Syftet med denna kvantitativa fallstudie är att undersöka vilket behov som finns för lärande bland anställda i en butik inom detaljhandeln och vad deras chefer gör för att underlätta ett sådant lärande. Resultatet visar att behov av lärande finns bland deras personal och att cheferna gör det de kan för att stödja sina anställda i deras kompetensutveckling. Företaget är processtyrt med färdiga introduktionspaket och upplärning utförs oftast av butikschefen. Efter introduktionen fortsätter lärandet i form av “learning by doing” eller “om the job training” någon typ av formell utbildning görs ungefär en gång per år. I mån av tid stödjer cheferna personalens lärande genom coachning och att ge feedback samt genom workshops eller att själva hålla föreläsningar, men också genom att bjuda in externa föreläsare.

En kvalitativ studie med syfte att utifrån generation y:s uppfattningar studera hur ledarskapet på arbetsplatsen kan påverka generation y:s rörelse på arbetsmarknaden. Generation y är födda mellan år1979-2000. Med denna studie vill vi bidra med kunskap till samhället och arbetsgivare om vad generation y värdesätter i ett ledarskap. Studien är baserad på fem intervjuer med respondenter som är en del av generation y och har en examen från ett universitet i Sverige samt har en anställning på en arbetsplats. Intervjuerna transkriberades sedan och förankrades i teori. Båda författarna har varit ansvariga för all text som har skrivits. Studiens resultat redovisar att ledarskap på arbetsplatsen bör fokusera på att finna den anställdes behov och försöka tillfredsställa dessa för en ökad motivation. Resultatet redovisar även att det inte går att uttala sig om generation y som en homogen grupp.

Bakgrund: När en person blir diagnostiserad med demenssjukdom drabbar det även dennes partner. Demenssjukdom är en livslång sjukdom och kan orsaka både minnessvårigheter och personlighetsförändringar. Detta kan innebära en stor omställning för partnern med ny livssituation att anpassa sig till. Upplevelsen av detta och vilket behov av psykosocialt stöd som efterfrågas är unikt för varje person och det stöd som ges måste därför skräddarsys och anpassa efter varje person. Siffran på antalet personer med demenssjukdom förväntas öka med tiden vilket innebär ett behov av ökad kunskap kring partners upplevda behov av psykosocialt stöd.  Syfte: Syftet var att beskriva det upplevda behovet av psykosocialt stöd hos partnern till en person med demenssjukdom.                                                                                                  Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på åtta utvalda artiklar och analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter. Resultat: Studien resulterade i tre huvudteman med tillhörande subteman. Dessa huvudteman var: Behov av sociala nätverk, med tillhörande subteman: Vänner och familj och Behov av att dela sina upplevelser med andra i samma situation, huvudtemat Behov av formella stödinsatser med de tre subteman Stödgrupper, Vikten av en skräddarsydd omvårdnad och Stöd i form av information, samt huvudtemat Behov av stöd i en förändrad vardag med tillhörande subteman Behov av avlastning och En förändrad roll och vardag. Slutsats: Studiens resultat visade att partners till personer med en demenssjukdom hade ett individuellt behov av psykosocialt stöd. Att dela sina upplevelser med andra i samma situation, möjligheter till tid för sig själv samt ökad kunskap och information var några av de primära önskemålen hos parters för att tillfredsställa dessa behov.

Syftet med denna studie är att nå kunskap om hur fritidspersonalen kan arbeta med blyga elever i fritidshemmet och hur de kan uppmärksamma samt stötta eleverna i deras sociala utveckling. Studiens tre frågeställningar handlar om; vad blyghet kan bero på hos elever och hur det påverkar elevernas sociala utveckling, hur blyghet yttrar sig och hur fritidspersonalen kan uppmärksamma blyga elever samt vad fritidspersonalen kan göra för att arbeta med att stötta de blyga eleverna för att öka deras delaktighet i fritidshemmet. Studien är baserad utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt annan forskning som berör studiens valda ämne. För att samla in data har fem kvalitativa intervjuer genomförts med utbildade fritidspedagoger eller fritidslärare. Intervjuerna har sedan bearbetats, analyserats och sammanfattats utifrån ett lärandeperspektiv. Resultatet tydliggör hur fritidspersonalen kan arbeta med blyga elever och deras delaktighet, samt hur de kan uppmärksamma och stötta blyga elever i fritidshemmet. Studiens slutsats är att det finns blyga elever i fritidshemmet och att blyghet kan yttra sig på olika sätt.

