No description available.

Syftet med studien var att undersöka några förskollärares syn på sitt behov av stöd för att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Behövs det ytterligare stöd utanför de ramar som finns nu, och vilka fördelar och nackdelar finns med nuvarande stöd? Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in materialet utgår från fokusgruppsintervjuer från tre olika förskolor. Det tydligaste resultatet var att alla deltagande förskolor ansåg att stödet som finns nu är bra, alla deltagare fick stöd av Barnhälsoteam. Ytterligare stöd från specialpedagog och utbildning inom området önskas. Även tidsbrist sågs som ett dilemma, personalen har inte tid för reflektion, analys och dokumentation. Deltagarna i studien ansåg att dela in barngruppen i mindre grupper gynnade barn i behov av särskilt stöd. Slutsatserna blev att det stöd som kan hjälpa förskollärarna i studien är mer resurser i form av specialpedagog på plats oftare i förskolan och tid utanför barngrupp för förskollärare är till fördel för att kvaliteten i förskolan ska bli hög.

This thesis for 15 credits were executed at Sala Brand AB in Sala,Sweden. Sala Brand Ab develop, manufacture and install bodywork forfirefighter trucks in the nordic countries. This thesis assumes from a report called “Friska brandmän” or“Healthy Firefighters”, written by Magnusson and Hultman (2014). They visualize a problem regarding the uncertainties of what chemicals firefighters are exposed to. After the report was published some ofthe clients to Sala Brand AB started their work towards betterworking conditions, and how their breathing appliance could be storedoutside the firetruck cabin. The thesis mainly focuses on what needsand demands the customer has regarding storage of the breathingappliance. Sala Brand also has an issue with this new workingstandard, as many of their clients have different needs. Whichresults in high amounts of variation in their manufacturing andincreasing cost as a result. These can be saved if the client makesright choice. The work towards finding customer needs started with designing twoconcepts Sala Brand AB thinks the clients wants, which later wasshowed for the clients during the interviews. Two customers were paida visit, Nerikes Brandkår, Örebro and Räddningstjänsten Dala Mitt.The results from these interviews was then presented in tables withtheir needs and importance for the function of the concept. Later,conclusions were made on the results gathered from the interviews onwhat type of concept the costumers prefer. Then concepts andsolutions were generated to study which concept who satisfied theneeds and properties the costumers expressed. Bergman and Klefsjö(2007) means that quality of a product is based on what the costumersexpect of the product in the first place. The result became a concept developed from an already existingconcept, mainly because it satisfies Sala Brands needs to reduce thevariation in the production. The concept is a box with a liftingconstruction that lifts the breathing appliance up towards an angleof 30-40 degrees to make it easier for the firefighter to put it on.Then on the way home from an accident the breathing appliance can bestored in the same boxes without negatively affecting the firefighters working conditions. The breathing appliance can then,when the firefighters has returned to the fire department, be replaced with a clean one.

Efter tidigare erfarenheter har intresset väckts om hur begreppet behov uppfattas av lärare i fritidshem och hur elevers behov tillgodoses i fritidshemmet. Syftet med studien, inspirerad av fenomenologiska utgångspunkter, var att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar av arbete med elevers behov i fritidshem. Studien fokuserar på fenomenet behov och hur lärarna uppfattade begreppet behov och vad detta betyder för dem i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsamtal som kvalitativ metod. I studien har sex lärare i fritidshem deltagit. I resultatet framgår att lärarna har svårigheter med att definiera innebörden av begreppet behov men är eniga om att behov är olika för alla elever. Behov som deltagarna ansåg var grundläggande var främst trygghet. För att lyckas möta elevers behov menade lärarna att det behövs goda relationer mellan lärare och elever. Lärarna beskrev också vikten av att arbetet med elevers behov ska ske via elevernas intressen för att tiden på fritidshemmet ska kännas meningsfull.

Studiens syfte är att belysa hur förskolepedagoger uttrycker att de bedömer barns behov samt anpassar undervisning och förskoleverksamhet därefter. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes tre fokusgruppssamtal med tre olika arbetslag. Den framkomna empirin har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys samt kopplats till tre socialkonstruktivistiska begrepp: sanning, språk och kultur. Resultatet visar utifrån de sanningar som skapats i samtalen att alla barn bedöms ha någon form av behov i större eller mindre omfattning. Dessa behov bemöts på olika sätt. Olika områden och behov prioriteras inte lika högt. Barnen får därför vänta till en viss ålder för att få denna stimulans. Det finns skiftande metoder för att bedöma ett barns behov och olika aktörer är betydelsefulla för genomförandet av detta. Resultatet visar även problematiken med att kunna möta alla barns behov, grundat i begränsningar som personaltäthet, tidsbrist och historiska kopplingar till begrepp i myndighetstexter. Våra slutsatser är att ämnet bedömning i förskolan är svårdiskuterat, begreppet ges flertalet definitioner samt att alla barns behov inte prioriteras lika högt.

