Syftet med studien är att bidra med kunskap och erfarenheter från sex utlandssvenska föräldrar om skolgång för svenska barn, som har behov av specialpedagogiska insatser för att finna social samvaro och utvecklas akademiskt, i en utländsk kontext. Studien har en kvalitativ praxisnära förståelsegrund och ger perspektiv på det omtvistade begreppet inkludering och vad det kan innebära för individer i en vinstdriven skolmarknad i Singapore. Denna berättelseinspirerade intervjustudie har sin utgångspunkt i sociokulturell systemteori med ett utvecklingsekologiskt perspektiv som betonar människors utveckling i samspel med sin miljö. Med Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell som referensram synliggörs en kulturellt grundad obalans i specialpedagogiska perspektivmöten samt kontrasterande eller kompletterande perspektiv på specialpedagogiska behov med olika följder som föräldrarna måste förhålla sig till.   Resultatet visar att föräldrarna i studien önskar ökad transparens, minskad ovisshet och större tydlighet om förutsättningarna för funktionell och upplevd inkluderingskvalitet i en aktiv skolvalsprocess för deras barns skull. Inkluderingsbegreppet i Singapore är i dagsläget långt ifrån likställt med ett likvärdighetsperspektiv eller idén om att skolor skulle ha ett kompensatoriskt uppdrag. Studien påvisar att genom stora kunskaper om det egna barnets specialpedagogiska behov, noggranna förberedelser inför en flytt, aktiv delaktighet i skolgången samt ekonomiska resurser ökas graden av inkluderingsupplevelse för en långsiktigt positiv identitetsutveckling. Vidare visas att finna skolor med inkluderande förhållningssätt och gedigna kunskaper om specialpedagogiska behov underlättas av ett stödjande nätverk, driftiga förmågor och mycket tid för att förstå underliggande specialpedagogiska värderingar och förutsättningar på flera nivåer inom den utvecklingsekologiska modellen. Med tid och erfarenhet ökar kvaliteten på samverkan och en holistisk samsyn runt barnet. Detta sker framför allt på skolor med lång historia, väl inarbetade mångfaldsperspektiv och en inkluderande skolgemenskap för både barn och föräldrar.  Sökord: inkludering, utlandssvenska barn, föräldraperspektiv, specialpedagogiska behov

Syftet med undersökningen är att beskriva IM-elevers skolupplevelser och vad som motiverar dem i skolarbetet. För att nå syftet används följande frågeställningar: Hur beskriver eleverna sina upplevelser och erfarenheter av skolan? Vad beskriver eleverna som de viktigaste faktorerna i skolan för att de ska bli motiverade för skolarbete på IM-programmet? Undersökningen utfördes via en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Elva elever som studerade inom IM programmet valdes till studien genom ett bekvämlighetsurval. Elevers upplevelser och erfarenheter av skolan har en betydande roll för eleven i vuxenlivet. Känner de sig sedda och hörda som medmänniskor så har de lättare att skapa relationer i framtiden. Skolan har en betydande roll i att skapa demokratiska samhällsmedborgare. För att uppnå detta måste skolan ha en tillit för elevernas förmågor eftersom elevernas självbild formas efter lärarens. Det framgick att relationer är viktiga för eleverna och att de blir motiverade då det finns en förståelse mellan läraren och eleven och att läraren kan förklara på olika sätt efter elevens behov.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar kring specialpedagogik i förskolan. Uppsatsen baserades på en kvalitativ undersökningsmetod med åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalet grundar sig på fyra upptagningsområden i en medelstor stad. Respondenterna var fyra förskollärare och fyra specialpedagoger i spridda åldrar och yrkeserfarenheter. Resultatet i undersökningen visar en komplexitet kring begreppet barn i behov av särskilt stöd och att synen på möjligheter och svårigheter speglar verksamhetens utformning. Att ta sig förbi svårigheter som uppstår i arbete med barn i behov av särskilt stöd kräver förmåga att se möjligheter och ett reflekterande förhållningssätt med viljan till förändring.

Det står i både skollagen och styrdokumenten att fritidshemsundervisningen ska komplettera den obligatoriska delen av skolverksamheten. Därför finns det ett intresse att undersöka hur fritidshemsundervisningen kan vara kompletterande för elever i behov av särskilt stöd. På så vis har syftet med studien varit att undersöka hur fritidslärare uppfattar och arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna till studien är följande; Hur uppfattar fritidslärare begreppet elever i behov av särskilt stöd? Hur beskriver fritidslärare arbetet med elever i behov av särskilt stöd?  Med hjälp av dilemmaperspektivet har studiens resultat haft möjlighet till att argumenterats och kopplats till tidigare forskning i diskussion delen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där data samlades in med hjälp av semistrukturerade enskilda intervjuer. Totalt deltog fem utav de sju tillfrågade fritidslärare i intervjuerna. Respondenterna i studien var alla utbildade fritidslärare med varierade arbetserfarenheter. Resultatet visar att ett övervägande dilemma kan kopplas till hur bred variation det finns bland fritidslärares uppfattningar, deras arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd samt hur det aktualiseras till skrivelserna i de aktuella styrdokument och skollagar.

