Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar att de ges möjlighet till inflytande i den svenska förskolan angående deras barns behov. För studien har en kvalitativ metod, i form av sju semi-strukturerade intervjuer med vårdnadshavare, använts. Dessa har bearbetats genom en tematisk analys där fyra kategorier urskilts för att synliggöra empirin och hitta gemensamma nämnare i respondenternas svar. Studien har en fenomenografisk forskningsansats som utgångspunkt, vilket har varit behjälpligt i undersökandet av vårdnadshavares uppfattningar då denna ansats ger plats åt personers berättelser. Därmed har det varit möjligt att skapa en utförlig och så när inpå sann beskrivning som möjligt av respondenternas upplevelser. ​Denna studies resultat visar att vårdnadshavare uppskattar och värdesätter goda relationer och ett gott samarbete med förskolan. Vårdnadshavare anser att detta är betydelsefulla faktorer för att de ska känna tillit och förtroende för utbildningen och att deras barns behov tillgodoses. Studiens resultat visar även på att det är svårt för vårdnadshavare att urskilja gränsen mellan inblick och inflytande, samt att den generella uppfattningen hos vårdnadshavare är att rätten till inflytande i förskolan inte har nått dem.

Denna studie har haft som utgångspunkt att undersöka och bidra med ökad kunskap om hur lärare upplever att de tillägnats tillräckliga kunskaper från lärarutbildningen gällande att möta elevers specialpedagogiska behov i undervisningen, exempelvis elever med NPF-diagnoser. Studiens teorier utgår från tre specialpedagogiska perspektiv, det kompensatoriska, det relationella och det kritiska perspektivet. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur upplever lärare att kunskapen om specialpedagogiska behov representeras i lärarutbildningen? Samt, Hur upplever lärare att lärarutbildningen mot specialpedagogiken förhåller sig gentemot arbetet i verksamheten? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ metod, detta gjordes genom en kvalitativ enkät. Efter att enkäten genomfördes användes det en tematisk analysmetod för att analysera empirin i studien.   I studiens analys har sex olika teman framkommit, Brist av kunskaper i verksamheten och på lärarutbildningen, Tillvägagångsätt för att få tillräckligt med kunskaper, Praktisk arbete med specialpedagogik samt Det centrala en lärare behöver veta om specialpedagogiska behov. I resultatet framkom det att majoriteten av lärarna kände att de inte har fått tillräckliga kunskaper om specialpedagogiska behov från lärarutbildningen gentemot verkligheten. Vidare såg man att det var fler lärare som arbetade med det kompensatoriska perspektivet eller det relationella perspektivet och att det var ytterst få lärare som förhåller sig till det kritiska perspektivet. I den tidigare forskningen framkommer att det finns ett större fokus inom skolan att arbeta på ett kompensatoriskt och relationellt perspektiv. Trots denna fokusering så upplever respondenterna att de har en saknad av det kompensatoriska perspektivet samt det relationella perspektivet i sin undervisning. Tidigare forskning visar att lärare som har för lite kunskaper om specialpedagogiska behov har en negativ påverkan på elever med specialpedagogiska behov. En slutsats av arbetet är att det vid genomförd lärarutbildning finns en brist i kunskap om specialpedagogik och behovet av ytterligare fortbildningar inom området behövs kontinuerligt.

Då befolkningsmängden av äldre i Sverige stadigt ökar, står vård och omsorg inför stora utmaningar. En växande befolkning i kombination med en ökad andel äldre medför en betydande ökning i efterfrågan av arbetskraft inom vård och omsorg. Tillgången på utbildad vårdpersonal i Sverige är idag otillräcklig och bristen på vårdpersonal väntas bestå i en lång tid framöver, vilket har en negativ inverkan på patientsäkerheten, men också för att kunna hantera den äldres behov. Syftet med studien var att belysa äldre människors upplevelser av möjligheter till god vård och omsorg på ett särskilt boende. Den valda metoden för studien var en litteraturöversikt, då avsikten var att kunna få en översikt av befintlig forskning inom området. Åtta artiklar analyserades, där två kvantitativa samt sex kvalitativa studier inkluderades. Resultatet visade hur de vårdande relationerna kunde påverka vardagen för de äldre både positivt och negativt. Att bibehålla känslan av ett hem var en annan utmärkande faktor för den äldre på ett SÄBO för att kunna uppnå en god livskvalité. Samtidigt synliggjorde studien exempel på där vård- och omsorgsarbetet behövde förbättras och även vilken problematik vården står inför, nu och i framtiden.

