Bakgrund: Antal personer med demenssjukdom i samhället förväntas öka. Informella vårdgivare har en betydelsefull roll i deras vård. Samtidigt kan rollen som informell vårdgivare leda till nedsatt livskvalité och minskat välmående. Denna långtgående påverkan som vårdandet får på de informella vårdgivarnas liv skapar intresse av att belysa deras egna upplevelse av vilka typer av stöd de behöver. Syfte: Syftet var att belysa vilka typer av stöd informella vårdgivare till personer med demenssjukdom upplever sig vara i behov av. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklarmed kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs fyrastegsmodell. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier som svarar på studiens syfte; Stödtjänster, Information, och Emotionellt stöd. För huvudkategorin Stödtjänster valdes underkategorierna Stödtjänsternas tillgänglighet och Avlastningsstöd. Under Information tillkom underkategorierna Information om sjukdomsutveckling och symptom, Information om praktisk omvårdnad, Lärande i grupp och Information om hjälpmedel. Under Emotionellt stöd finns underkategorierna Behov av emotionellt stöd och Gruppstöd.  Slutsats: Studien visar att informella vårdgivare vill ha olika typer av stöd som gör att de kan ta bättre hand om både sig själva och personen med demenssjukdom. Informella vårdgivarehar uppgett att de behöver stöd främst i form av att lära sig mer om demenssjukdomar, tillgång till och användandet av olika stödtjänster, emotionellt stöd av vården och personer utanför samt att få möta andra personer i liknande situationer.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Studien syftade till att belysa och diskutera hur förskollärare utformar samlingen i relation till barngruppens behov och förutsättningar. Studien undersökte vilka mönster och tendenser som finns i förskollärares förhållningssätt till att skapa en inkluderande miljö i relation till att anpassa samlingen för barns olika behov. Empirin för studien som helhet var inhämtad genom en digital webbenkät och genomförd i två olika städer i Sverige, Stockholm och Ystad. Insamlade data analyserades och diskuterades i relation till studiens forskningsfrågor samt de tre grundläggande teoretiska perspektiven som Nilholm (2020) anför, det kompensatoriska-, kritiska- och dilemmaperspektivet.  Studien tog avstamp i samlingens historiska inramning, som genom årtionden genomsyrat samlingens kultur och dess utformning. Samlingen är en daglig återkommande aktivitet som förekommer i de flesta av landets förskolor, den sker i syfte att samla barnen inför dagen och vid olika undervisningstillfällen med mening till att bidra till en grupptillhörighet och stärka individen i sitt lärande och utveckling. Huvudresultat visade likt den historiska inramningen att förskollärare har ett fortsatt tydligt syfte för samlingen och dess utformning. Vidare visade resultatet att en betydande procent av studiens tillfrågade förskollärare i hög grad inte använde sig av det kompensatoriska uppdraget som verktyg för att anpassa för barns olika behov i samlingen.

Barn har rätt till delaktighet och inflytande över sin utbildning för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Förskolans utbildning ska utgå från barns intressen och behov. Syftet med studien är att undersöka förskollärares perspektiv på den planerade undervisningen i förskolan i relation till barns intressen och behov. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlings-metod. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare på fem förskolor i olika kommuner i Sverige. Studien utgår från en tematisk analysmetod. Resultatet visar vikten av att förskollärare anpassar den planerade undervisningen efter barns intressen och behov samt de faktorer som påverkar förskollärares anpassningar av den planerade undervisningen. Studiens slutsats är att anpassning av planerad undervisning är komplext där förskollärare behöver göra flera avvägningar vid planering och genomförande av den planerade undervisningen.

