Inledning: En förväntning är en sinnesstämning som människor känner kring något eller någon innan de kommer i kontakt med objektet. Detta grundar sig i många fall i en positiv känsla över hur något kommer att bli och har vissa krav som den ämnar leva upp till. Varje dag utsätter människan sig för situationer där förväntningar skapas. Förväntningar kan även mätas innan, under, samt efter någonting utförts. Du kan till exempel gå in med en rad förväntning innan du utför ett uppdrag vilka självklart hänger med genom hela processens gång. Under en kampanj kan det kännas att det matchar exakt dina förväntningar eller kanske skiljer sig markant. Under själva processen är det även vanligt att nya förväntningar uppkommer. Efter själv uppdraget känns det ofta som att förväntningarna är uppfyllda eller inte. Vid utförandet av en kampanj kan företaget leverera en väldigt bra kampanj som uppfyller många krav, men det var inte som kunden hade förväntat sig och således medför det en negativ påverkan på förväntningarna. Kampanjen kan även slå snett och således direkt påverka kundens förväntningar till de sämre. Eller så är kampanjen inte speciellt bra, men det var mer än vad kunden hade förväntat sig och således blev deras förväntningar överträffade. Gerillamarknadsföring syftar till att utföra en okonventionell marknadsföringskampanj som står ut från de normala normer och regler som följs i traditionell marknadsföring. Syftet är att utföra en jämförande studie av de utvalda fallkampanjerna för att ta reda på om intervjuobjektens förväntningar stämmer överens med resultatet. Metod: En kvalitativ forskningsansats har valts för just denna studie då det syftar till att undersöka och studera hur förväntningar i våra fallkampanjer stämmer överens med deras resultat. Vår studie tar sin utgångspunkt i en icke-dualistisk ontologi med ett det abduktiva förhållningssättet. Tre stycken gerillakampanjer har granskats och för insamlingen av det empiriska materialet har semi-strukturerade intervjuer och telefonintervjuer tillämpats.    Resultat: Det visade sig att alla aktörer i samtliga kampanjer fick sina förväntningar uppfyllda eller överträffade, detta beror på att dem alla gick in i kampanjerna med olika erfarenheter och krav på sina förväntningar. Det går även att avläsa att alla är nöjda med gerillamarknadsföringens genomslag och kommer att använda sig av detta igen. / Introduction: An expectation is a frame of mind that people feel about something or someone before they are in contact with the object. This takes ground in a positive feeling over how something is going to be or demands they will live by. Every day people are exposed for situations when expectations are created. Expectations can be measured before, under and after something is completed. You can build up a range of expectations before you complete a mission, which is a given through the whole process. During the campaign it can feels like it matches your expectations or maybe distinguishes significant. During the process it is usual that new expectations discovers. After the mission you can see if the expectations was satisfying or not. Throughout the campaign the company can either deliver a splendid campaign that satisfies many demands but it wasn´t anything that the customer expected and therefore it had a negative effect on their expectations. The campaign can also turn out awry and directly affect the customer’s expectation for the worse and on the other way, the campaign can turn out not so good and still be more then the customer expected. This will result in that the customer’s expectations were exceeded. Guerrilla marketing aims to perform an unconventional marketing campaign that stands out from the social norms and rules, which are followed, in traditional marketing.   The purpose is to accomplish a comparative study of selected cases campaigns to find out if the interview objects expectations are consistent with the results. Methodology: A qualitative research approach has been chosen for this particular study as it aims to investigate and study how the expectations in our campaigns agree with their results.  Our study take it´s ground in a non-dualistic ontology with the abductive approach. Three guerrilla-campaigns have both been criticized and we have used semi-structured interviews and telephone interviews to collect empirical data.    Results: It turned out that all participants in the campaigns got their expectations filled or exceeded, this can be since every participant entered the campaign with different experiences and demand on their expectations. It is also accessible to see that everyone is pleased with the effect of guerilla marketing and will use it again.