Vårt arbete handlar om att lyfta fram bilder av specialpedagogik, men specialpedagogik är ett brett och tvärvetenskapligt ämne och därav är bilderna inte helt klara. Skolans arbete med specialpedagogik har förändrats från att vara exkluderande av elever som inte ansetts passa in i normalitetsmallen till att numera vara inriktat på inkludering av elever i det ordinarie klassrummet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med lärare och pedagoger på en friskola som vi fått reda på har varit i förändringsarbete med bland annat specialpedagogiken på skolan. Specialpedagogiken är i dagens skola en stor del som lärare måste förhålla sig till på något sätt. Intresse och kunskap inom specialpedagogik kan variera i stor grad, men specialpedagogiken är inget som lärare inte kommer i kontakt med i skolan. Syftet med denna undersökning är att belysa hur lärare på en friskola pratar om specialpedagogik och vilken betydelse specialpedagogiken har på skolan. Medvetenheten om specialpedagogik är inte centralt och självklart för alla lärarstudenter och lärare ute i skolorna. Vi har försökt att lyfta fram specialpedagogikens mångsidighet, att specialpedagogikens betydelse och förståelse kan skilja sig mellan individer. Lärare på friskolan betonar mentorskapets fördelar för att upptäcka och arbeta för att elever i behov av stöd ska få hjälp efter de behov som de har. Resurser och pengar är en stor bidragande orsak till att ambitionerna till detta är större än vad som i verkligheten kan åstadkommas. Ju mer kunskap och erfarenhet lärarna har om specialpedagogik ju tydligare blir deras bilder av specialpedagogikens innebörd. Nyckelforskare har i denna undersökning varit Vernersson som har hjälpt oss att få ett historiskt perspektiv över specialpedagogiken samt Olsson och Olsson som har förklarat begrepp som förekommer inom specialpedagogikens ramar från 1900-talet och framåt.

The aim of this literature review was to put together scientific knowledge about the need of sexuality among elderly people, so that the nurse in the future can use this knowledge in nursing. The research questions that will be answered are: In what extent do elderly people have the need to experience sexuality? In what extent do elderly people have the possibility to practice their sexuality? In what degree do the nursing staff respect and understand elderly people's need of sexuality? How can nursing staff support elderly people in their sexuality? The method used to answer the research questions was analysis and interpretation of ten scientific articles. The results, which are presented within ten categories, shows that elderly people have a need of sexuality. Loneliness, lack of privacy and knowledge and attitudes are factors that affect elderly people's possibility to express their sexuality. The conclusion is that the need of expressing sexuality differs be-tween elderly people and that there are different ways to express it, and that there is a need of knowledge and changes in attitude among nursing staff. / Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskaplig kunskap om äldres behov av sexualitet, för att kunskapen sedan ska kunna användas av sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Frågeställningarna som ska besvaras är: I vilken omfattning har äldre behov av att uppleva sexualitet? I vilken utsträckning har äldre möjlighet att utöva sin sexualitet? I vilken grad respekterar och förstår vårdpersonal äldres behov av sexualitet? Hur kan vårdpersonal stödja äldre i deras sexualitet? Metoden som användes för att besvara frågeställningarna var analys och tolk-ning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet som redovisas under tio kategorier visar att äldre har behov av sexualitet. Ensamhet, brist på avskildhet samt kunskap och attityder är faktorer som påverkar äldres möjlighet att uttrycka sin sexualitet. Slutsatsen är att äldre har olika behov av att uttrycka sin sexualitet och att det finns olika sätt att uttrycka den på, även att det finns ett behov av ökad kunskap och attitydförändringar bland vårdpersonal.

In this study we describe the needs of lone parents and how the authorities fulfill these needs. The needs contain both economic and social aspects, such as the access to an employment, childcare and the possibility to social activities. For the lone parents being able to work the childcare provision must improve and be available in a greater extent during non-traditional working hours. It is also required that the housing benefit ceiling is increased so that the parents may work more hours without risking the loss of the housing benefit. The statistic about the housing benefit which we present shows that many of those with a low income are lone parents. Because of the economic situation the lone parents cannot consume at the same conditions as for instance the nuclear family and in today’s society consumption and social status or identity are connected. The daily life of the parents is built up around their children and their work, or lack thereof, which means that they do not have the time or the resources to socialize with other adults. In the long run this leads to isolation. We believe that the economic and social situation makes the lone-parent families more vulnerable and they run a higher risk of becoming marginalized.

