Denna uppsatsstudie har som syfte att utifrån olika myndigheters och organisationers erfarenheter samt policy och positionspapper, undersöka hur barnperspektivet kommer till uttryck i de svenska humanitära biståndsinsatserna till den humanitära krissituationen i Irak. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet, barnperspektiv i det humanitära biståndsarbetet, är grundad teori. Datainsamlingen utgörs av sju kvalitativa intervjuer med myndigheter och organisationer och två textanalyser. Det humanitära biståndsarbetet är väldigt omfattande. Resultatet har utmynnat i en kärnkategori och tre underkategorier som tillsammans skapat samverkansmodellen. För att barnperspektivet ska komma till uttryck i det humanitära biståndsarbetet, är det viktigt att samverkansarbetet mellan de olika aktörerna, sker utifrån ett barnperspektiv. Det är viktigt att ett barnperspektiv kommer till uttryck i varje underkategori för att barnet och barnets behov ska realiseras i policy men också i verkligheten det vill säga i den humanitära krissituationen som utspelar sig i Irak.

Inledning Undersökningen handlar om hur pedagoger kan arbeta för att bemöta barn i behov av särskiltstöd med fokus på diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom. Arbetet handlar dessutom omhur pedagoger upptäcker att ett barn är i behov av särskilt stöd. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med barn i behov av särskiltstöd med fokus på ADHD och Aspergers syndrom samt hur förskollärare ser på arbetet medbarn i behov av särskilt stöd. Ytterligare en intressant aspekt vi vill undersöka är hur förskollärareupptäcker att ett barn är i behov av särskilt stöd. Metod Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Öppna intervjufrågorhar använts och vi har intervjuat fyra förskollärare på två olika förskolor. Intervjuerna speladesin och transkriberades sedan. Analysen av transkriberingarna gick till så att respondenternasutsagor fick olika färgkoder för att vi skulle hitta likheter och skillnader i deras utsagor. Resultat Studien visar att de intervjuade förskollärarna var väldigt pålästa och kunniga inom områdetkring barn i behov av särskilt stöd trots att de inte är fortbildade i ämnet. Förskollärarna berättadeatt det ofta är svårt att se om ett barn är i behov av särskilt stöd innan det fyllt tre år. Detfinns olika egenskaper som gör att förskollärarna misstänker att barnet kan ha en diagnos.Dessa är bland annat intryckskänslighet och utåtagerande. Det finns saker som kan underlättai vardagen för barn i behov av särskilt stöd som exempelvis en extra pedagog till arbetslaget.Både förskollärarna i vår studie och relevant forskning kring ämnet belyser att struktur ochtydlighet i vardagen är viktiga komponenter för att anpassa verksamheten för barn i behov avsärskilt stöd. Det förskollärarna belyste som viktigt under intervjuerna stämde väl överensmed tidigare forskning. Ett intressant resultat vi fick fram var att det förskollärarna berättadeöverensstämde med två studier som gjorts i Turkiet samt Singapore, vilka handlar om inkluderingoch pedagogers förhållningssätt.

The aim of the study is, based on the staff’s perspective, to describe and analyse the existential needs of elderly in end-of-life living in nursing homes. The aim was also to examine how the staff perceive working with elderly in end-of-life care. Three qualitative focus groups were conducted by interviewing nursing home staff. The analysis is based on Weisman’s the appropriate death, Tornstam’s gerotranscendence and Hasenfeld’s human service organizations. The main findings were that the term ‘existential needs’ is described as wide and hard to define. Uneasiness and anxiety were common in the end-of-life and it was hard for the staff to meet the existential needs. The staff also described that the “little things” matter, such as holding one’s hand, as well as being present with the elderly. The relationship between the elderly and the staff was vital in order for the elderly to have as good an end-of-life and death experience as possible. The staff felt sorrow when the elderly had passed away and had little time to grieve. In difference to earlier research the staff did not request further education nor tutoring, however they wanted more time to grieve and process the deaths of the elderly.

