Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lärarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor.Uppsatsen har utgått ifrån de erfarenheter och upplevelser vi fått från vår VFT. Då vi båda har gått en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda ämnet.Detta har lett till följande forskningsfrågor:•Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov?•Hur ser eleverna på deras relation till lärarna?

De senaste årens snabba framväxt av fristående skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlägga vår forskning där. Genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvägledningens vikt för elever på fristående skolor. Vårt syfte med examensarbetet var att få en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning hos elever på fristående gymnasium. Vår intention var även att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvägledning i deras nuvarande situation. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter för att nå så många som möjligt. Vårt resultat visade bland annat att eleverna fick sin vägledning först i nionde årskursen. Eleverna själva önskade att de hade erbjudits vägledningen tidigare, i sjunde eller åttonde klass. Det framkom också att det ofta var genom enbart klassrumsinformation som eleverna fått sin studie- och yrkesvägledning. Eleverna i studien tänkte mycket på framtida studier eller arbeten. Dessutom synliggjordes elevernas behov av att ha någon att ventilera dessa tankar med. Resultatet visade att det var det personliga kontaktnätet som de främst vände sig till med sina funderingar. De undersökta skolorna uppnådde inte den förväntan vi hade på studie- och yrkesvägledning. Den kunskap och de förmågor vi får med oss från utbildningen används inte i så stor utsträckning på skolorna i denna studie.

Vi har fördjupat oss i inkluderande pedagogik på fritidshem med fokus på barn med särskilda behov. Arbetet omfattar hur pedagoger arbetar och tänker kring inkludering på fritidshem, vad gäller barn med särskilda behov. Under arbetets gång har vi, genom olika teorier, forskning och intervjuer, tagit reda på hur pedagoger tänker kring sitt arbetssätt för att inkludera alla barn. De teorier vi utgått ifrån är kopplade till en modell för inkluderingens olika aspekter utformad av Claes Nilholm och Kerstin Göransson. Vidare har vi utgått ifrån den så kallade Delaktighetsmodellen, hämtad från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tidigare forskning har hämtats ur litteratur om inkluderande pedagogik, inkludering i skolmiljö och fritidsmiljö och om barn med särskilda behov.Vår slutsats leder till den medvetna pedagogen som arbetar inkluderande för alla barn i fritidsverksamheten och som genom barns olikheter och förmågor kan samarbeta för att hjälpa varje barn mot en individuell utveckling.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer. Vi var också intresserade av att se hur förskolecheferna ser på barns inflytande och delaktighet i vardagen på förskolan och vad förväntar de sig av pedagogerna?Intervjuerna visade hur pedagogerna arbetade med barns inflytande och delaktighet, genom samtal och att lyssna på barnen samt att ge barnen valmöjligheter. Vi kunde inte utläsa någon skillnad i våra intervjusvar beträffande om det var barnskötare eller förskollärare som hade svarat. Vår slutsats av denna studie är att samtliga pedagoger var medvetna om barns rätt till inflytande och delaktighet vilket gör att pedagogerna betonar barnens intresse, behov och önskningar. Samtliga pedagoger var medvetna om miljöns betydelse men förutsättningarna skilde sig väsentligt mellan de olika förskolorna. Pedagogernas tankar på hur barn ska få inflytande och delaktighet skilde sig dock till viss del beroende på pedagogernas ålder och erfarenhet. Förskolechefernas syn på förskollärare och barnskötare skilde sig mellan cheferna vilket berodde på individens uppfattning. / The purpose of this essay is to examine how teachers reason about children's influence and participation in pre-school, and how teachers work with children's influence and participation in preschool everyday. Children's influence and participation is discussed more and more in the preschool world since the curriculum was revised 2010th It emphasizes the pre-school curriculum, to preschool teachers are responsible for the goals and guidelines in preschool. Therefore, we used qualitative interviews with twelve teachers and three managers in four kindergartens, two preschools is Reggio Emilia inspired. We chose to interview both preschool teachers and childcare workers to see if we could notice any difference in the responses to our interviews. We were also interested to see how the nursery managers look on children's influence and participation in everyday life in preschool and what they expect of teachers?The interviews showed how teachers worked with the children's influence and participation, through conversations and listening to the children and to give children choices. We could not detect any difference in our interview responses regarding whether it was nanny or preschool teachers who had responded. Our conclusion from this study is that all teachers were aware of the child's right to influence and participation, which means that the teachers emphasize children's interests, needs and desires. All the teachers were aware of the importance of the environment but the conditions differed significantly between the different preschools. Educators 'thoughts on how children to influence and participation differed to some extent depending on the teachers' age and experience. Preschool Managers' views on preschool teachers and childcare workers differed between the heads of which were due to individual perception.

Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 pSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2006ABSTRACTAnnette Karlgren (2006). Lärmiljöns betydelse för elever i behov av särskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 p, Malmö högskola.SyfteJag har under det senaste året kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifråga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del. Eleverna har som gemensam nämnare att skolgången inte har fungerat på deras tidigare skolor. Orsakerna har varit alltifrån en känsla av utanförskap, mobbing, livskriser till autismrelaterade funktionshinder m.m. Det har visat sig att skolan ifråga leder ett koncept, där eleverna trivs och en stor del av eleverna lämnar skolan med godkända betyg. Syftet med detta arbete är således att, i ett elevperspektiv, undersöka vad elever i behov av särskilt stöd lyfter fram som väsentligt för en god lärmiljö. Vilka faktorer bidrar till välbefinnande? Vad krävs av skolan och dess personal i arbetet med ungdomar i behov av särskilt stöd? Hur uppfylls styrdokumentens krav? Inledningsvis har jag läst in mig på relevant litteratur för att skaffa mig bredare kunskap inom området.MetodUndersökningen genomfördes med intervju som metod. Jag valde att bearbeta och analysera intervjumaterialet utifrån ett kvalitativt, fenomenologiskt perspektiv. Detta gav mig möjligheten att försöka förstå och tolka elevernas livsvärld. ResultatResultaten pekar på att ömsesidig respekt mellan eleverna och mellan elever och personal, lugn och ro, möjligheten att påverka sitt eget skolarbete samt avsaknaden av mobbing m.m. bidrar till en känsla av sammanhang och välbefinnande bland eleverna. Min slutsats är att det krävs en välorganiserad skola och en mycket kompetent och empatisk personal för att möta elever i behov av särskilt stöd. Nyckelord: Lärmiljö, elever i behov av särskilt stöd, respekt, känsla av sammanhangAnnette KarlgrenHandledare: Elna JohanssonBjörkstigen 33Examinator: Lars Berglund296 38 ÅHUSTel. 044-24 02 31

Hur personal ute på förskolan ser på bergreppet barn i behov av särskilt stöd.

Detta examensarbete handlar om hur förskollärare arbetar utifrån barns särskilda behov av stöd. Frågeställningarna till syftet är:•Vad innebär "särskilda behov"?•På vilket sätt anpassas verksamheten till särskilda behov?För att ta reda på svaren till frågeställningarna och syftet så genomfördes tre intervjuer med tre förskollärare från två olika förskolor i två olika kommuner. Intervjuerna var semistrukturerade så svaren från förskolelärarna blev väldigt varierande och det blev fokus på olika områden under varje intervju. Något som intervjuerna hade gemensamt var att de någon gång under intervjun kom att handla om kommunikation.Examensarbetets teoretiska perspektiv utgår ifrån Korczaks teori om barns rätt och Gustafssons syn på barn, samt på vilken roll de vuxna har i barnets liv. Resultaten av analysen påvisade att det finns många olika särskilda behov och de är oftast väldigt miljö och norm beroende. Ett barn som inte är på samma nivå som de andra i ett område eller på något annat sätt skiljer sig från resten av barnen i barngruppen ses som speciellt. När det handlar om hur verksamheten anpassas så görs detta så gott det är möjligt utifrån de särskilda behov individen har och vilken form av stöd som passar individen bäst.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat tre informanter vilka arbetar som resurspersonal i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra deras bild av sitt uppdrag.Frågeställningen löd följaktligen: Hur resonerar resurspersonalen kring sitt uppdrag, det vill säga arbetet med funktionsnedsatta barn? Vilken roll har resurspersonalen i den dagliga verksamheten? Vilka faktorer anser resurspersonalen vara av största betydelse för barnets utveckling? I studien diskuteras resultatet i förhållande till Enös (2005) om förskolepersonalens professioner. Där vill hon synliggöra personalens kompetens och kunskap. Tideman (2005) och Lutz (2009) tar upp begreppen normalitet och avvikande och menar att alla ska inkluderas i den pedagogiska verksamheten. Björklid (2005) menar att det är viktigt att barnet är delaktig i miljön och att det får vara med och bestämma hur den ska se ut. I arbetet belyser resurspersonalen att alla pedagoger ska ha samma ansvar medan resurspersonalen har huvudansvaret för träningen och kontakten med övriga institutioner. De tycker alla att deras insats för barn i behov av särskilt stöd är viktig. De hade önskat att de hade fått gå på fler kurser och fått mer kunskap och utbildning. I dag får resurspersonalen själva söka kunskap och även instruera sina kollegor.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur man som lärare skapar en god lärandemiljö för elever med Aspergers syndrom. Jag undersöker vilka pedagogiska konsekvenser Aspergers syndrom kan föra med sig, vilka metoder och strategier som läraren kan använda i undervisningen, hur skoldagen och skolmiljön kan struktureras och planeras samt vilket bemötande läraren bör ha mot eleverna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Aspergers syndrom och av hur undervisning av elever med detta syndrom kan läggas upp. Metoden för min undersökning är kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis pekar resultatet i min undersökning på att det är nödvändigt att individualisera undervisningen och ta hänsyn till den enskilda elevens begränsningar och behov. Det är också mycket viktigt hur eleverna blir bemötta. Det gäller att acceptera eleverna som de är och möta dem med respekt, empati och värme.

I arbetet som resurslärare har jag stött på elever (i behov av särskilt stöd) som vägrar att vara med klassen i en ”vanlig” klassrumsmiljö, samt de elever som vägrat gå ut för att få extra hjälp.Jag har funderat vad det är som gör detta, vad är den drivande motiveringen?Vilka hinder och möjligheter ser eleverna i de olika formerna, och hur det personliga välbefinnandet påverkas.Jag har använt mig av specialpedagogisk samt psykologisk litteratur. Och via min valda teori, KASAM, har jag blivit införstådd med hur eleverna i arbetet har resonerat kring sin lärandesituation och de val de gör angående att vara inne eller ute från klassen.Via begreppen Delaktighet, Meningsfullhet och Hanterbarhet i KASAM har jag sett hur eleverna väljer för att uppnå dessa tre, eller väljer vilket som känns viktigast för dom.