Utvecklingen till ett mångkulturellt samhälle gör det intressant att undersöka om ökad kunskap inom transkulturell omvårdnad kan gagna sjuksköterskan i patient-kontakten. Denna litteraturstudie besvarar frågorna om hur transkulturell omvård-nad kan användas i det dagliga arbetet och om det kan vara en väg till omvårdnad på lika villkor. I studien framkommer resultat som visar på ett starkt stöd för att kommunikation utgör ett av de största problemen i sjuksköterskans praktiska arbe-te med patienter med olika kulturell bakgrund. Det finns även ett starkt stöd för att det finns problem med att möta kulturellt relaterade värderingar och livsstilar och i att förbereda studenter på att möta upp de kulturella behoven hos sina patienter. Det finns ett starkt stöd för att professionella tolkar kan möta kommunikations-problematiken. Författarna tycker sig se att transkulturell omvårdnad och ökad kulturell medvetenhet kan gagna sjuksköterskan i patientkontakten liksom möjlig-göra att vård bedrivs i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. / The development of a cultural diverse society makes it interesting to investigate whether enhanced knowledge in transcultural nursing benefits the nurse in the patient relation. This literature study answers the questions if transcultural nursing can be implemented in the daily work and if it can be a way to nursing on equal terms. The study shows results with strong evidence for communication to be one of the greatest problems for the nurse in practical work with patients with diverse cultural backgrounds. There is also a strong evidence for problems in meeting the cultural related values and lifestyles and in preparing nursing students to meet the cultural needs among their patients. There is a strong evidence for interpreter’s ability to meet the communication problems. The authors believe that transcul-tural nursing and enhanced cultural awareness benefits the nurse in the patient relation and makes it possible with nursing on equal terms with Hälso- och sjuk-vårdslagen.

Individualisering inom matematikundervisning är viktigt för att kunna skapa en likvärdig undervisning som underlättar lärandet för alla elever. Lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 bör ha goda kunskaper om individualisering för att kunna anpassa undervisningen och hjälpa eleverna att uppnå sina kunskapsmål. Det finns dock brister i skolornas arbete när det gäller individualisering av undervisningsinnehållet utifrån elevers behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 individualiserar matematikinnehållet i sin undervisning utifrån elevers behov och förutsättningar. I vår studie har vi observerat fyra matematiklektioner och genomfört uppföljande intervjuer för att få en bredare förståelse över individualisering i matematik. Resultatet visar fram sex olika metoder som lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 använder i sin undervisning för att individanpassa matematikinnehållet. Resultatet visar även att metoderna används på olika sätt och i olika utsträckning i klassrummen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de individualiseringar som används i undersökningen görs med hänsyn till lärarens bedömning utifrån elevernas behov och förutsättningar som finns i klassrummen.