Syftet med undersökningen är att studera fritidspersonalens syn på anpassningar i fritidshemmet utifrån neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och/eller speciella behov samt de anpassningar som sker inom skolan för att skapa en bild utav omfattningen av anpassningar inom fritidshemmets verksamhet. I denna kvalitativa undersökning har genomförandet skett via semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide tillsammans med sex respondenter som besitter olika erfarenhet och bakgrund inom skolan samt fritidshemmets verksamhet. Undersökningens teorigrund utgår från pragmatismen vilket innebär att lärandet innefattar en praktisk del i den undervisningen som bedrivs i skolan och fritidshemmets verksamhet.  Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur upplever fritidspersonalen i fritidshem att anpassningar fungerar i skola och fritidshem? och hur upplever fritidspersonal att elever med NPF diagnos eller speciella behov får anpassningar inom fritidshemmet? I resultatet framkommer det att fem av sex respondenter upplever samarbetet mellan fritidshem och specialpedagog som knapphändig då tillgången av specialpedagog eller annan personal med motsvarande utbildning är svårtillgänglig. Det synliggörs att respondenterna vill ha en bättre kontakt med specialpedagog samtidigt som de betonar att fritidshemmet är en inkluderande verksamhet som inte är i behov av specialpedagogiska insatser i samma utsträckning som skolans verksamhet.

Vad är det som gör människor motiverade? Enligt psykologerna Maslow och Glasser såär det vår strävan för att uppfylla de behov som vi alla har. Dessa beskriver Maslowmed hjälp av sin behovshierarki, där de mest grundläggande behoven som föda ochtrygghet kommer först och behoven som tex självförverkligande kommer högst upphierarkin. För att nå de höga nivåerna i hierarkin måste de tidigare nivåerna av behovenvara tillfredställda. Glasser har på ett praktiskt sätt tillämpat behovsteorierna i skolanmed framgångsrikt resultat.Jag har grundat mitt arbete på att elever måste ha de grundläggande behoventillfredställda och nått högt upp i hierarkin för att vara motiverade till att ta till sigundervisningen i skolan.Frågeställningarna som jag besvarat är dessa:Är lärare medvetna om elevers behov utifrån Maslows och Glassers perspektiv?Hur tillgodoser lärare elevers mänskliga behov enligt dem själva?Jag har intervjuat fem gymnasielärare för att ta reda på hur de ser på behoven och om deaktivt tillgodoser behoven i sin undervisning och i så fall på vilket sätt.Det som genomsyrade svaren som lärarna gav var en stor osäkerhet; de visste inte omde tillgodosåg behoven och var inte heller riktig säkra vad de skulle göra för atttillgodose dem. Men samtidigt var medvetenheten om vad behoven innebär på en högnivå (i jämförelse med Maslows definition), åtminstone om man såg till den samladebilden av lärarnas uppfattningar.

Föräldrasamverkan är viktig och många gånger helt avgörande för att målen, som finns för verksamheterna, ska kunna nås. Vår teori, som stödjer sig på Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, är att föräldrasamverkan, vilken äger rum i mesosystemet, är en viktig del av en specialpedagogs arbete. Ingen av de specialpedagoger vi intervjuat har sagt emot detta. De allra flesta har svarat att det är en förutsättning för att de ska kunna göra ett fullvärdigt arbete. Förutsättningarna för samverkan skiljer sig åt i verksamheterna. De har arbetat sig fram till olika mer eller mindre lyckade samverkansstrategier för att kunna nå sina mål. Kanske de genom att snegla lite på varandras arbetssätt skulle kunna förändra sitt eget arbete till ett sätt som skulle kunna ge en högre måluppfyllelse. Målet för samtliga verksamheter måste vara att barnet/individen ska kunna leva ett värdigt liv i samklang med resten av världen.Inledningsvis talar vi om ett återförande av ansvaret för den grundläggande fostran till hemmet. En av andra vägar mot detta, skulle kanske kunna vara att vi i skolverksamheterna lånade tankarna från barn- och ungdomshabiliteringen om att se familjerna som en helhet för samverkan. I vår undersökning har vi fått beskrivet för oss hur habiliteringen har utvecklats från en reaktiv verksamhet, där arbetet ofta gick ut på att så fort som möjligt försöka dämpa föräldrarnas ångest över sitt barns funktionsnedsättning, till en proaktiv verksamhetskultur, där arbetet präglas av kontinuitet med bl. a. föräldrautbildning. Intresse har väckts hos oss för vad som skulle hända om skolverksamheterna genomgick samma utveckling.

