The society’s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers’ views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support. Another aim is to investigate whether the special educators, that I have interviewed, perceive any change in design of special education while they have been working as teachers. For my study, I have used interview as a method. I have interviewed seven special education teachers from six different schools, which constitutes the empirical material for my analysis. The theory I have used for the analysis of my empirical material consists of two different perspectives on how special education teachers look at pupils and the design of support for them. The first perspective says that the separate, special education should compensate the pupil for its shortcomings (“excluding”) while the other perspective is critical against the first one and points out that the regular education is the best solution for all pupils’ needs and conditions (“including”), with support from relevant resources.The result of the study shows a similarity between the schools included in my investigation. My conclusion of the investigation is that there are no differences how the special education is conducted, regardless geographical differences. The result from my interviews shows also a change of the view of the pupil and how society and curriculum treat pupils with needs of special support.

Syfte: Undersöka huruvida patienterna känner att den individuella vårdplanen de har fått har varittill nytta och vilka upplevelser de har kring den. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer genomfördes höstterminen 2013 vid Uppsala Universitet i samråd medRegionallt Cancercentrum. Informanterna i studien var patienter med bröstcancer ochkolorektalcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Gävle sjukhus som använt denindividuella vårdplanen. Resultat: Samtliga patienter kände att den individuella vårdplanen varpositiv och till hjälp, men flera önskade mer och djupare information. Av de sex patienter somintervjuades var samtliga nöjda med sin kontaktsjuksköterska. En patient förstod inte alls syftet medvårdplanen hon fått. Patienterna i stort var nöjda med sin möjlighet att påverka tider ochbehandlingar och sjukvårdspersonalen kunde anpassa sig efter patientens önskemål. Självavårdplanen såg patienterna främst som ett schema som de kunde blicka tillbaks till. Flera patientervad missnöjda med att deras anhöriga inte fick mer hjälp i form av stöd och samtal. Slutsats: Detsammantagna resultatet visar individuell vårdplan var positiv för patienterna men att det behövs enbättre implantering. Resultatet visar också att kontaktsjuksköterskor är en uppskattad profession.Projektet med vårdplanen hade inte kommit tillräckligt långt för att denna intervjustudie skullegenerera tillräckligt utvecklande svar. / Aim: Examine whether patients feel that the individual care plan they have received had anbeneficial effect and what experiences they have around it. Method: A descriptive qualitative studyusing semi-structured interviews were conducted the fall of 2013 at the University of Uppsala inconsultation with Regionalt Cancercentrum. The informants in the study were patients with breastandcolorectalcancer, who all had an individual care plan. The study were conducted at AkademiskaUniversity Hospital and at Gävle Hospital. Results: All of the patients felt that the individual careplan was beneficial and helpful, but many wanted more and deeper information. Of the six patientsinterviewed were all satisfied with their contact nurse. One patient did not understand the purposeof the care plan she had. Patients in general were satisfied with their ability to influence the timesand treatments and the medical personnel were able to adapt to the patient's wishes. The patientssaw the care plan primarily as a schedule that they could look back to. Many patients weredissatisfied with that their relatives did not get more help in the form of support and calls. Conclusion: The combined results show an individual care plan was beneficial to patients, but thatit needed a better implementation. The result also shows that the contact nurses are an appreciatedprofession. The project with the care plan had not gone far enough for this interview study to beable to generate enough elaborated responses.

