BakgrundForskningen har visat att elevernas förmåga och resultat hänger ihop med elevernassocioekonomiska bakgrund. Skolverket har i flera rapporter hänvisat till att elever somkommer från ett hem med en lägre utbildningsnivå, har svårare att lyckas i skolan. BådeBourdieu och Bernstein kopplar ihop detta med att elevernas språkliga förmåga skiljer sigmellan de olika samhällsklasserna.SyfteMed bakgrund i både forskning och teori som visat att det finns ett samband mellansocioekonomi och elevers förmåga att nå upp till skolans krav, är syftet med undersökningenatt ta reda på om det finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stödutifrån. Detta genom frågeställningarna: hur skiljer sig omfattningen av ansökningarna tillSPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) mellan olika socioekonomiska områden, hurskiljer sig behoven som ligger bakom ansökningarna till SPSM mellan olika socioekonomiskaområden och vilka anledningar, med hänvisning till olika socioekonomiska områden, liggerbakom att skolor inte ansöker om stöd hos SPSM?MetodAnsatsen och databearbetningen är kvantitativ med syftet att genom enkäter besvarafrågeställningar och syfte. Enkäter har delats ut till specialpedagoger inom tvåsocioekonomiskt olika områden och har totalt besvarats av 43 respondenter. Datan hardärefter analyserats i SPSS.ResultatSlutsatsen är att det inte finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stödutifrån. Samtidigt finns det olika påverkansfaktorer som det inte tagits hänsyn till iundersökningen och resultatet skulle därför kunnat ha blivit ett annat. Samtidigt kan resultatetantyda att specialpedagogen i till exempel kontakt med föräldrar, bör ta hänsyn till att språketmellan olika socioekonomiska grupper kan skilja sig åt och att föräldrars möjlighet attpåverka sina barns skolgång och rätt till stöd kan skilja sig mellan olika socioekonomiskagrupper. Specialpedagogen skall dock inte stirra sig blind på socioekonomiska skillnader,utan bör också ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka elevers lärande. Såsomklassrumsklimat, relationer och lärares undervisningsmetoder.

Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur lärare på högstadiet arbetar med åtgärdsprogram. Arbetet ger en översikt över hur ett åtgärdsprogram kan användas och tar upp forskning kring åtgärdsprogrammets användande och lärarens roll. Genom att intervjua tio pedagoger på högstadiet har vi undersökt deras uppfattning av arbetet med att upprätta och använda åtgärdsprogram. Vi har också tolkat hur de uppfattar föräldra- och elevmedverkan. Vilka vanliga orsaker som finns till upprättandet av åtgärdsprogram och vilka hinder och möjligheter de ser i detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla pedagogerna arbetar med åtgärdsprogram. De har en positiv attityd till åtgärdsprogram, men kunskaper inom området har de inte fått i grundutbildningen utan genom arbetslivserfarenhet. Genom samarbete i arbetslag finns en strävan mot att få ett helhetsperspektiv på elever i behov av särskilt stöd. Men det kan innebära svårigheter i form av samarbete, otillräcklig kunskap och olika organisatoriska perspektiv.Nyckelord: Åtgärdsprogram, relationellt perspektiv, elever i behov av särskilt stöd / Acion programme, a tool at school?

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturstudie och inkluderade både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov måste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet än äldre. Detta informationsbehov beräknades ändå som mindre viktigt av alla kvinnor med bröstcancer oberoende av ålder. Det var många studier som visade samma resultat att kvinnor med bröstcancer har stort behov av information och stöd. Resultatet av litteraturstudien kan ge sjuksköterskorna ökad förståelse om vilka behov av information och stöd kvinnor med bröstcancer har. Ökad medvetenhet om dessa behov kan ligga till grund för en god omvårdnad. / The aim of this study was to describe the need for information and support in women with breast cancer. The method used is a literature study with both of qualitative and quantitative articles. Ten studies were included and the results were presented in three main categories: information, support, and the nurse's perception of the need for information and support, this need must be identified individually by each woman with breast cancer. These women appreciated the information about chances of cure, treatment and recurrence. Young women had a greater need for information about sexuality than older. This information was calculated, however, as less important for all women with breast cancer regardless of age. There were many studies that showed the same results that women with breast cancer have great need for information and support. The results of the literature study can give nurses greater understanding of the needs for information and support women with breast cancer have. Increased awareness of these needs can be the basis for good care.