BAKGRUND: Det råder oklarhet i vilken utsträckning patienter drabbade av cancer får information om cancerbehandlingens potentiella inverkan på fertiliteten och fertilitetsbevarande åtgärder. SYFTE: Att beskriva erfarenheter av information avseende fertilitet och fertilitetsbevarande åtgärder inför cancerbehandling hos patienter drabbade av cancer i fertil ålder. METOD: Litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning. RESULTAT: Sju teman identifierades: (1) Information till kvinnor om behandlingens potentiella inverkan på fertiliteten. (2) Rådgivning om fertilitetsbevarande åtgärder. (3) Brist på empowerment som en konsekvens av otillräcklig information. (4) Varför fick jag ingen information och varför erbjöds inte fertilitetsbevarande åtgärder? (5) Informationen varierar kopplat till kön, ålder och sexuell läggning. (6) Förlust av fertilitet kan ge nedsatt livskvalitet och påverka kvinnans syn på sin identitet. (7) Patienterna vill ha mer information och stöd. SLUTSATS: Patienter drabbade av cancer i fertil ålder får inte tillräckligt med information om cancerbehandlingens potentiella risker för fertiliteten. Kvinnor får mindre information än män och löper större risk att äventyra sin fertilitet. Vårdpersonalen behöver vara lyhörda för patientens behov och bör delge patienten adekvat information för att möjliggöra empowerment och öka livskvalité hos dessa patienter. / BACKGROUND: There is uncertainty as to what extent patients with cancer receive information about cancer treatment's potential effects on fertility and fertility preservation. PURPOSE: To describe the experience about information regarding fertility and fertility preservation prior to cancer treatment in patients with cancer of reproductive age. METHODS: Literature review of qualitative and quantitative research. RESULTS: Seven themes were identified: (1) Information to women about the treatment's potential effects on fertility. (2) Counseling in infertility preservation. (3) Lack of empowerment as a consequence of insufficient information. (4) Why didn’t I receive any information and whywasn’t I offered fertility preservation? (5) Information varies related to sex, age and sexual orientation. (6) Loss of fertility may impair quality of life and affect a woman's view of her identity. (7) Patients want more information and support. CONCLUSIONS: Patients with cancer in reproductive age, may not be enough informed about the cancer treatment´s potential risks on fertility. Women receive less information than men and are more likely to jeopardize their fertility. Health professionals need to be sensitive to the patient's needs and should inform the patient with adequate information to enable empowerment and to increasing the quality of life in these patients.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka undervisningsstrategier pedagoger använder i en skola för alla på högstadiet. Studien har genomförts utifrån metoden kvalitativa intervjuer där tre pedagoger berättat om vilka undervisningsstrategier de använder i sitt arbete. I skolans styrdokument står det att undervisningen ska anpassas efter varje elevs enskilda behov. Skillnaderna mellan behoven i en klass kan vara stora, undervisningen ska anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samtidigt efter högpresterande elever och alla andra elever där emellan. Detta beskriver pedagogerna som tidskrävande och något de behöver förhålla sig till i valet av undervisningsstrategier. I jämförelse med tidigare forskning om kvalitativa och inkluderande undervisningsstrategier visar studien att pedagogerna använder sig mer eller mindre av alla nämnda undervisningsstrategier. Enligt pedagogerna finns det både för- och nackdelar med undervisningsstrategier i en skola för alla.  Fördelar är att alla elever gagnas av bland annat nivåanpassad undervisning med låg ingångströskel, där alla ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Nackdelar som pedagogerna nämner är svårigheten att hinna möta spännvidden av alla olika behov, det vill säga hela registret från elever i behov av särskilt stöd till högpresterande. Dilemmaperspektivet förklarar att orsakerna till problemet delvis beror på ett orealistiskt mål: att alla elever ska lära sig samma saker på samma sätt under samma tid, vilket alla elever inte klarar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhåller sig till och arbetar med barn i behov av särskilt stöd och med den mångfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma närmre informanternas perspektiv. Utifrån en semistrukturerad intervju har vi fått insyn i tolv informanters tankar och åsikter. Resultatet av vår undersökning visade att våra informanter upplevde en svårighet i att avgöra om ett barn är i behov av särskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. Våra informanter har sett skilda faktorer till vad som påverkar att särskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning är att det specialpedagogiska arbetet påverkas av olika förhållningssätt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka attityder kring mobilapplikationen Tinder det fanns hos tio unga människor samt om det uppkommit nya behov i och med denna nya teknik där man sveper mellan olika människor. För att få fram ett resultat utfördes tio kvalitativa intervjuer med människor i åldrarna 18-30. Teorierna som kompletterade det insamlande materialet var uses & gratifications teorin som bland annat belyser hur publiken använder medier och vad de får ut av användningen, samt Castells teori om nätverkssamhället där teknologin och dess utveckling spelar stor roll för hur vi använder oss av medier och kommunikation på distans. De kvalitativa intervjuade visade att användningen av applikationen inte var i nätdejtingssyfte. Respondenterna använde snarare applikationen för att bland annat tillfredsställa ett emotionellt behov där ett bekräftelsesökande visade sig vara större än viljan att kommunicera med människor. Även ett avkopplingsbehov existerade, där respondenterna använde applikationen i brist på något annat att göra. Många av Tinders funktioner förstärkte dessa behov, bland annat det utseendebaserade användningsområdet samt applikationens enkelhet i sig.

