I denna studie var syftet att få en förståelse hur inkludering tas i beaktning utifrån lärares erfarenheter. Vår frågeställning var hur lärare inkluderar elever i undervisningen framförallt elever i behov av särskilt stöd. Vår andra frågeställning syftar på om det finns hinder kring inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Denna studie är en kvalitativ studie, där vi använde oss utav intervjuer. Vi intervjuade totalt 8 lärare i två olika kommuner: Vallentuna och Järfälla. Alla intervjuer utom en tog plats i våra verksamhetsförlagda skolor. Vi använde oss utav Nilholms tre forskningsperspektiv för att analysera våra resultat. Han visar samband mellan skolan, elever och lärare utifrån ett specialpedagogiskt synsätt. Resultatet visar att många lärare har olika anpassningar och strategier till att inkludera elever i behov av särskilt stöd. En viktig fråga från resultatet som vi vill lyfta fram handlar om klassrumsstrategier. Där redovisades olika strategier och anpassningar som gjordes i klassrummen. Trots att det fanns olika anpassningar och strategier som lärarna använde sig av i klassrummet så fanns det också utmaningar och svårigheter. Detta beror på att det är begränsat med resurser och möjligheter så att alla elever ska få en lugn lärandemiljö. Många lärare påpekade att det var tidsbrist, för stora klasser och för lite resurser som låg till grund för detta. Denna studie kan studeras vidare genom att titta på elevers samt rektorers perspektiv på inkludering. Detta är för att få en bredare inblick på hur inkludering tas i beaktning inom skolvärlden.

Syftet med uppsatsen var att utforska och få ökad förståelse för hur lärare som grupphandleds av en specialpedagog upplever handledning. Vi ämnade även utforska hur lärare upplevde grupphandledningens effekter i deras yrkesutövning.  Datainsamlingsmetoden som användesför studien var semistrukturerade intervjuer med tio utbildade grundskollärare. Analys av insamlade data genomfördes med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Analysen genomfördes i två steg, där vi var för sig analyserade vårt material, för att sedan analysera och sammanställa alla data gemensamt. Studiens resultat visar att handledarens roll är avgörande för hur lärare upplever handledningen. Lärare upplever både för- och nackdelar med att handledas av en intern respektive en extern handledare. Handledarens kompetens påverkar både upplevelsen av handledningssituationen och handledningens effekter. Resultaten visar att lärare upplever tid och kontinuitet som viktiga aspekter. Att prioritera handledning upplevs viktigt, men om handledningen inte känns effektiv och givande, upplever lärare frustration över förlorad tid. Handledning upplevs av lärare vara viktig för den professionella utvecklingen. De områden som behandlas i handledningssituationen är främst personlig och kollegial utveckling. Lärare strävar efter en gemensam plattform och samsyn inom kollegiet, detta menar de ökar känslan av mod och styrka i personalgruppen. Resultaten visar att handledningens effekter inte alltid är de samma som lärare förväntar sig. De förväntar sig exempelvis större effekter gällande det gemensamma språket och en gemensam struktur. Handledning sätts ofta in för sent, lärare önskar att handledningen skulle vara med förebyggande än åtgärdande.

The aim of this study is to investigate the social workers view of what children who have experienced violence needs and their possibilities to receive support. Domestic violence is a problem in our society and the children’s exposure to this problem needs attention. Through qualitative interviews with social workers in a sheltered accommodation, this study can contribute further knowledge in this issue. The results indicate that children have various needs and that there are many different factors that play a part in children’s need for support. Furthermore, the results show that there is a lack of knowledge about domestic violence within the social servicesand there are a number of different obstacles that stands in the way for the children’s possibilities to receive support.

<p>Validerat; 20140116 (global_studentproject_submitter)</p>

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn som är i behov av särskilt stöd, hur de arbetar med specialpedagogik och vilka möjligheter och förutsättningar som finns för att skapa en inkluderande verksamhet. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Där handlar det om att barnets lärande och utveckling inte bara beror på den mentala och biologiska utrustningen, men beror även på den sociokulturella miljön och vilka tillgångar och resurser som barnet har. Forskningsmetoden som använts är en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer och observationer av pedagoger i förskolor med olika utbildningar och arbetslivserfarenheter. Resultatet visar att arbetet med specialpedagogik är komplext och kan uppfattas olika. Resultatet tydliggör även hur organisation, specialpedagogisk kompetens och föräldrasamverkan lägger grunden för goda förutsättningar för pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien var att belysa och problematisera hur förskollärare beskriver att samverkan kommer till uttryck inom arbetslag med högre personaltäthet, för att alla barn ska ges möjlighet till utveckling och lärande. Ur ett sociokulturellt perspektiv beskrivs det teoretiska ramverk som har utgjort grunden för studien. Studien genomfördes på två olika förskolor där datainsamlingen skedde genom intervjuer med förskollärare, för att deras uppfattningar skulle kunna synliggöras. Datamaterialet transkriberades och analyserades utifrån processen med att sortera, reducera och argumentera tillsammans med utvalda centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet. I studiens resultat framkom kommunikation, samsyn och kompetens som framträdande faktorer för en fungerande samverkan i arbetslag. Beroende på hur samverkan i arbetslagen fungerar kan det påverka varje barns utveckling och lärande. Respondenterna konstaterar att det finns både möjligheter och svårigheter med att jobba i ett arbetslag med högre personaltäthet där bland annat kommunikationen problematiseras. Det synliggjordes även att det alltid är barnen och barngruppens behov som ska vara i fokus för hur arbetslaget ska arbeta.

