. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Studien är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete för att främja samspel och kommunikation hos barn i behov av särskilt stöd i förskolan, samt vilka resurser förskollärare beskriver att de behöver för detta arbete. I studien används semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från olika förskolor som metod för datainsamling. Resultatet visar på att förskollärare använder sig av kartläggning, verktyg, pedagogiskt stöd, kommunikation, samspel och stöd från specialpedagog för att främja samspel och kommunikation hos barn i behov av särskilt stöd. Det stöd som förskollärare själva efterfrågar är specialpedagogiskt stöd och resurser inom olika kommunikationssätt. Vår slutsats är att metoderna används mer anpassade till barnets enskilda behov.

Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på elever i särskilda utbildningsbehov i matematik och syftar till att reda ut ifall ett visst hjälpmedel som pedagogiskt verktyg har vetenskapligt stöd. Mer specifikt ligger fokus på att svara på om det finns vetenskapligt stöd för att använda digitala verktyg som ett medel för lärande för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik. Målet är att svara på om integrering av digitala verktyg kan vara ett sätt för lärare att tillhandahålla specialundervisning till elever i särskilda utbildningsbehov i matematik inom ramen för den ordinarie klassrumsundervisningen. Studien har fyra fokus: Den specifika elevgrupp som studien undersöker, digitala verktyg och dess funktion kopplat till matematikundervisningen, relationen mellan elever i särskilda utbildningsbehov i matematik och digitala verktyg och slutligen teoretiska perspektiv i tidigare forskning. Totalt har 19 vetenskapliga publikationer valts ut och analyserats noggrant och strukturerat för att på ett tillförlitligt sätt sammanfatta forskning om digitala verktyg för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik. Resultatet tyder på att det kan finnas fördelar med att integrera digitala verktyg med målet att stödja elever i särskilda utbildningsbehov i matematik. Begreppet elever i särskilda utbildningsbehov i matematik är komplext och omfattar en lång rad olika svårigheter och behov. Dock finns det ett tydligt samband mellan ett stort antal behov hos berörda elever och funktioner hos digitala verktyg. Det tyder på att det finns vetenskapligt stöd för digitala verktyg som ett medel för lärande för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik.

Medvetenheten och kraven på hållbarhet växer ständigt i samhället. Corporate social responsibility (CSR) är aktuellt för företag att arbeta med för att bemöta de externa påtryckningarna. När CSR undersöks på individnivå kallas det Mikro-CSR. Vidare forskning om hur CSR påverkar individers motivation fordras. Särskilt på chefsnivå, då att vara motiverad anses av betydande vikt när mobilisering och involvering av andra ingår i yrkesrollen. Syftet med denna studie har således varit att undersöka hur individer i chefsposition upplever att deras motivation påverkas av deras individuella CSR-arbetet. För att besvara detta undersöktes om behovet av prestation, behovet av makt och behovet av tillhörighet tillfredsställs. En fallstudie på fem chefer genomfördes. Analysen av data kodades med inspiration från tidigare forskning. Undersökningen visar att chefer upplever deras individuella CSR-arbete som endast delvis motiverande. Det finns svårigheter i att förstå, hantera och mäta CSR-arbetet, vilket är faktorer som påverkar upplevelsen av relationen mellan CSR-arbete och motivation negativt och ger sig uttryck i de vi benämner som CSR-paradoxen. Slutligen visar studien att en respondent särskiljer sig från övriga då han anses omotiverad av CSR-arbetet han utför, vilket anses kunna förklaras av att hans upplevelser av CSR-arbetet står i konflikt med yrkesrollens arbetsuppgifters karaktär.

The intention of this essay is to shine a light on an often overlooked aspect of Moa Martinsons debut novel Kvinnor och äppelträd. With the help of psychologist Abraham H. Maslows hierachy of needs the novels enormous focus on the working class’ life premises and how social standing affects the daily life of the depicted individuals are exposed. With marxist literary theorist György Lukács’s perspective on the connection between individuals and society, the consequences societal changes have on the working class come to light. Lukács’s thoughts on realistic literature and the unbreakable bond between an individual and their context, also works as a premise for questioning some of the more established research on Kvinnor och äppelträd. With these two points of view as a theoretical base, what emerges is a narrative where class related struggles are in the foreground rather than the background.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till begreppen inkludering respektive exkludering samt hur det kommer till uttryck i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar konkretiserats, dessa belyser olika strategier, vad som påverkar en inkludering respektive exkludering samt möjligheter och svårigheter med dessa begrepp i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Insamling av data sker genom kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare deltar för att besvara studiens syfte och tre frågeställningar. Analys och bearbetning av empiri sker utifrån begreppen inkludering, exkludering och en inkluderande exkludering. Resultatet visar att alla förskollärare har erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. De är alla införstådda i barns olika förutsättningar samt vikten av att barns behov tillgodoses. Olika strategier används och prövas för att barnen ska kunna inkluderas i förskolans verksamhet. Resultatet delger en stor rädsla och okunskap inom ämnet där medvetenhet och inställning är två grundpelare för att lyckas. För att se varje barns enskilda behov krävs närvarande förskollärare, lyhördhet och en vilja att förändra och utveckla sitt eget tankesätt.

Studiens syfte är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd prioriteras i förskolan. Vi har utgått ifrån en kvalitativ studie där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med verksamma inom olika besluts- och verksamhetsnivåer i förskolans verksamhet. Vårt teoretiska perspektiv utgår ifrån aktivitetsteorin. Det mest framträdande i resultatet är att prioriteringar kring barn i behov av särskilt stöd ser olika ut i olika förskolor och ekonomin visar sig vara en bidragande faktor till detta. Studiens slutsats är att många barn i dagens förskola inte får det stöd de är i behov av. Ansvaren läggs över på förskolepersonalen som måste finna lösningar för att anpassa verksamheten så att den tillgodoser alla barns behov.