Sammanfattning/Abstract Hultgren, Lindha (2022). ”Det kan vara då man behöver det som mest.” Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen kring vilken förståelse en rektor, en specialpedagog och några undervisande lärare har av behovet av språkligt och pedagogiskt stöd inom vuxenutbildningen för elever med låg utbildningsbakgrund samt elever med annat modersmål än svenska. Utöver det är syftet också att bidra med kunskap om och synliggöra hur några vuxenstuderande ser på sitt behov av stöd i sin utbildning.   Frågeställningar: ·       Vilka uppfattningar framträder av behovet av språkligt och pedagogiskt stöd inom vuxenutbildningen? ·       Vilka behov av specialpedagogiskt stöd förstås som centrala för elever inom vuxenutbildning?   Teori Den teoretiska bas som denna studie vilar på grundar sig i den sociokulturella teorin som utifrån Vygotskijs (1999) tankar tolkats av Säljö (2014). Säljö (2014) menar att fokus ligger vid det sociala samspelet och att det är där som lärandet sker. I samspelet sker mediering där artefakter skapas för att kunna tolka och förstå omgivningen. Den andra teoretiska utgångspunkten vilar på Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori där de centrala resonemangen utgår från kontexter som skapas i olika system. Dessa system verkar tillsammans och påverkas av varandra utifrån olika frågeställningar. Metod För denna studie används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. De som har intervjuats är en rektor, en specialpedagog och tre lärare. Utöver dessa som arbetar på en vuxenutbildning så har tre elever som studerar på skolan intervjuats. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet. Materialet har analyserats utifrån selektiv kodning där fem teman blev rubriker för resultat- och analysdelen. Resultat De uppfattningar som framkommer hos såväl lärare, elever och specialpedagog inom vuxenutbildningsenheten visar att behovet ser olika ut för elevernas behov av språkligt och specialpedagogiskt stöd. De vuxenstuderande är en heterogen elevgrupp där tidigare skolerfarenheter, kultur och språklig variation gör att behoven bland eleverna skiftar kraftigt. De intervjuade eleverna är dock samstämmiga när de beskriver betydelsen av det stöd som finns att få samtidigt som de också uttrycker en önskan om ännu mer stöd från undervisande lärande. Lärarna anser det språkliga och pedagogiska stödet till eleverna borde ske utanför lektionstid, eftersom det både saknas utrymme och tid under lektionstid och tydliga skrivningar om stöd i läroplanen för vuxenutbildningen. Resultatet visar också på lärarnas arbete med språkutvecklande metoder som en aspekt av pedagogiskt stöd där de tar sin utgångspunkt i samspelets betydelse för lärande. Det specialpedagogiska stödet som ses som centralt för elever inom vuxenutbildning är det stöd som kommer från det elevhälsoteam som finns. Här ges stöttning som är sammankopplat med relationsskapande och språkutvecklande arbetssätt. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att specialpedagogiska frågeställningar behöver lyftas i högre utsträckning inom vuxenutbildning.   Förväntat kunskapsbidrag Vuxenutbildning nationellt och internationellt är relativt obeforskad. De studier som finns fokuserar många gånger på vuxna andraspråksinlärare och inte på vuxenutbildningens organisation av stöd för dessa elever eller för de eleverna med låg eller ingen utbildningsbakgrund. Studien bidrar med en ökad kunskap om hur heterogen elevgruppen inom vuxenutbildning är och vilken förståelse och vilket stöd det finns för eleverna trots att det i policydokument saknas skrivningar om särskilt stöd och extra anpassningar. Därmed bör de specialpedagogiska professionerna inte uteslutas ur vuxenutbildningen. Ett förväntat kunskapsbidrag är också att uppmärksamma de studerandes röster utifrån deras individuella behov och förutsättningar.   Specialpedagogiska implikationer Vuxenutbildningen ska, enligt läroplanen Lvux12 (Skolverket (B), 2012), anpassa utbildningen för de studerande till både längd och innehåll. Vuxenutbildningen ska också möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar. Dock bör vuxenutbildningen även inkludera specialpedagogisk kompetens i sin verksamhet. Detta är den enda skolform där särskilt stöd och extra anpassningar är exkluderat i läroplanen. Det bör lyftas i ett vidare perspektiv och diskuteras mer gällande vuxenstuderandes behov av stöd då de många gånger tidigare stött på dåliga erfarenheter eller inga erfarenheter alls.   Nyckelord Heterogenitet, sårbarhet, behov, stöd, utmaningar, vuxenutbildning