Under tidigt 1900-tal levde personer med funktionsnedsättning i exkludering. Samhället var präglat av institutionstänkande och dessa människor hade inte samma rättigheter som de resterande i samhället (Barow, 2012). Över tid har samhället utvecklats, synen på funktionsnedsatta och deras delaktighet i samhället har förbättras villket lett till att vi i Sverige idag för dessa indivder har både en allmän lag Socialtjänslagen [SoL] (SFS 2001:453) samt en speciallagstiftning Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade [LSS] (SFS 1993:387). I LSS (SFS 1993:387) ges de personer med funktionsnedsättning som har rätt till insatserna rätt till stöd och service genom bland annat möjlighet att bo i en grupp- eller servicebostad med närhet till personal för stöd och möjlighet att uppnå ”ett gott liv” (Socialstyrelsen, 2007). Denna kvalitativa studie är baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer på särskilda boenden enligt LSS. Syftet med studien var att få chefernas perspektiv på personalens kompetens och arbetssätt med brukare som har komplexa behov samt att undersöka eventuella utmaningar vid rekrytering av personal med relevant kompetens. Detta med förhoppningen att kunna lyfta medvetenhet till ämnet och bidra till ökad kunskap om behov av kompetensutveckling inom LSS. Resultatet visade på att kompetensen bland personalen på de särskillda boendena i relation till brukare med komplexa behov innefattar olika aspekter då det kräver att personalen anpassar sig efter individen de jobbar med. I resultatet framkom även svårigheter vid rekrytering vilket resulterade i att cheferna i viss mån behövde sänka kraven på de dem anställde och istället fick lägga fokus på kompetensutveckling hos personal som redan börjat på arbetsplatsen. Slutsatsen i denna studie blev därför att det utifrån svårigheter med bland annat utformandet av arbetssätt, att finna personal med relevant kompetens, att utföra kompetensutveckling med mera, i relation till brukare med komplexa behov även innebär ett komplext arbete/arbetsprocess kring dessa brukare.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver förutsättningar för ett inkluderande arbetssätt i förskolan med barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår ifrån följande frågeställning: Vilka faktorer påverkar förskollärares förutsättningar att genomföra ett inkluderande arbete i förskolans verksamhet? Vi har grundat forskningsarbetet i ett fenomenografiskt perspektiv där variation av förskollärares uppfattningar och erfarenheter har identifierats. Studien är utförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av förskollärare verksamma i samma kommun och de gjordes på plats och över webb-verktyget Microsoft Teams. Studiens resultat pekar på vikten av förskollärares kompetens, erfarenhet, förhållningssätt samt samverkan med vårdnadshavare som förutsättningar till en inkluderande utbildning för barn i behov av särskilt stöd.

Forskningsanalysen visar hur orsaker till exkludering i undervisningen i förskolan kan bero på brist på kunskap, hjälpmedel och resurser som anses utgöra de största orsakerna till att exkludering uppstår. För att synliggöra samt skapa förståelse för hur exkludering uppstår i olika undervisningssituationer och hur förskolepersonal kan arbeta förebyggande mot detta har intervjuer av förskolepersonal som gjorts i tre kommunala förskolor använts som metod i studien. Studiens teoretiska utgångspunkter består av tre olika teorier, kategoriska perspektivet, relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Analysen av våra intervjuer resulterade i fem olika teman: Barn i behov av särskilt stöd, pedagogers arbete mot inkluderande undervisning, orsaker till exkludering, socioekonomisk resursfördelning påverkar kvalitén och inkludering leder till exkludering. Resultatet lyfter olika aspekter som påverkar de ovan nämnda temanutifrån förskolepersonalens arbetssätt i undervisningen. I resultatet tydliggörs synen på barn i behov av särskilt stöd samt vilka ledande faktorer som beskriver begreppet.Arbetet med vad inkluderande undervisning innebär och vilka brister det är som bidrar till att exkludering uppstår. Kompetensutveckling och resursfördelning påverkar kvalitén på undervisningen där budget anses vara en bidragande faktor till att förhindra en förbättrad kvalitét på undervisningen i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka och belysa förskjutningen av omsorgsbegreppet i förskolan genom att granska hur omsorgen tar sig uttryck i förskolans egna dokument och självvärdering. Blicken riktas mot hur barns behov och kropp förstås och konstrueras i förskolans systematiska kvalitetsdokument. Studiens två huvudfrågor är: hur beskrivs barns behov i vägledande dokument som produceras i förskolan? Hur konstrueras barns kroppar i förskolans praktikgrundande dokument? Studien är en kvalitativ textanalys vars teoretiska ansats bygger på barndomssociologisk teori och forskning. Studiens resultat visar att omsorg, barns behov och barns kroppar försummas i förskolans resultatinriktade lärandediskurs. Likaledes används barnkonventionen (UNICEF 2009) för att berättiga en betoning på barns kunskapsinhämtning. Studien argumenterar för att förskolan bör betraktas som ett socialt område där barns upplevelse av kroppens inre och yttre symbiotiska interaktion utgör ett nav för förskolans pedagogik. Därmed bör barnets inneboende och förkroppsligade subjektivitet utgöra ett fundament för idén om vem förskolan är till för och vad barns behov implicerar. Mot bakgrund av studiens resultat framhåller undersökningen att omsorg i förskolan bör inta en framskjutande position samt att barn bör formuleras som sårbara och beroende av vuxnas ömhet och tillgivenhet.