Sammanfattning Nyckelord: Behov & Motivation, Belöning, Företagets mål och Nackdelar. Bakgrund: Personalen är en av de viktigaste resurserna inom företagen idag vilket innebär att fokus ligger på att behålla kompetent personal. Att förlora och nyanställa personal är förenat med en stor kostnad för företag. Ett sätt att stimulera anställda att vilja stanna kvar inom företaget är att ha ett väl fungerande belöningssystem. Problemformulering: Ett belöningssystem som är olämpligt utformat kan ge negativa konsekvenser som ex att den anställde inte uppfattar belöningen eller att den upplevs som orättvis. Vilka belöningsaktiviteter har bäst effekt för att motivera anställda inom banker att vilja prestera sitt yttersta för att företaget ska nå uppsatt resultat? Syfte: Studien avser att undersöka vilka belöningsaktiviteter chefer och anställda uppfattar finns och hur dessa motiverar enskilda individer samt vilka belöningar som påverka mest? Metod: En förstudie har gjorts på Handelsbankens kontor i Helsingborg för att testa intervjufrågorna som används i vår kvalitativa studie med chefer på Swedbanks kontor i Helsingborg, Falköping och Skövde. Även en kvantitativ studie med enkäter utfördes hos de anställda på dessa kontor. Teori: Den teoretiska referensramen i studien bygger på vetenskapliga artiklar och litteratur kring belöningssystem och motivationsfaktorer. Empiri: Empiriskt material har samlats in genom intervjuer av anställda på chefspositioner samt genom enkätundersökning med de anställda inom berörda Swedbank kontor. Analys: I analysdelen jämför vi chefers och anställdas svar mot varandra. Slutsats: Studien visar att både chefer och anställda har en blandad uppfattning om det nuvarande belöningssystemet och vilka belöningsaktiviteter som uppfattas som mest positiva, men vi fokuserar på de belöningar som omfattar trivsel. Intressant är att chefer hade en klar uppfattning kring bankens nuvarande ekonomiska belöningssystem ”Eken” medans anställda hade en annan inställning och inte såg detta som en belöning. Det framkom också att anställda hade låg sjukfrånvaro vilket kan tyda på att de trivs på sin arbetsplats och att banken är en bra arbetsplats.

Tidig identifiering av barn i behov av särskilt stöd kan leda till rättvisare resursfördelning ochbättre skolresultat. Samtidigt visar forskning på att tilldelning av resurser baseras på diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som också är i behov av särskilt stöd. Dethar även visat sig att alla barn som är i behov av särskilt stöd, med och utan diagnos, är ibehov av samma typ av stöd och resurser. Många barn är någon gång under skoltiden i behovav någon typ av särskilt stöd, under längre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. Därmed är det angeläget att undersöka hur det i själva verket förhåller sig iförskolors verksamhet. Det övergripande syftet med föreliggande studie är att bidra till förståelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Empirinsom ligger till grund för studien har samlats in genom inspelade och transkriberade intervjuermed specialpedagog och förskollärare som analyserats genom en implementeringsteori. Resultatet visar på goda förutsättningar för personal inom förskolors verksamhet i denundersökta kommunen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Då studien är för liten föratt kunna generaliseras i större drag hade det varit intressant att se samma typ av studie fast istörre omfattning då det hade gett en mer generaliserbar bild av utformandet av särskilt stöd iförskolans verksamhet.

Detta är en studie som tagit sin utgångspunkt i begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” med fokus på barn och elever med ADHD/DAMP utifrån ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit många kritiska röster och skilda åsikter för vilka insatser som är bäst för barnen. Fokus har även riktats mot huruvida diagnosen kan hjälpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av särskilt stöd har förändrats. Därför har även en jämförelse av läroplanerna (Lgr69, Lgr80, Lgr11 samt Läroplan för grundsärskolan 2011) utförts och därmed kunnat ge en historisk överblick av utvecklingen som skett inom skolväsendet. I arbetet används ofta ordet barn, men detta innefattar självklart även elever. Med textanalys som metod har materialet bearbetats och analyserats kritiskt. Det material som legat till grund för studien har varit styrdokument, vetenskapliga artiklar, pedagogisk litteratur samt medicinska publikationer. Resultatens bakgrund har uppkommit och varit styrda utifrån ett antal syftesfrågeställningar. Dessa grundar sig i specialpedagogikens framväxt i samhället och diskussionen kring det stöd som ges till barn i förskola och skola. Slutsatser av det analyserade materialet har därmed belysts från olika synvinklar och aktörer som spelat stor roll i debatten om barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svårigheter/problem som pedagoger på olika förskolor avser när de talar om barn i behov av stöd. Syftet har också varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som är i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser är barn i behov av stöd. Flera påstod emellertid att uttrycket är svårdefinierat och att vilket barn som helst kan vara i behov av stöd. Hur pedagoger arbetar för att inkludera barn i behov av stöd ser väldigt olika ut, men första steget är att ta reda på vilket stöd barnet är i behov av och därefter kartlägga barnet. Om kompetensen finns i arbetslaget eller om behovet av en stödinsats är aktuellt. Vad som underlättar respektive försvårar inkluderingen av barn i behov av stöd är pedagogers kompetens och förhållningssätt. Det framkommer även att ekonomin påverkar, barngruppens storlek och antalet pedagoger i arbetslaget. Även miljön är en faktor som påverkar arbetslaget och barngruppen. Sammanfattningsvis är området både stort och svårt, men om pedagogerna vill barnens bästa och tar stöd från observationer, så kan pedagogerna också skapa en miljö som är ämnad för utveckling och lärande för alla barn.