Att få röra på sig är betydelsefullt för både kroppen och kognitionen. Syftet med studien är att, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, undersöka och presentera förskollärares erfarenheter av fysiska aktiviteter i förskolan, hur de arbetar med att tillgodose barns behov av rörelse och vilken betydelse organisationen har för detta. Studien utgår utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod där sex förskollärare har fått dela med sig av sina livsvärldsberättelser av rörelse i förskolan och hur de inkluderar rörelse i undervisningen. Förskollärarnas berättelser har analyserats utifrån studiens syfte för att sedan sortera in utsagorna i olika teman som synliggjorts. Resultatet visar på att rörelse är betydelsefullt för barns utveckling både socialt och kognitivt. Förskollärares förhållningssätt och förskolans organisation påverkar barns intresse och närvaro av fysisk aktivitet. Resultatet visar även på att olika faktorer som ekonomi, tid och personaltäthet begränsar arbetet med fysisk aktivitet och att förskollärare försöker se möjligheter som kan bidra till att barns intressen till fysisk aktivitet tillgodoses.

The aim of this study was to understand how care managers are handling caregivers´ self-determination and participation in the assessment routines regarding needs and support. The study has focused on elderly care and caregivers living in a relationship with a partner diagnosed with dementia. Furthermore the study tried to understand the care managers´ views of complications with caregiver support and the priority between physical and mental needs. In this qualitative study vignettes were used as a framework in focus group interviews in two municipalities. The result was divided in the following themes: Self-determination, Complications, The individuals´ needs in the center, Physical and mental needs.  The results were analyzed by the theoretical framework using self-determination, Scott´s institutional pillars with the regulative, normative and cultural-cognitive elements and Bowlby´s attachment theory. The results in this study shows that several factors have impact on caregivers´ self-determination and participation. These complicating factors are presented both at individual and organizational level.

Det här examensarbetet inom speciallärarutbildningen vid Stockholms universitet har som syfte attundersöka hur grundskollärare beskriver sitt behov av fortbildning inom det specialpedagogiska fältetför att möta elever i Behov Av Särskilt Stöd (BASS) och vilka möjligheter och hinder som anges föratt kunna uppfylla detta. Studien är kvalitativ och har en induktiv ansats (Kvale & Brinkmann, 2014).Som datainsamlingsmetod i denna studie används en enkätundersökning med öppna frågor. Deltagarei studien är 32 grundskollärare från hela Sverige. Resultatet visade att vare sig lärare upplever attarbetet med elever i BASS i klassrummet fungerar eller inte så upplever de ett behov av fortbildning, iförsta hand inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och dyslexi. De vill öka sinkompetens främst genom att följa föreläsningar gemensamt och diskutera med sina kollegor. Genomkollegialt lärande ser de fördelar i att ta del av varandras kunskaper och lära av varandra vilketöverensstämmer med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella lärandet. Lärarna ser bådemöjligheter och hinder till att fortbilda sig och här har rektor visat sig ha en viktig roll. Begränsningoch vidare forskning diskuteras i slutet av studien.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka uppfattningar om specialpedagogik som framkommer när en förskola ansöker om resurspedagog. Syftet med uppsatsen är även att studera hur en resurspedagog används på förskolan i Malmö, vilka arbetsuppgifter resurspedagogen har samt vilka uppfattningar som framkommer i beskrivningen av rollen. Frågeställningar som använts är följande: Hur beskrivs resurspedagog i förskolans verksamhet och vilka uppfattningar om specialpedagogik som framkommer i beskrivningar av rollen? Hur beskrivs processen för att ansöka om resurspedagog och vilka uppfattningar om specialpedagogik som framkommer i beskrivningar av processen? De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Det kategoriska perspektivet ser barnet som bärare av svårigheten, det relationella perspektivet ser att barnets svårigheter uppstår i mötet med miljön. Det sista perspektivet, dilemmaperspektivet, visar komplexiteten där alla barn är både lika och olika varandra och när förskolan då ska ge alla en likvärdig utbildning trots individers olikheter så blir det problem då alla individer har olika förutsättningar. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer, där tre personer intervjuats som är en rektor, en resurspedagog och en specialpedagog. Resultatet visade att vem som helst kan vara resurspedagog då det varken behövs speciell utbildning eller erfarenhet. För att ansöka om resurspedagog, så gör arbetslaget först en kartläggning av förskolans sociala, fysiska samt pedagogiska miljö. Resultatet visade även att vid anpassningar i miljön, så ligger svårigheten i att kunna bemöta det enskilda barnets behov, barngruppens och samtidigt uppfylla kraven i läroplanen.