I detta arbete har det undersökts hur det är möjligt för förskollärare i förskolan att tillmötesgå delar av målen i läroplanen för förskolan, trygghet, utveckling, delaktighet samt lärande utifrån barnens olika behov och förutsättningar. Syftet var att se vad förskollärarna gör i sitt arbete för att leva upp till dessa mål. Med hjälp av intervjuer med förskollärare och förskolechefer har vi tagit reda på vad de kan göra i verksamheten, vad som de känner att de lyckats med och om det är något som de känner att de skulle behöva utveckla eller förändra. Förskolecheferna har även fått berätta vad de anser att de kan göra för att stötta och hjälpa förskollärarna i deras arbete med att leva upp till dessa mål. Svaren blev överlag ganska lika från de olika förskollärarna. Majoriteten menade att de önskade mer resurser för att få mer tid för planering och reflektion för att kunna tillmötesgå alla barnens olika behov. De talade även om att det är de som förskollärare som har kunskapen om Lpfö98 och att det ställer till det när de stretar åt olika håll i arbetslaget. Trots det så är det ändå positivt att samtliga anser att de förmedlar trygghet till barnen vilket de även menar är viktigt. Utan trygghet inget lärande sa en av förskollärarna. Därefter var det däremot mer varierande svar vi fick. Mer utbildning och mindre grupper är något som de menade skulle behövas för att nå målen. En av förskolecheferna menade att förskollärarna borde ha kunskapen att klara målen i den befintliga verksamheten. Men visst kunde han finnas där som ett stöd och bollplank om de så önskade, men då måste de våga och vilja lyfta sina funderingar.

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården. Behov och önskemål relaterade till kommunikation och struktur är starkt kopplade till migrationserfarenheter, att tillhöra en minoritetsgrupp i ett samhälle och språkliga barriärer. Uttryckta behov och önskemål av hur man som patient vill bli bemött av sin vårdpersonal skiljde sig åt och framstod mer knutna till individen än gruppen. Konklusion: Patienter inom transkulturell omvårdnad har behov och önskemål som grundas i migration och språkliga barriärer. Patientens behov och önskemål kring, hur de vill bli bemötta och synen på vilken kompetens sjuksköterskan de möter bör ha, tenderar att vara individuella. Att arbeta inom den transkulturella omvårdnaden kräver att man arbetar utifrån att varje person är unik.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism. Slutsatser var att förskollärarna uttalade sig medvetna om sin professionella roll i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Studien visade dock att arbetet med barn i behov av särskilt stöd är mångfacetterad och kräver samverkan mellan de olika professionella som arbetar med dessa barn. Förskollärarna arbetade aktivt för att inga barn skulle exkluderas och för att främja utvecklig och lärande i förskolan.

I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstämmig europeisk avtalsrätt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehåller både avtals- och köprättsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlätta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik är det av intresse att ställa sig frågan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts både i förarbeten och i förslaget som sådant. Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts från svenskt håll. Med utgångspunkt från det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, får för svenska företag. Kritiken som lyfts fram i studien kommer från 12 svenska intressenter, med härkomst både från näringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas. Denna uppdelning är gjord utifrån en lista av punkter, som identifierats som de starkaste argumenten i den svenska kritiken. Segmenten lyfter fram brister i förslagets tekniska kvaliteter, såväl som oklarheter i det materiella innehållet. Dels skapar ett nytt regelsystem en ökad komplexitet, och tillsammans med det faktum att ytterligare ett regelverk påförs berörda aktörer, uppkommer frågan om denna utveckling är önskvärd eller ens efterfrågad. Dessutom innebär det oklara tillämpningsområdet att den nya köplagens ramar ter sig något odefinierade, vilket skapar en osäkerhet kring förslagets förhållande till andra instrument. Detta leder i sin tur till CESL inte tydligt markerar sin plats och därmed inte heller visar vilka dess fördelar är samt vilka behov som är tänkta att tillgodoses. Förslagets undermåliga kvalitet och struktur, tillsammans med dess stora omfång, gör även att helhetsbilden av förslaget försämras ytterligare. Det är helt uppenbart så, vilket är den huvudsakliga slutsatsen i denna uppsats, att