Studiens syfte är att undersöka hur personalen på förskolan arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt vilken stöd och hjälp personalen får i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod användes och åtta personer intervjuades. Utifrån det förskolepersonalen beskrivit framträder ett arbetssätt i förskolan där barnen inkluderas i gruppen och att de barn som är i behov av särskilt stöd inte ska känna sig annorlunda. Miljön är en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar därför miljön efter barnens olikheter och mångfald. De mest framträdande metoderna som personalen använder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder. Resultatet visar att personalen upplever att de får bra stöd och hjälp från olika instanser. De slutsatser som kan dras är att de flesta av personalen på förskolorna har kompetens och utbildning för att kunna möta upp och arbeta med barn i behov av särskilt stöd och att de upplever att de får den stöd och hjälp som de behöver i sitt arbete med barnen

Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de äldre och ny teknik, utifrån de äldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta är en studie där grundad teori använts som metodansats. Då detta var ett outforskat ämne stämde det bra att använda sig av grundad teori för att få fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de äldre och den nya tekniken. Vi vände oss till en kategori människor som var över 65 år. Vi fann tidigt i studien att de äldre talade om ett behovsstyrt teknikanvändande, behov var ständigt återkommande i de äldres berättelser och kom därför att bli vår kärnkategori. Andra kategorier som framträdde i resultatet var intresse, lärande, ekonomi, möjligheter, oro, trygghet, anhöriga och begränsningar. Dessa var inte lika styrande som kärnkategorin och kom därför att bli underkategorier. Samtliga av dessa kategorier presenteras i en första resultatdel, det vill säga vad de olika kategorierna har för innebörd. Sedan bearbetades och förfinades dessa kategorier och detta resulterade i kategorierna både oro och trygghet i ny teknik, prioriteringar och teknikens möjligheter och begränsningar, vilka presenteras i resultatdel 2. Sammanfattningsvis talades det om ett avslappnat förhållningssätt till ny teknik där det konstaterades att det krävdes ett behov av ny teknik för att väcka deras intresse. Respondenterna betonade att den nya teknik de tog till sig i första hand var en teknik som kunde underlätta deras vardag. Detta kom även att bli definitionen av behov, att behovet handlar om just denna enkelhet och om något som underlättar de äldres vardag. Medan definitionen av teknik leddes in på ny teknik i och med att det var framförallt datorer och mobiltelefoner som de äldre kopplade ihop med begreppet teknik.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse av hur motivation för arbetet upplevs hos inhyrda arbetstagare med tillfällig anställning utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv på självidentitet i ett senmodernt samhälle. Bakgrund till varför denna studie genomförts är för att tillfälliga anställningar genom bemanningsföretag är ett växande fenomen samtidigt som det finns begränsad forskning kring de berörda arbetstagarnas upplevelse av att inneha denna typ av anställning. Vi har utgått från det fenomenologiska perspektivet och använt oss av teorier om moderniteten och självidentiteten, teorier om det reflexiva självet, symboliska interaktionismen samt behovs- och motivationsteorier. Vid val av respondenter har vi utgått från bekvämlighetsurval och genomfört nio semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av den metod som Creswell (2007) rekommenderar för fenomenologisk forskning. Resultaten visar att anställningar hos bemanningsföretag upplevs som otrygga och tillfälliga, att anställda behöver få en rättvis behandling för att känna sig betydelsefulla, att materiell belöning i form av lön och andra förmåner är viktiga för upplevd motivation. Majoriteten av respondenterna upplever inte att de har möjligheter till självförverkligande i samband med innehavd anställning hos bemanningsföretag samt att de har en kortsiktig målsättning med sin anställning. Det råder variation i frågan om social samhörighet bland de tillfälligt anställda men slutsatsen dras att samtliga respondenter har ett behov av erkännande och att självet påverkas negativt i denna mening.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.