"There are different children with different needs." A study of how preeschool teachers discusses the diversity of children. Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattningar om barns olikheter i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om hur man kan skapa en verksamher där alla barn kan utvecklas och lära. Stydien utgår från följande syftesfrågor; Vilka barn anser förskollärare är i behov av särskilt stöd? Vilka olika arbetss'tt använder sig förskollärare av i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Vilka uppfattningar har förskollärare om specialpedagogiska insatser i förskolan? Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med intervjuer i fokusgrupper. Sammanlagt har tio verksamma förskollärare deltagit från två olika förskolor. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med avsikt att finna kategorier av förskollärarnas uppfattningar. Resultatet visar att en diagnos kan vara både positiv och negativ för barn i förskolan. Förskollärarnas bemötande framstår som en avgörande faktor i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. TRAS (Tidig registrering av språkutvekling) är ett arbetsmaterial som används av förskollärarna för att bedöma enskilda barn och utvärdera verksamheten. De specialpedagogiska insatser som förskolan har tillgång till är specialpedagog och talpedagog. Slutligen visar resultatet att barn i behov av särskilt stöd ökar då barngrupperna blir allt större och att tidsbristen ses som ett hinder.

BakgrundInom varje pedagogisk verksamhet förekommer olika typer av bedömningar av barns beteende och utveckling, vilket leder till kategoriseringar. Dessa kategoriseringar skapas utifrån de normer och värderingar som personal i förskolan utgår ifrån. Specialpedagogiken har under åren ändrats från att endast vara individproblematiserad till att även rikta sig mot omgivningens påverkan, alltså hur omgivningen och miljön i förskolans verksamhet kan vara det som utgör ett barns svårigheter. För att alla barn i förskolan ska erbjudas det stöd som behövs för att kunna utvecklas bör verksamheten utformas för barnen individuellt och generellt för att svårigheter ska förebyggas och för att ingen ska känna sig exkluderad inom förskolans ramar.SyfteSyftet med föreliggande undersökning är att undersöka hur förskollärare resonerar kring specialpedagogiska insatser, samt om och i sådana fall hur förskollärarna anser att genomförda insatser har bidragit till förändring i verksamheterna.MetodUndersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urval gjordes utifrån yrkeskategori, då studien syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar kring specialpedagogiska insatser. Sex förskollärare från två olika förskolor i en större väst svensk kommun har deltagit i denna undersökning.ResultatUndersökningen visar att kategoriseringar och bedömningar utifrån normalitet förekommer inom förskolans verksamhet där avvikelser i barns beteende och utveckling uppmärksammas. De mest förekommande anledningar till ansökan om specialpedagogiskt stöd beskrivs vara när barn har språksvårigheter eller om barnet uppvisar ett utåtagerande beteende. Insatserna som införts i verksamheten har visat sig vara inkluderande samtidigt som vissa insatser blivit mer exkluderande för barnet. Förskollärarna förlitar sig ofta på specialpedagogens kompetens och beskriver hur den egna kompetensen utvecklats i samband med praktiska erfarenheter inom förskolans verksamhet.

Synen på barns behov och föräldraskap varierar i takt med att samhället förändras och varje samhälle har sin syn på barn och föräldrar. Det existerar debatter i samhället gällande vad sociala problem är och när samhället behöver ingripa för en individs skydd. Årligen omhändertas tusentals barn i Sverige för vård utanför det egna hemmet. Denna uppsats syftar att genom ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka görandet av barns behov och föräldraskap i 2 § LVU-domar från 2015 samt hur tvångsomhändertaganden motiverades med hjälp av dessa konstruktioner. Frågorna som ämnar besvara syftet är; hur talas det om barns behov och föräldraskap samt vilken betydelse tillmäts barn och föräldrars utsagor i domarna? För att besvara detta genomfördes en diskursanalys av 21 domar som avgjordes av Luleå förvaltningsrätt 2015. Utifrån analysarbetet framträdde en diskurs om barns behov och en diskurs om föräldraskap. Diskurserna visade sig både vara beroende och i ständig påverkan av varandra. Inom barndiskursen sågs barn främst som skyddsvärda medan det aktiva aktörskapet var nedtonat. Inom föräldradiskursen sågs föräldrar som oförmögna och de befann sig i försvarsposition där deras trovärdighet ifrågasattes. Beroende på vilka beskrivningar som framfördes om familjerna och hur deras trovärdighet bedömdes gavs parternas utsagor olika utrymme i domarna.