The Swedish healthcare system strives to maximize the health of the population and at the same time consider a fair distribution of health. In this consideration, the severity of disease is an important attribute as high severity signals a higher need for healthcare. Currently, the Dental and pharmaceuticals benefits agency (TLV) operationalizes this approach by striking a balance between efficiency and equity when deciding which prescription pharmaceuticals that should be reimbursed. The agency uses a qualitative approach to assess the severity of diseases. There are however quantitative methods that can be used to assess disease severity such as absolute and proportional shortfall, indicating how much health is lost compared to the general population. In this study, we quantify the severity of different diseases using absolute and proportional shortfall based on information available from TLV decisions and compare those with the agency´s qualitative assessment. To quantify severity, we use data from publicly available decision-documents from TLV and estimated health of the general population.  The results show that quantitative assessments of disease severity with absolute and proportional shortfall differ from the qualitative assessments made by TLV. A large range of absolute and proportional shortfall estimates was observed for diseases assessed to have a specific severity by TLV. A quantitative approach to disease severity could contribute to a more objective severity assessments than current practice. Furthermore, as disease severity is an important aspect of TLV´s prioritization a quantitative assessment could contribute to a fairer allocation of resources in healthcare. / Den svenska sjukvården strävar efter att maximera hälsan hos befolkningen samtidigt som hänsynskall tas till hur hälsan fördelas. Hur vårdens knappa resurser skall fördelas bygger på tre principerfrån en etisk plattform: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen ochkostnadseffektivitetsprincipen. Sjukdomars svårighetsgrad är därmed en viktig prioriteringsgrundnär sjukvårdens resurser skall fördelas eftersom hög svårighetsgrad innebär ett större behov avvård. Tandvårds- och läkedelsförmånsverket (TLV) använder exempelvis denna ansats vid beslutom vilka förskrivningsläkemedel som skall få subvention. TLV använder idag en kvalitativ ansatsi bedömningen av svårighetsgrad. Det finns även kvantitativa metoder som bygger på hur myckethälsa patienter förväntas förlora jämfört med individer utan sjukdom, så kallade shortfallmått. Idenna studie kvantifierar vi svårighetsgraden med absolute och proportional shortfall försjukdomar som varit föremål för beslut av TLV och jämför dessa med TLV:s kvalitativabedömningar. För att kvantifiera svårighetsgraden används data från TLV:s beslutsunderlag samtskattad hälsa i normalpopulationen. Resultaten visar att de kvantitativa skattningarna av svårighetsgrad med absolute och proportionalshortfall skiljer sig från de kvalitativa bedömningarna från TLV. Det förekommer ett stort spannav absolute och proportional shortfall för sjukdomar med en specifik svårighetsgrad bedömd avTLV. En kvantitativ ansats kan därmed bidra till mer objektiva skattningar av svårighetsgradjämfört med dagens kvalitativa ansats. Eftersom bedömningen av svårighetsgrad är en viktig delav TLV:s prioriteringsbeslut är ett förslag att myndighetens kvalitativa ansats kompletteras medkvantitativa mått för att säkerställa en rättvis och effektiv resursfördelning inom hälso- ochsjukvården.

Bakgrund: Andliga behov är ett begrepp som delvis går in i existentiella och religiösa behov men kan också stå utanför dessa. Inom palliativ vård ska patientens andliga behov tillgodoses men andlighet uppfattas av många sjuksköterskor som svårt att samtala om. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av andliga behov hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO, samt manuellt vilket resulterade i att 15 artiklar kunde inkluderas. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag och analyserades med tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Resultaten kom att dela in andliga behov i fyra teman: relationer; religion; livsmening; och transcendens. Goda och kärleksfulla relationer var betydelsefulla. Att känna närhet och omtanke från de närstående var ett andligt behov. Många upplevde det andliga behovet av att få bli förlåtna och få försonade relationer innan de dog. Religion kunde upplevas som en relation med Gud men för en del kunde den livshotande sjukdomen leda till känslor av övergivenhet och skuld vilket var ett andligt lidande. Att hitta en livsmening och att få tala med någon om detta var för många ett andligt behov. Ett annat andligt behov var att tro på en högre makt, transcendens och detta behöver inte vara kopplat till någon religion. Konklusion: Studien visade de individuella skillnaderna av andliga behov som patienter i palliativt skede kan uppleva. Dessa behov bör uppmärksammas och tillgodoses av vårdpersonal som vårdar patienter i ett palliativt skede. I detta kan specialistsjuksköterskan bidra med sin kompetens. / Background: Spiritual need is a term that is partly the same as existential and religious needs, but spiritual needs may also be something outside of these. Within palliative care, the patient's needs are to be met, but nurses find spiritual needs difficult to talk about. Aim: The aim of the study was to illustrate the spiritual needs of the patient at a palliative phase Method: This study was conducted as a literature review with an inductive approach. Articles were searched for in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, and manual search. This resulted in 15 articles. The articles were then quality controlled according to Sophiahemmet Högskolas modified assessment basis. The writers used Bettany-Saltikov and McSherrys method for thematic analysis to analyse their findings. Results: The results came to divide spiritual needs into four themes, relations, religion, life purpose and transcendence. Loving and healthy relationships were important. To feel closeness and compassion from the near ones was a spiritual need. The experience of religion could be like having a relationship with God, but for some, the life-threatening disease could lead to feelings of abandonment and guilt which created a spiritual suffering. To find purpose in life, and be able to speak with someone about this, was for many a spiritual need. Another spiritual need was the belief of a higher power, transcendence that was not necessarily related to religion. Conclusion: Spiritual needs are described as something individual. Those needs could occur within the patient at a palliative phase, and needs to be discovered and met. For that, healthcare has a responsibility, and the specialist nurse could contribute with competence.