Syftet med vår undersökning är att belysa förskollärares arbetssätt med att främja barns språkutveckling i förskolan. Undersökningen utgår från två frågeställningar: Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt för att främja barns språkutveckling och vilka språkfrämjande redskap använder förskollärare för att främja barns språkutveckling i förskolan. I undersökningen används strukturerade intervjuer med nio utbildade samt legitimerade förskollärare. Intervjuerna har analyserats utifrån begrepp från sociokulturell teoribildning.  Resultatet visar att förskollärare använder barns vardagliga situationer för att främja barns språkutveckling i förskolan. Förskollärarna använder förskolans läroplan som utgångspunkt för arbetet med barns språkutveckling och detta är viktigt att utgå ifrån när det gäller planering av aktiviteter. Utifrån resultatet beskriver förskollärarna att barns intressen samt behov ska ligga till grund när det gäller undervisning i förskolan, detta beskrivs som utgångspunkt för arbetet med att främja barns språkutveckling. Utifrån resultatet använder förskollärare leken som metod för att främja barnsspråkutveckling. Resultatet visar också att förskollärare arbetar aktivt med att skapa en miljö som främjar barns språkutveckling. Resultatet visar även att förskollärare använder sig av olika språkfrämjande redskap såsom Bornholmsmodellen, bilder, stödtecken, högläsning och samtal.

Den grundutbildade sjuksköterskan kommer att stöta på barn i sitt yrke både som patienter och anhöriga. Nästan varje dag insjuknar ett barn i cancer i Sverige. Dessa barn har ofta syskon som blir anhöriga. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår de anhörigas situation och mående, det ligger därför i sjuksköterskans intresse att uppmärksamma syskon och deras välbefinnande. Det cancersjuka barnet hamnar i fokus, vilket gör att det friska barnets behov riskerar att bli otillfredsställda. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa upplevelsen av att vara syskon till ett barn med cancer. Detta för att sjuksköterskan ska kunna bemöta syskonen och tillgodose deras behov. Metoden som används i uppsatsen är en litteraturöversikt för att kunna skapa en överblick av tillgänglig forskning inom området. Totalt användes tio artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod som granskades, analyserades och slutligen sammanställdes till ett nytt resultat. Resultatet består av fyra kategorier och tio underkategorier. De fyra kategorierna som identifierades är: emotionell belastning, ensamhetens olika uttryck, den nya vardagen samt syskons behov under sjukdomsförloppet. I diskussionen resoneras de olika sätt som sjuksköterskan kan stötta och bemöta de friska syskonen på. Sjuksköterskan kan agera stödperson genom att bygga en tillitsfull relation för att minska lidandet i dess olika former.

Obesitas är en kronisk folkhälsosjukdom vars spridning beskrivs som pandemisk. Dagens viktreducerande vård och behandling för tillståndet har dock en begränsad effekt i förlängningen. Personer som lever med obesitas utsätts i dagens samhälle för stigmatiserande viktmobbning som leder till fysisk såväl som psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården utgör en betydande källa för viktstigmatiseringen vilket delvis skulle kunna bero på sjuksköterskors otillräckliga kunskap om obesitas. Genom att framhäva hur personer som lever med obesitas bemöts inom vården kan eventuell stigmatisering och potentiella risker för vårdlidande synliggöras, vilket vidare skulle kunna främja ett bättre bemötande och en personcentrerad vård. Syftet är därför att belysa hur vuxna patienter som lever med obesitas upplever bemötandet inom vården. Studien är en allmänlitteraturöversikt med ett urval av kvalitativ och kvantitativ vårdvetenskaplig forskning publicerad mellan 2008-2023. Sökningen gjordes i CINAHL och PubMed. 10 artiklar inkluderades i studiens resultat, nio kvalitativa och en kvantitativ. Analysprocessen resulterade i fyra kategorier; upplevelse av vårdande, upplevelse av kränkande bemötande, vårdtidens inverkan och upplevda behov av att bli stöttad. Huvudfynden kondenserades till följande rubriker; upplevelse av att vara till besvär, stigmatisering kring patienter med obesitas, individanpassad vård och vårdens bristande kapacitet. Patientgruppen upplever vårdens bemötande som otillräckligt där upplevda behov inte tillfredsställs. Studien visar upplevelser av vårdande bemötande såväl som upplevelser av att bli kränkt, dömd och inte tagen på allvar. Vårdpersonal fokuserar på vikt som orsak till patientens hälsorelaterade besvär vilket visar sig leda till psykisk ohälsa som i längden leder till ätstörda beteenden och viktuppgång. En slutsats som kan dras är också att ytterligare forskning inom ämnet krävs.