Syftet med vår studie var undersöka hur sju stycken förskollärare i förskolan talar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Med barn i behov av särskilt stöd menar vi barn som av psykiska, fysiska eller andra anledningar behöver extra hjälp i sin vardag. Detta med hjälp av våra forskningsfrågor: “Vad har förskollärare för uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd?” samt “Vilken syn har förskollärare på inkluderingsarbete gällande barn i behov av särskilt stöd?” Problemområdet i denna studie utgår från den saknad av tidigare forskning gällande förskollärares uppfattning om barn i behov av särskilt stöd samt deras syn på inkluderingsarbete i förskolan. Studien vilar på specialpedagogisk teoribildning och utgår från Claes Nilholms tre perspektiv, det “kompensatoriska perspektivet”, “dilemmaperspektivet” samt det “kritiska perspektivet”. I denna kvalitativa studie med semistrukturerade intervjufrågor deltog sju förskollärare från sex olika förskolor från två mindre kommuner i norra delarna av Sverige. Efter insamlingen analyserade vi de svar vi samlat in utifrån Claes Nilholms olika perspektiv, för att undersöka vilket perspektiv som var de mest framträdande bland de svar vi fått. Vidare jämförde vi vårt resultat mot tidigare forskning på området som bland annat visade på en hos förskollärarna positiv inställning till inkluderingsarbete men en känsla av otillräcklighet och brist på kunskap. Det som framgår i studiens resultat är bland annat att flertalet av förskollärarna upplever att det är för stora barngrupper, vilket leder till följd att det blir svårt att tillgodose barnens behov. Då allra främst de barn som är i behov av särskilt stöd. En slutsats som vi drar utifrån detta är att förutsättningarna för att inkludera barn i behov av särskilt stöd, skulle kunna se annorlunda ut ifall att barngrupperna var mindre. / <p>Betyg i Ladok 221031.</p>

This study aims to highlight and make visible students' needs for special educational support within municipal adult education. The study intends to make visible and clarifying students' varied conditions but also their needs for support in adult education.  Qualitative semi-structured interviews were chosen as the method and four selected students were interviewed. The students who were interviewed were already studying at municipal adult education, both at basic and upper secondary level. The interviews were transcribed in their entirety and the material was analysed based on a narrative approach. Their stories are presented in their entirety, each student separately. With the help of the systems theory of developmental ecology and the relational pedagogical theory, the results have been analysed.  The results of the study show that students who study in adult education have varied conditions for successful studies based, for example, on different diagnoses but also on other external factors. These external factors are described as substance abuse, mental illness, criminality and staying home for long periods to name a few. The students describe central factors that distinguish the special educational support they need, such as help with structuring studies, recurring follow-up but also continuous support that extends over a longer period. The students describe relationships within the school as a context as a distinguishing factor for success. Also, the special teacher's role was described as encouragement and continuous support over time. The students also need subject-related help but at the same time explain that the interpersonal relationships where there is a belief that they will succeed is of central importance. According to the students, the special educational support increases learning while at the same time counteracting exclusion.  The conclusion of this study is that special educational issues should be highlighted more within municipal adult educational. Also allowing the students' voices to be heard in research can contribute to future studies where an increased understanding of the target group of adult education. This in turn can contribute to expand not only the research field but also special educational support within adult education.

I såväl läroplan som kunskapskriterier i gymnasieskolan ställs krav på att muntlig förmåga ska utvecklas och bedömas. Samtidigt finns en stor grupp elever med svårigheter att uppfylla just dessa krav. Detta kan av olika anledningar anses problematiskt, inte minst utifrån ett demokratiskt perspektiv och att det därför finns ett behov av att lyfta fram och hantera just fenomenet talängslan. En integrerad förståelse av specialpedagogik, inkludering och talängslan kan betraktas som grundläggande för att främja en demokratisk skolmiljö där varje elev ges möjlighet att utveckla sina kommunikativa förmågor och delta i samhällsdebatten. Syftet med denna studie är därför att genom ökad förståelse för elevers självupplevda talängslan bidra med kunskap om hur ett specialpedagogiskt arbete skulle kunna utformas för att möta och hjälpa dessa elever. Studien är kvalitativ och narrativa semistrukturerade intervjuer har använts. Tio elever på en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats. Utifrån en innehållsanalys har teman tillhörande studiens frågeställningar identifierats. Dessa teman är: Föreställningar, Skottglugg och Reaktioner, Förändring, Undvikande, Trygghetsskapande samt Förståelse. Narrativ teori samt symbolisk interaktionism har använts för att förstå resultat och analys. Resultatet av studien visar att upplevelsen av talängslan styrs av olika föreställningar kring talsituationen som i sin tur leder till reaktioner. Eleverna agerar antingen genom att på olika sätt undvika situationen eller genom försök att göra den tryggare. Betydelsen av omgivningens förståelse lyfts också som centralt för det pedagogiska bemötandet. Resultat och analys mot bakgrund av teorier och tidigare forskning har utgjort grunden för att en modell vid namn Trygg Talare utarbetats. Syftet med modellen är att lyfta fram olika aspekter av hur arbetet med talängslan utifrån ett specialpedagogiskt synsätt skulle kunna hanteras i en skolkontext. Detta med förhoppningen att stötta och vägleda skolor i arbetet med dessa elever. Modellen omfattar stegen identifiering, kartläggning, ledning och stimulans och extra anpassningar samt utvärdering. Det sistnämnda steget har illustrativt hamnat utanför modellen då fokus utifrån ett relationellt perspektiv bör ligga på de andra stegen.