Bakgrund: Demenssjukdom ökar då befolkningen blir äldre. Demenssjukdom kallas även för “de anhörigas sjukdom” och det är därför av betydelse att vara lyhörd och respektera de anhöriga och förstå vad de har för behov som sjuksköterskan kan hjälpa till med för att underlätta situationen.Syfte: Att belysa anhörigas olika behov när en närstående har en demensdiagnos. Metod: En litteraturstudie som grundar sig på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Litteraturanalysen inspirerades av Forsberg & Wengström (2016) fem steg samt en kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes med SBUs granskningsmall som modell.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: stöd, information samt påverkan på dagligt liv, negativa konsekvenser när behoven inte uppfylls togs upp som en övergripande kategori gemensamt för alla studier.Konklusion: Ur litteraturstudien framkom det att de anhöriga hade olika former av behov, bl.a. omvårdnadsbehov. Det finns brister gällande att de anhöriga upplever att de inte får tillräckligt mycket hjälp, stöd samt information och det i sin tur har sina konsekvenser. Det är av betydelse att sjuksköterskan ser den anhörige i situationen också, eftersom många anhöriga väljer att själva vårda den sjuke. / Background: Dementia is growing worldwide as the life-expectancy in the population continuously increases. Since relatives often have to deal with their own life and care for their spouse or relative, the strain can be overwhelming. Therefore it is important to explore and channel how we as nurses can help them to cope with everyday life and what support needs they have.Aim: To examine the different needs of relatives to patients with dementia.Method: This study was a literature review based on ten scientific studies with qualitative method. The data was collected from two different databases, PubMed and Cinahl. The analysis was inspired by the five steps of Forsberg & Wengström (2016). SBUs review template was used to examine the quality of the studies.Results: The result can be put into four categories: support, information and impact on daily life. The hazards of not meeting the care-needs of the relatives was highlighted as a joint category.Conclusion: This study shows that there are different unmet care-needs that relatives address. There are insufficient support and they feel that they don't get the information they want or are entitled to. The importance of registered nurses ability to see and empower the family caregiver, since most relatives chose to care for their relative at home is confirmed.

Denna litteraturstudie inriktar sig på hur särbegåvade elevers behov kan uppfyllas i matematikundervisning med hjälp av digitala verktyg. Fokus kommer att ligga på om det finns vetenskapligt stöd för användandet av olika digitala verktyg vid undervisningen av särbegåvade elever i grundskolan. Genom att undersöka digitala verktygs potentiella inverkan på undervisningen ska detta möjliggöra för lärare att anpassa undervisningen i ett klassrum, där även särbegåvade får utlopp för sina behov. Studien kommer därför ha tre fokus att behandla vilka är: Utmärkande drag hos särbegåvade elever i matematik och deras behov; teori kopplat till tidigare forskning rörande undervisning av särbegåvade och avslutningsvis de digitala verktygens funktioner kopplat till särbegåvade elever. I studien har 17 vetenskapliga artiklar och rapporter valts ut för analys, där de delats upp som antingen kopplade till digitala verktyg eller särbegåvade elevers karaktäristik. Efter att ha gjort denna uppdelning har en sammankoppling av de olika publikationerna kunnat göras genom en metaanalys, för att visa på om de olika verktygen har potential att tillgodose särbegåvade elevers behov av en anpassad undervisning. Resultatet visar på att många olika digital verktyg innehar denna potential att nå ut till särbegåvade elever om de implementeras på ett korrekt vis. Görs inte detta finns alltid en risk att verktygen annars bara slängs in i undervisningssituationer utan att de byggs på en didaktisk grund, vilket kan leda till både bristande motivation och ett slöseri av resurser.

Mitt syfte med studien har varit att genom några pedagogers beskrivna upplevelser få en ökad förståelse av hur pedagoger i förskolan uppfattar en specialpedagogisk inriktad handledning. För att samla in data till studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enkäter. Studien bygger på 31 enkätsvar från pedagoger med erfarenhet av specialpedagogisk handledning. De teoretiska utgångspunkter jag valt för studien är Bubers relationsfilosofi och begreppet det mellanmänskliga samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Resultatet av studien visar att pedagogernas upplevelser av handledning är positiva på väldigt många sätt och de beskriver det som ett tillfälle för gemensam reflektion, bekräftelse på sitt arbete och kollegialt samt individuellt lärande vad gäller t ex anpassningar för barn i behov av särskilt stöd. Den slutsats som kan dras av studien är att handledning är betydelsefull för pedagoger i förskolan då de ofta känner en osäkerhet i arbetet kring barn behov av särskilt stöd. Det framgår också att relationerna i handledningen är viktig samt att det är betydelsefullt att de känner tillit och förtroende för specialpedagogen för att det ska kunna bli en öppen dialog och ett givande samtal vid handledningstillfällena.