Vid palliativ hemsjukvård finns många omständigheter som påverkar patientens mående. Att vara anhörig till en patient med palliativ hemsjukvård kan få stora konsekvenser, psykiskt såväl som fysiskt och påverkar därigenom det egna måendet. De anhöriga är således ofta i behov av stöd. Genom att utgå från patientperspektivet inkluderas även den anhörige i sjuksköterskans ansvar där stöd är en naturlig del i vårdandet. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att upprätthålla sina åtaganden där både anhörigvård och stöd är inkluderat. Det kan innebära komplexa situationer där sjuksköterskan behöver se både patientens och den anhöriges behov. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av stöd vid palliativ hemsjukvård av en familjemedlem. Som metod har en litteraturöversikt genomförts, den utgår från tolv kvalitativa artiklar publicerade efter 2018. Ett resultat bestående av två huvudteman och sex underteman framträdde. Anhörigas begränsningar i vardagen utgjorde huvudtema ett och visade att många anhöriga upplevde en känsla av isolering, ekonomisk stress och psykiskt lidande. Anhörigas mående påverkades av patienten och vice versa. Huvudtema två bestod av den anhöriges omgivning där sjuksköterska, familj trostillhörighet och det övriga samhället utgjorde en källa till såväl lidande som stöd. Som slutsats utifrån resultatet kunde ses att många anhöriga upplevde att stöd i samband med palliativ hemsjukvård kunde få såväl positiva som negativa konsekvenser. Sjuksköterskans spelar en central roll i att tillhandahålla olika former av stöd.

Risborn, S. & Rydebjörk, I. (2021). Strategier för att minimera matematikängslan hos elever - Belyst genom lärares behov av speciallärarens kompetens. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp.  Denna studie grundar sig i det sociokulturella perspektivet som enligt Phillips och Soltis (2014) innebär att vi lär oss av varandra genom den interaktion som sker. I en positiv lärmiljö med ett socialt samspel minskar risken för elever att utveckla matematikängslan enligt Deringol (2018). Furner och Gonzalez De Hass (2011) lyfter att om elever ska känna sig trygga, mindre stressade och våga mer så behövs en varierad undervisning och i detta instämmer Sharma (2016) som anser att en undervisning som är mer varierad och mindre traditionell gör matematiken roligare vilket ger eleverna en ökad kunskapsutveckling. Denna numera etablerade syn på undervisning passar inte alla elever enligt Sjölund et al. (2017) som lyfter att elever med exempelvis autism och ADHD inte gynnas fullt ut av denna mer flexibla och sociala undervisningsmetod.  Syftet med studien är att ta fram strategier för att förebygga och minimera matematikängslan hos elever. Enligt forskning beror ofta matematikängslan på undervisningsmetoder vilket utgör ett fokus i denna studie. Genom analys av de svar som framkommer från lärarna identifieras behov av speciallärarens kompetens som sedan formar strategierna. Studiens frågeställningar är:  Vilka specialpedagogiska kompetenser framträder som betydelsefulla utifrån några lärares behov? Hur kan specialläraren bidra till att förebygga och minimera matematikängslan hos elever? För att besvara frågeställningarna användes frågeformulär och semistrukturerade intervjuer som metodval. Frågeformuläret har besvarats av 14 matematiklärare i grundskolans tidigare och senare år. De kvalitativa intervjuerna är genomförda med sex matematiklärare, två lärare från vardera skolårsintervallen; 1 - 3, 4 - 6 samt 7 - 9.    Flera lärare i studien tycker inte att matematikängslan är vanligt hos elever utan beskriver en mer generell ängslan hos elever inför skolarbete de upplever som svårt. Lärarna ser att en god relation och en trygg och tillåtande lärmiljö gör att eleverna vågar visa sina svagheter. Lärarna är medvetna om att en varierad undervisning är mer gynnsamt för elever men det begränsas av såväl tiden som erfarenheten vid val av undervisningsmetoder. Studien visar att man ofta har gemensamma lärarstyrda genomgångar i kombination med enskilt arbete i läroboken vilket hindrar interaktionen som annars uppstår i ett socialt sammanhang. De undervisningsmetoder som används är de som lärarna känner sig mest trygga med. Det framkommer önskan om samverkan och samplanering med speciallärare. De önskar även att specialläraren ger stöd i att ta fram anpassat material, observera enskilda elever samt undervisningen.     För att samtliga elever ska nå så långt som möjligt bör speciallärare arbeta mer främjande och förebyggande. Insatserna som specialläraren gör bör vara varierade och flexibla beroende på de olika behoven som finns och uppkommer. Dessa bör ske i samråd med både ledning och lärare med eleven i fokus. Att arbeta fram en trygg lärmiljö och en varierad undervisning bidrar till att minimera matematikängslans uppkomst hos elever och i denna studie har strategier för hur specialläraren kan bidra till att förebygga och minimera matematikängslan hos elever tagits fram. Dessa strategier var och är studiens förväntade kunskapsbidrag och utgör även svar på studiens frågeställningar. Genom att arbeta med lärarna och undervisningen kan man undanröja hinder och svårigheter i lärmiljön i enlighet med examensförordningen (SFS 2011:688).