Syfte: Beskriva behovet av stöd hos pappor med förlossningsrelaterad rädsla. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta pappor med förlossningsrelaterad rädsla valdes ut genom ett kombinerat bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid analysprocessen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier: behov av samtalsstöd, behov av information och behov av professionellt bemötande samt 12 subkategorier. Papporna beskrev behovet av stöd utifrån erfarenheter de erhållit då mamman till deras barn varit gravid och vid sitt barns födelse. Papporna beskrev ett behov av att samtala om förlossningsrelaterad rädsla, att få kontinuerlig information och att lita på barnmorskan. Papporna beskrev att de inte kände sig uppmärksammade av barnmorskan och att de kände sig oförberedda inför oväntade händelser eller situationer i samband med sitt barns födelse. Hur barnmorskan bemötte papporna hade betydelse för hur papporna skulle kunna hantera sin förlossningsrelaterade rädsla. Papporna menade att information var avgörande för hur de kunde hantera sin förlossningsrelaterade rädsla. Konklusion: När barnmorskorna uppmärksammade pappor och deras förlossningsrelaterade rädsla, menade papporna att en stödjande miljö uppstod. Barnmorskornas stöd kunde bidra till att minska pappors förlossningsrelaterade rädsla. Om papporna påtalar sina behov kan möjligheten för stöd från barnmorskan öka.

Med detta kandidatarbete vill vi undersöka funktionaliteten mellan röststyrning och andra styrenheter inom smarta hem, där fokuset för undersökningen är behov och intresse av tekniken. Med hjälp utav synsättet agentiell realism som förklaras av Karen Barads teorier finner vi en inblick om hur människan påverkas av dagens enheter och hur enheterna påverkas av oss. Designprocessen uppvisar arbetet kring gestaltningen med hjälp utav ett sammankopplande av en röststyrt internet of things applikation, vilket under en kvalitativ intervju får ett resultat kring frågeställning som används till grund för undersökningen. Resultatet för frågeställningen visar de intervjuade personernas subjektiva åsikt och tankar om röststyrning i dagens hem och om det är något som eftersträvas. Denna undersökning visar att röststyrningen är ett intresse och ett mindre behov i det vardagliga hemmet, men behöver mer utveckling för att fler människor skall vilja använda den.

No description available.

Skolframgång ses som en av de viktigaste faktorerna för att barn och ungdomar ska ha goda framtidsutsikter. En fungerande skolgång är då av vikt för barn och ungdomar i skolsvårigheter och med sammansatta behov och samverkan över organisationsgränserna är ett sätt att arbeta för att nå önskad skolframgång. Syftet med studien är att på organisationsnivå, i det här fallet mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri, bidra med uppfattningar kring samverkan för att nå skolframgång för barn i skolsvårigheter och med sammansatta behov. I denna kvalitativa studie med grundad teori som teoretisk utgångspunkt har pedagoger, personal från barn- och ungdomspsykiatrin och representanter från socialtjänsten deltagit i fokusgruppintervjuer. Analysarbetet resulterade i kategorierna Styrning, Förutsättningar, Professionalitet, Mötesstruktur, Delaktighet och Insatser, vilka speglar de intervjuades uppfattning av samverkan som en möjlighet att nå skolframgång.Resultatet visar att samverkan på organisationsnivå är komplext för de inblandade och styrs av både möjligheter och hinder som står i relation till varandra. Möjligheter som bland annat lyfts fram är att se helheten, gemensamt arbete med uppsatta mål, kompetens och erfarenhet och samordning. Som hinder framkom bland annat regelverk, gränssättningar, ekonomi, tid och språkbruk. I diskussionen problematiseras delar av resultaten som behöver lyftas för att samverkan ska kunna bidra med det som studien syftar till. Bland annat diskuteras tolkningen av begreppet samverkan, skyldigheten att samverka, gränssättningar mellan organisationer och barnets behov av att synliggöras.

Enligt Lgr 11 ska undervisningen anpassas till varje enskild elev. Studien undersöker hur fem verksamma grundskollärare inom Uppsala kommun individanpassar undervisningen utifrån läroplanens direktiv. Dessutom undersöks möjliga hinder som kan begränsa lärarnas möjlighet att individanpassa undervisningen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer som metod för datainsamlingen. Den insamlade datan analyserades och diskuterades utifrån tidigare forskning samt i förhållande till den sociokulturella inlärningsteorin.   Resultatet visar att begreppet individanpassning kan tolkas på varierande sätt utifrån läroplanens direktiv. En individanpassad undervisning utformas efter elevgruppens förutsättningar och behov, vilket medför olika former av individanpassningar då alla elever är olika. En anpassning till samtliga elever är inte alltid genomförbart i praktiken. Det finns flera hinder som begränsar lärarna, såsom för lite tid, för stora elevgrupper, utrymmesbrist och personalbrist.