Denna kandidatuppsats handlar om hur socialtjänsten arbetar med utsatta barn mellan 4-12 år och hur de gör barnen delaktiga. Informationen har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialsekreterare, två arbetade med utredning och den tredje arbetade som verkställare för placerade barn. Vi har analyserat materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet av vår kandidatuppsats tyder på att barns behov i centrum (BBIC) och Norrköpingsmodellen är en bra kombination i utredning, men modellens räckvidd i arbetetupplevde verkställaren som begränsad. Det fanns oenigheter om vad barnet tillåts göra under ett barnsamtal. Det brister i barnets delaktighet eftersom barnen inte involveras hela vägen under utredningens gång. Socialsekreteraren har olika förutsättningar som kan skapa bra möjligheter att hjälpa utsatta barn. Några av dem är: tillit, skapa en bra miljö, våga fråga om våld och känslomässiga ämnen.

Titel: Väljer du rätt café för dig? - En studie om konsumentbeteende vid val av caféer Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Caroline Lindberg och Elina Lundström Handledare: Jonas Kågström Datum: Mars - 2019 Syfte: Analysera evolutionär påverkan på konsumentbeteende Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med utgångspunkt i ett deduktivt förhållningssätt. Genom en webbaserad enkätundersökning som tilldelades 181 stycken respondenter i åldrarna 15– 90. Datan bearbetades i analys- och statistikprogrammet SPSS genom en deskriptiv-, faktor-, korrelations- och klusteranalys. Slutsats: Utifrån vår studie kan vi se att den evolutionära teorin i vissa fall stämmer överens med vårt resultat och att det finns tendenser till att individer handlar för att lösa problem som kan ligga i deras “fas”. När vi kollar på våra olika analyser så kan vi se att det finns vissa samband mellan de evolutionära teorierna och hur människor handlar. Studien styrker även att kvinnor i ovulationsfasen har en större benägenhet att unna sig något. Vi kan se en logisk koppling utifrån vårt resultat, att kvinnor i yngre ålder (innan klimakteriet), påverkas mer av ovulationfasen än äldre kvinnor. Uppsatsens bidrag: I vår studie utgår vi ifrån att alla människor går igenom faser som är evolutionärt grundade, vilket är teorin som Griskevicius och Kenrick bygger sin teori på. De menar att evolutionära teorier och fundamentala motiv är en orsak till människors konsumentbeteende. Men vi vill påstå att vi kan se att det finns ett evolutionärt beteendesätt som inte alltid är rationellt, utan som är irrationellt. I vårt resultat kan vi se att Griskevicius och Kenricks teorier om att det finns en evolutionär påverkan stämmer i vissa sammanhang, men inte alltid. Som ett fortsatt bidrag kan vi se att studiens resultat kan utnyttjas av marknadsförare för att kvinnor i yngre ålder har andra preferenser och vill unna sig något under ovulationsfasen, vilket kan göra att de känner större köpvilja och större behov att unna sig. Därför vill vi, som ett andra bidrag, föreslå att man inte enbart ska använda den evolutionära teorin, då de inte säger hela sanningen om hur en konsument kommer att bete sig. Teorin kan ge en vägledning om hur konsumenter beter sig, men man måste även ta hänsyn till att konsumenter inte alltid lever som de lär. Förslag till vidare forskning: Vårt förslag på vidare forskning är att undersöka den evolutionära konsumentteorin under ett helt livsspann, det vill säga att man följer flera personer genom livet för att se hur dessas konsumentbeteenden ändras beroende på vilken fas i livet de befinner sig i. Med bakgrund av vår studie och enkätundersökning vill vi föreslå att vidare forskning ska göras i större skala och därmed få fler svar från respondenter i åldersspannen och faserna. Vi vill även föreslå att att andra demografiska frågor, som till exempel om man har barn eller ej, skulle kunna inkluderas för att undersöka närmare vilken livsfas människan befinner sig i. Ett sista förslag till vidare forskning är att använda denna studie för att undersöka samma teorier om konsumentbeteende, men tillämpa dessa på något annat än caféer, för att undersöka om resultatet kvarstår när konsumenten står inför val av något annat än café. Nyckelord: Evolutionära behov, fundamentala motiv, konsumentbeteenden, irrationellt konsumentbeteende, praxeoloxi, nudging, livsstadier.

No description available.