Detta examensarbete är ett forskningsdrivet designprojekt med karaktären forskning genom design. Med begreppet “tillfälliga behov” som grund och familjelivet som utgångspunkt har jag undersökt hur olika behov kopplat till produkter framstår och utvecklas i en barnfamilj. Detta med målet att projektet skulle resultera i att jag som designer skulle få förståelse för hur jag kan bidra till att en och samma produkt kan forstätta att vara aktuell under ett barns första 13 år. Projektet startade med att utforska livet i en familj samt tillfälliga behov kopplat till detta. Jag utforskade produkter som idag uppfyller ett tillfälligt behov i familjen och barnens liv för att sedan välja ut tre som genom projektet har utvecklats till en modulär produkt vilken uppfyller behov under ett barns första 13 år. Med hållbarhet och mervärdesskapande i fokus har produktens livslängd förlängts. Mervärdet gestaltas genom moduläritet och produktens möjlighet att utvecklas över tid, med enkla medel kan babygymmet bli till en lära-gå-vagn som sedan kan bli till en klädställning. Funktioner översatta från kartlagda behov genom metoder så som marknadsanalys, intervju, observation och funktionsanalys. Resultatet påvisar att det är redan i designstadiet kan avgöras hur länge en produkt får stanna hos användaren. Vi som designers kan genom att öka graden av design i produkter förlänga produktens hållbarhet och designa för ett långt liv. Produktkonceptet åskådliggörs genom skisser samt genom en fullskalig prototyp. Poduktkonceptet påvisar hur ett mervärde i en produkt påverkar dess livslängd hos samma användare.

Forskningen har än idag inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil. Som ledare kan man utöva sitt ledarskap på olika sätt och man kan anamma en eller flera olika ledarstilar. Jag har alltid funnit ämnet ledarskap intressant och därför vill jag undersöka vad människor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Vad är ledarskap? Är det ett vedertaget begrepp och finns det verkligen en anammad ledarstil som faktiskt praktiseras av produktionsledarnas i deras vardag? För att få en uppfattning om hur det ser ut har jag gjort en empirisk studie av åtta produktionsledare för att undersöka hur de upplever, bedriver, handskas och utvecklar sitt ledarskap utifrån ledarskapsteorin. Utifrån den teorin försökte jag därmed urskilja olika faktorer som jag senare kunde förklara och jämföra till det som karaktäriserar ledarskap av författare och det som produktionsledarna anser.Hur väl passar produktionsledarnas värderingar in på de teorier som jag valt att utgå ifrån; den traditionella, resultat- eller uppgiftsorienterad eller situationsanpassat ledarskap? Genom den traditionella och en ny ledarskapsmodell RONS, undersöker jag om en viss ledarskapsstil är något som faktiskt bedrivs i verkligheten eller inte.Resultatet visar att produktionsledare föredrar olika ledarskapsstilar i olika situationer och med fördel använda sig utav en kombination av flera ledarstilar. Slutsatsen av studien visar att det handlar mer om att som ledare kunna inspirera, motivera och coacha sina medarbetare i större utsträckning än tidigare. En ledare måste skapa visioner och mål för sin verksamhet och undvika att vara allt för auktoritär för att vinna medarbetarnas förtroende. / Research has still not reached an ideal leadership style. As a leader you can practise leadership in different ways and you can embrace one or more different leadership styles. I have always found leadership interesting as a subject so I wanted to see what people who daily come in contact with the leadership believes is a good leader. What is leadership? Is there a standard term and is there really an embrace style of management that actually is practiced by production managers in their daily lives? To get an idea of what it looks like I´ve done an empirical study of eight production managers to explore how they feel, carrying, handling, and develop their leadership based on leadership theory. Based on that theory, I tried to identify various factors which I later was able to explain and compare to what characterizes leadership by the writers and see what the production managers believes in.How well-suited are production managers valuations by the theories that I ve chosen to start with, the traditional, performance-or task-oriented or situational leadership? By the traditional and a the new model; RONSs model, Im seerching for a particular style of leadership if it´s something that is actually carried out in real life or not.The results indicate that production managers prefer different leadership styles in different situations and with advantage to use a combination of leadership styles. The conclusion of the study show that it is more about a leader to be able to inspire, motivate and coach their employees to a greater extent than before. A leader must create the vision and goals for their business and avoid being too authoritarian in order to gain employee trust.