det helt enkelt inte finns något behov av CESL i sin nuvarande form. Det är inte de direkta skillnader mellan CESL och svensk rätt som gör att förslaget kritiseras så starkt och så brett. Företagen har redan tagit fram egna lösningar på de gränsrelaterade problemen. CESL innebär istället ytterligare en regelsamling att ta hänsyn till, vilket i en majoritet av fallen enbart har negativa följder. För svenska företag, som har möjlighet att i framtiden tillämpa förslaget regler, finns det självklart en rad fördelar. CESL innehåller regler som i hög grad kan underlätta den gränsöverskridande handeln. Den verkliga situationen tyder dock istället på att den nya gemensamma köplagens regler försvinner bort bland andra, mer sedvanliga och relevanta lösningar. Konsekvensen blir helt enkelt att förslagets regler inte kan tillämpas, inte ens av de aktörer som reglerna att tänkta att hjälpa. Risken är överhängande att CESL blir, som det har uttryckts i kritiken, ytterligare ett bidrag till den stora och komplexa regelmassan som redan i dag finns tillgänglig.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av särskilt stöd rent allmänt, men även om behovet som idag är allt vanligare i skolan också existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger på kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag på två olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som är anställda och jobbar inom fritidshemmet på respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna många gånger ser ett behov av särskilt stöd även i fritidshemmet. Personalen är också medveten om att det är kunskapsbristerna hos elever som underlättar för särskilt stöd även om fritidspedagogerna många gånger upplever att det finns ett stort behov av social träning i fritidshemmets verksamhet. Några fritidspedagoger känner en uppgivenhet inför de elever som de anser är i behov av social träning. Då det i och med de stora elevgrupperna inte finns tid för det. Det framkommer att många fritidshem behöver mer personal, bättre lokaler, kompetensutveckling samt gemensam planeringstid för att kunna tillgodose och möta de elever som är i behov av särskilt stöd i fritidshemmet.

Med intentioner att utveckla mer hållbara städer har man på många ställen världen över satsat på mer miljövänliga transportsystem och tjänster. Denna rapport kommer att ta upp ett förslag på system för en cykeluthyrningstjänst i Växjö, med fokus på studenters beteenden och rörelsemönster. Syftet med detta system är att gynna en miljömässig, ekonomisk och socialt hållbar tillväxt för Växjö stad. / With the intention to develop more sustainable cities, many places across the world have invested in more environmentally friendly transport systems and services. This report will showcase a proposal for a system, a bicycle rental service in Sweden, with focus on students behavior and movement patterns. The purpose of this system is to promote an environmental, economic and socially sustainable growth for the City of Växjö.

Konkurrensen inom detaljhandeln blir allt hårdare, både från andra butiker men även från e-handeln, vilket sätter press på fysiska butiker att ha nöjda kunder som fortsätter handla i butiken. Ett tillvägagångssätt för att möta den hårdnande konkurrensen är att ha en butiksmiljö s.k. servicescape som är utformad efter kundernas behov, vilket dock förutsätter att handlarna vet vilka behov sina kunder har. Har handlarna en felaktig uppfattning om kundernas behov föreligger det ett gap som minskar chansen att kunderna blir nöjda och därmed butikens konkurrenskraft. En avgränsning gjordes till klädbutiker, då klädbutiker är bland de butikstyper som är mest konkurrensutsatt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga hur kundernas behov överensstämmer eller skiljer sig från handlarnas uppfattning om deras behov. För att uppfylla syftet tillämpades en kvalitativ metod men med en statistisk bearbetning dvs. en kvantitativ bearbetning då resultatet redovisades med hjälp av frekvenser och värden på en skala. Datainsamlingsverktyget som användes var enkäter och utformades efter de tio faktorerna som sammanställdes i den teoretiska referensramen. Enkäterna delades ut till både kunder och handlare i Borlänges stadskärna och Faluns stadskärna. Resultatet av uppsatsen visade att det för faktorerna ljus (4,2), trängsel (4.5) (4.6), Ljud (4.7), toaletter (4.9), (4.10) finns en skillnad ett s.k. gap mellan handlarnas uppfattning om kundernas behov och vad kundernas behov egentligen är. Det framkom även att handlarna ansåg att kunderna har större behov av att faktorerna rent & städat (4.3), (4.4) in & utgångar (4.8) är tillfredsställande än vad kunderna