Syftet är att undersöka hur det särskilda stöd som elever behöver för att nå målen motsvarar det som skolan erbjuder, och för att få svar på det undersöker vi det ur rektorns, specialpedagogens och elevens synvinkel. Vilka likheter och skillnader finns i tillvägagångssätt, behov, och det skolan ger mellan litteraturen vi läst och de intervjuer och enkätundersökningar vi gör. Vi har läst aktuell litteratur i form av böcker, rapporter och andra tryckta källor. I studien intervjuas en rektor, en specialpedagog. Vi gör en enkätundersökning bland 43 stycken elever i åk 8 och 9. Med hjälp av detta har vi då fått reda på hur sambandet mellan den hjälp som skolan erbjuder stämmer överens med den hjälp som dessa elever får. Det visar sig att antalet elever som är i behov av särskilt stöd ökar och i arbetet får vi fram olika exempel på vad som kan vara orsak till det. Har det ett samband med elevers språkkunskaper eller att antalet obehöriga lärare har ökat i samma takt som elever i behov av särskilt stöd ökar? Examensarbetet visar att i många fall får eleverna vad de har behov av, men också att det kan vara tvärtom på grund av olika anledningar som till exempel resursbrist, bristande kompetens hos personal. Det får inte vara de ekonomiska ramarna som avgör stödinsatserna utan det stöd som eleven behöver skall ges. / The purpose of this examination is to look at how pupils with special needs in school get help and if the needs they have correspond to the help they get. Which similarities and differences are there in procedure, need of help, between literature, interviews and surveys we are doing. We have read literature in form of books, studies and other printed sources. We have watched TV-interviews, made interviews and surveys to get as much relevant information as possible. With these qualitative and quantitative investigations we have a good base for this dissertation and it gives us the possibility to get answers of the purpose in a good way. With help of this we have found out how the relationship between the help that the school offers match those of the help that these students receive. It shows that the number of pupils that are in need of special support increases and in this essay we can see different examples of the possible cause of it. Does it relate to students language skills or the number of unauthorized teachers that have increased at the same rate as pupils with special needs. The examination shows that in most cases the pupils get the help they are in need of but it also shows the opposite because of different reasons. It can not be the economic limits that determine the support to be given but the support the pupil needs shall be given.

Samhällets sociala struktur har förändrats under de senaste decennierna och strukturförändringarna har påverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förändrade pedagogiska arbetssätt.Idag har speciallärare på många skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vårt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlägga vilket stöd mentorer/klasslärare söker hos specialpedagog. Vi har gjort våra undersökningar på skolor i två olika kommuner i Skåne. Vårt syfte har varit att undersöka vilket stöd specialpedagogerna rekommenderar och om stödinsatserna ger något resultat. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer vill vi ge en bild av hur specialpedagogens arbete fungerar ute i skolorna. Våra resultat visar att många lärare har insett specialpedagogens betydelse för sin egen undervisning men vid intervjuerna framkommer ofta önskan om både speciallärare och specialpedagog. Lärare är i behov av kompetensutveckling i specialpedagogik för att känna sig säkra i den integrerade undervisningen. / The role of the special education teacher in the integrated school

Problemområdet vi har valt att undersöka och skriva om är vad förskollärare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av särskilt stöd samt hur de bemöter de här barnen. Vi har utgått ifrån ett pedagogperspektiv när vi har skrivit den här uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet är att vi var nyfikna på hur pedagogerna ställde sig till det ovan nämnda fenomenet. Syftet med examensarbetet är att få ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd. Vi hoppas även kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd ut i vårt yrkesliv.