Syftet med studien var att få en bredare förståelse för hur förskollärare förstår inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Med en kvalitativ metod och skriftliga intervjufrågor ville vi ta reda på vilka specialpedagogiska perspektiv förskollärare utgår från för att förstå begreppen inkludering och barn i behov av särskilt stöd i teori och handling. Vi använde oss av två flervalsfrågor och fyra öppna frågor. Den kvalitativa skriftliga intervjun riktade sig mot förskollärare i förskolan och förskoleklass. Studiens empiri utgår från de skriftliga intervjufrågorna som är: Vad innebär inkludering för dig?, Hur arbetar du inkluderande?, Vad upplever du är utmanande med att arbeta inkluderande? och Vad innebär barn i behov av särskilt stöd för dig?. I resultatet framkommer det att förskollärarnas förståelse av inkludering är att skapa jämlikhet, respekt och acceptans för olikheter. Förskollärarna skriver att miljöns utformning har en stor betydelse i det inkluderande arbetet, men att det finns utmaningar som begränsar. Utmaningarna som skrivs fram av förskollärarna är tid, ledning, stora barngrupper, resurser och kompetens. Resultatet har sedan analyserats i relation till studiens teoretiska utgångspunkt inom de specialpedagogiska perspektiven som är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Det blir tydligt att alla tre perspektiven har en viktig funktion i det inkluderande arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

Handelsbranschens höga personalomsättning är ett viktigt område att undersöka eftersom handeln utgör en stor del av arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka hur säljare på ett anonymiserat detaljhandelsföretaget upplever sin arbetsmotivation utifrån de tre psykologiska behoven: autonomi, kompetens och gemenskap inom Self-Determination Theory. Vidare syftar studien till att undersöka hur Företag X kan främja säljarnas arbetsmotivation genom tillfredställelse av de tre psykologiska behoven. Studien har använt sig av ett kvalitativt förhållningssätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av nio säljare som både arbetat och arbetar på Företag X. Resultatet visar på att säljare upplever att de psykologiska behoven tillfredsställs till viss del och att tillfredställelsen av behoven främjar deras arbetsmotivation. Resultaten visar också att det finns utrymme för förbättring hos Företag X vid främjandet av tillfredställande av de tre psykologiska behoven. Studien föreslår förslag till Företag X om hur de kan främja tillfredställandet av de psykologiska behoven.

Denna studie fokuserar på anpassningen av svenskundervisningen för en mångfald av elever och utforskar utmaningar och strategier för att främja en inkluderande lärandemiljö. Trots ökad medvetenhet om differentierad undervisning, kvarstår utmaningar i att anpassa svenskundervisningen för elever med olika behov och förutsättningar Syftet med studien är att belysa hur pedagogers förhållningssätt och arbetssätt kan främja en gynnsam lärandemiljö för att stödja en mångfald av elever. En systematisk litteratursökning genomfördes för att sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar relaterade till ämnet. Inkluderade artiklar granskades noggrant för att extrahera relevant information. Studien baseras på en analys av forskningsartiklar och litteratur som behandlar ämnet: anpassning av svenskundervisningen för elever med olika behov och förutsättningar. Resultaten visar på utmaningar såsom attityder och föreställningar, åtskilda planeringar, bristande anpassningar och otillräckliga resurser som kan påverka anpassningen av svenskundervisningen för en mångfald av elever. Genom att identifiera och förstå samsyn och samråd, hur undervisningen kan varieras och hur anpassningar tillämpas, kan lärare arbeta mot att skapa en mer inkluderande och effektiv lärandemiljö för alla elever.