En födsel innebär oftast känslor av glädje och lycka. I de fall då ett par drabbas av intrauterin fosterdöd (IUFD) byts dessa känslor ut mot djup sorg. Även barnmorskan kan påverkas starkt under vårdandet av de drabbade föräldrarna. Känslorna kan kännas överväldigande samtidigt som barnmorskan måste vara ett stöd i denna svåra situation. Det finns begränsat med studier om vad barnmorskan behöver för att hantera uppgiften på bästa sätt. Syftet med studien är att utforska vilka behov barnmorskor inom förlossningsvården har för att kunna ge optimalt stöd till föräldrar som drabbats av intrauterin fosterdöd. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats. Sex barnmorskor från två olika förlossningskliniker intervjuades via telefon. Det inspelade datamaterialet transkriberades och analyserades med innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier med tolv underkategorier. Kategorierna som framkom var Att vara förberedd, Att känna stöd, Att vårda i lugn och ro och Att få återhämtning. Barnmorskor upplever ofta vårdandet som mycket känslomässigt och svårt oavsett erfarenhet i yrket. Barnmorskor bör därför erbjudas stöd i form av handledning eller debriefing på sin arbetsplats. Att endast få vårda det drabbade paret och inte ansvara för andra patienter samtidigt bör eftersträvas då det ger ökad trygghet i vårdandet. Barnmorskor efterlyser mer utbildning om IUFD. Vi föreslår att ämnet ska tas upp under barnmorskeutbildningen eller som återkommande temadag på förlossningskliniker. Om barnmorskans behov uppfylls ökar förutsättningarna för att kunna ge föräldrarna en bättre upplevelse i denna svåra situation.

Covid-19 har lett till restriktioner i arbetslivet där det skett en plötslig omställning till distansarbete som bedrivs med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om ledarskap vid distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att undersöka medarbetares behov av ledarskap utifrån de omställningar som organisationer genomgått till följd av COVID-19 pandemin. Uppsatsen tar avstamp i Leader Member Exchange Teorin (LMX) som lägger fokus på relationen som återfinns mellan medarbetare och ledare. Teorin har använts i syfte att identifiera, tolka och förstå behov av ledarskap på arbetsplatsen, genom att analysera kvaliteten på LMX relationen. Efter intervjuer med sju anställda inom samma organisation genomfördes tematisk analys där sju huvudteman med tillhörande underteman konstruerades. Dessa teman analyserades med hjälp av LMX kategorier för att indikera kvaliteten på LMX relationen. Detta resulterade i tre kluster bestående av teman. Ett kluster baserades på teman som indikerade en LMX relation av hög kvalitetoch ett kluster baserades på teman som indikerade en LMX relation av låg kvalitet. Det tredje klustret gav inte någon indikation om LMX relationens kvalitet men belyste behov av ledarskap för att uppnå en LMX relation av hög kvalitet. Uppsatsen identifierade åtta olika behov av ledarskap vid distansarbete(arbetsrelaterad utrustning, tillgänglighet, spontan kommunikation, tydlig kommunikation, informell kommunikation, lyhördhet, återkoppling och tillit) som diskuterades i relation till tidigare forskning och teori för att tolka och förstå dem. Det kunde dras en slutsats om att behov av ledarskap är individuella. Det drogs även en slutsats kring att en ledare bör möjliggöra informell kommunikation mellan medarbetare och inte enbart mellan ledare och följare. Den sista slutsatsen som kunde dras var att tillit utgör ett centralt behov av ledarskap vid distansarbete. Uppsatsen bidrar till ledarskapsforskningen genom det medarbetarperspektiv som tillämpats. Den unika möjligheten att studera behov av ledarskap vid en plötslig omställning till distansarbete kan även bidra med kunskap som kan vara användbar om arbetet fortsätter att bedrivas via distans eller om en liknande situation som kräver plötslig omställning till distansarbete skulle uppstå i framtiden.

I denna studie har en undersökning gjorts av hur klassrummet kan nyttjas som en extra resurs, en tredje lärare, för undervisningen. I studien har lärare blivit observerade och intervjuade kring deras uppfattning om vad som innefattar en god fysisk lärmiljö och hur de utformar sitt klassrum för att tillgodose de behov som eleverna har.    Det framkom att lärarna tyckte att en god fysisk lärmiljö utgjordes av: tydlig struktur, tillgänglighet, begränsade intryck, koncentrationshöjande faktorer, fria ytor, rätt färgsättning, ljussättning, god akustik, temperatur och ventilation. Det visade sig att samtliga lärare ansåg att anpassningar i klassrummet var nödvändiga. Anledningen till detta var att ta hänsyn till elevernas olika behov och inlärningssätt. De anpassningar som förekom i studien och som ansågs vara effektiva var:  individ-och nivåanpassning, tydlig struktur, tillgänglighet, minskat visuellt buller, möjliggörande av olika slags undervisningssituationer och bekräftande av varje elev.    I strävan mot dessa anpassningar upplevde sig lärarna begränsade på grund av ekonomiska aspekter, resursfördelningar, delat mentorskap samt skolans regler kring lokaler. I studien presenterar vi lärares uppfattning kring vad en god fysisk lärmiljö är och hur den utformas på ett inkluderande sätt ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.