egentligen har. Det framkom precis som behandlades i den teoretiska referensramen att kundernas behov tenderar att variera utifrån deras demografiska faktorer ålder och kön. Om handlarna har en låg, medel eller hög prisnivå påverkade även det hur viktigt det är för kunderna att faktorerna är tillfredsställande. Slutsatsen som författarna identifierade var att det föreligger ett gap mellan handlarnas uppfattning om kundernas behov och vad kunderna anser att deras behov är gällande flera av faktorerna. Detta är dock något som kunderna säger vilket inte behöver stämma överrens med hur de verkligen tycker. Det är dock svårt att urskilja något mönster gällande gapen utan det är nästan enbart tendenser man kan urskilja, vilket gör att varje faktor bör analyseras individuellt. / The competition within the retail market is increasing, both from other retail stores but even from the fast growing internet trade, which puts pressure on the physical stores to have satisfied customers that continues to shop in the store. An approach to face the increasing competition is to have a servicescape that is designed to face the customers’ needs, which assume that the traders knows what their customers’ needs are. If the traders have wrong perception about the needs of their customers there might be a gap that decreases the chance the customers will be satisfied and with it the competitiveness of the stores. A definition has been made to clothing stores, because those are among the stores that are the most exposed to competition. The purpose of this paper have been to map how the customers’ needs agree with or differentiate from what the traders thinks theirs customers needs are. In order to fulfill the purpose a qualitative method with a statistic adaptation i.e. a quantitative adaptation were the results are shown with the help of frequencies and value on a scale was applied. Data was collected with questioners which were designed based on the ten factors that were put together in the theoretical framework. The questioners were shared to both customers and traders in the center of Borlänge and the center of Falun. The result analysis shows that for the factors light (4.2), press (4.5), (4.6), sound (4.7), toilets (4.9), (4.10) a gap existed between the traders perception about the customers’ needs and the reality of those needs. It was also shown that the traders perception for the factors cleaned (4.3), (4.4), entrance & exits (4.8) were even higher than what the customer’s needs really are. The result analysis also shows that the customers’ needs are affected by the customers’ demographic factors age and gender just as it had been discussed in the theoretical framework. The price level of the clothing stores also affected the customers’ expectations of to what degree they could expect to get their needs satisfied as also discussed in the theoretical framework. The conclusion that the authors identified were that there is a gap for the majority of the identified factors between traders’ perception of their customers’ needs and what the customers says that those needs are. Even though the customers say they have those needs it doesn’t mean it agrees with the reality. It´s hard to distinguish any pattern in terms of the gaps, but there is tendencies that can be seen, which results in that each factor should be analyzed individually.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola. Vi vill även undersöka synen på inkludering. För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts.  Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie. Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm. Dessutom har vi intervjuat en rådgivare på Specialpedagogiska Skolmyndigheten samt en tjänsteman på Skolverket. Tidigare forskning ligger också till grund för vår studie. Vi belyser tidigare studier på goda exempel av inkluderingsarbete. Vi har valt att lyfta fram det relationella perspektivet. Denna undersökning visar att synen på inkludering inte skiljer sig markant bland våra respondenter. Det finns en vilja bland lärarna att arbeta inkluderande. Det som hindrar dem handlar till stor del om organisation och tillgång till rätt resurser. Svårigheter som lärarna upplever är brist på tid och brist på stöd. Dessa upplevelser kan se olika ut. Lärarna i vår studie efterlyser utbildning och utökad kunskap, handledning och stöd från skolledningen. Samarbete mellan kollegor och mellan skola – föräldrar framhålls som betydelsefullt i inkluderingsarbetet. Vikten av att lyssna på barnet och att utgå från varje enskild elevs behov uppmärksammades också som framgångsfaktorer för att lyckas inkludera elever i behov av särskilt stöd.