Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att belysa vissa förskolechefer och specialpedagogers upplevelser av arbetet kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan, hur definition och identifiering sker, hur kompetensen hos personalen kan påverka identifiering, vilken kompetensutveckling som personalen får, hur specialpedagogen används i verksamheten och vilka andra aktörer som används i arbetet. Studien har genomförts utifrån semistrukturerade intervjuer med åtta förskolechefer/biträdande förskolechefer i två kommuner i södra Sverige och tre specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Studien visar att miljön och organisationen anses ha en stor betydelse i arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien visar också att specialpedagogn uppfattas som viktig i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.  Dessutom anses de viktiga för att ge stöd åt personalen i förskolan. I studien har den socialkonstruktivistiska teorin använts. Den talar om att svårigheterna som barnen i behov av särskilt stöd har kan både vara socialt och/eller biologiskt konstruerade. Detta gör att de svårigheter som finns förstärks eller minskar beroende på vilken situation barnet befinner sig i när svårigheten uppstår.  I studien konstateras att det ute på förskolorna finns ett tänkande som gynnar barn i behov av särskilt stöd. Man ser till miljön och organisationen och inte till att det är barnets problem. Att förskolan ska vara tillgänglig och anpassad för alla barn verkar vara ett tänkande som dominerar i förskolan idag.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i fritidshem arbetar med inkludering och hur verksamheten planeras för att ge alla elever möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar. För att svara på syftet utgick studien ifrån tre forskningsfrågor: Hur definierar lärare i fritidshem begreppet inkludering? Hur arbetar lärare i fritidshem med inkludering? Hur beskriver lärare i fritidshem de svårigheter och utvecklingsmöjligheter som finns gällande ett inkluderande arbetssätt? För att besvara dessa frågor använde vi kvalitativ metod och intervjuer. Sex lärare i fritidshem intervjuades för att få svar på hur de ser på inkludering och hur de själva anser att de arbetar inkluderande. I studien framkom det att begreppet inkludering tolkas på flera olika sätt. En tolkning var att begreppet handlar om tillhörighet där de intervjuade nämnde ord som trygghet och gemenskap. En annan tolkning var att begreppet handlar om delaktighet, att alla elever är delaktiga. Det framkom även att svårigheten med ett inkluderande arbetssätt ofta är kopplat till bristen på personal och tid samt att man på fritidshemmen har stora barngrupper och att resurspersoner inte finns tillgängliga på eftermiddagarna. Flera av de intervjuade pratade även om hur viktigt det är att inkludera alla elever, även de som inte är i behov av särskilt stöd. Fritidslärarna förklarade att de arbetar inkluderande genom att bland annat ta vara på elevernas intresse och behov vid planeringar för att få eleverna att vilja delta i aktiviteterna.

Introduktion: Cancer är ett globalt folkhälsoproblem och en ledande dödsorsak runt om i världen. Vid en cancerdiagnos erfar många patienter någon gång psykisk ohälsa. Antalet personer som får cancer ökar ständigt och utvecklingen av antalet cancerdrabbade ökar i allt snabbare takt. Syfte: Syftet är att belysa aspekter som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer. Metod: Litteraturstudien följde Polit & Becks (2017) nio-stegs process. Arbetet började med att utforma ett syfte för att sedan genomföra en databassökning. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Selekterade artiklar granskades efter de kvalitetsmallar som är beskriven i Forsberg & Wengström (2015). Urvalsprocessen resulterade i totalt 10 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultat: Vid analysen identifierades fem huvudkategorier: kunskapsbehov, fysiska symtom och dess biverkningar, emotionella/psykiska påfrestningar, behov av copingstrategier samt socioekonomiska förhållanden. Vid svår sjukdom behöver patienten stöd och hjälp för att hantera sin livssituation. Behovet av stöd och i vilken form är väldigt individuellt och varje patient bör bedömas utifrån de egna behoven. Slutsats: Psykisk ohälsa bör identifieras tidigt hos patienter med cancer för att förbättra deras möjlighet att hantera sin sjukdom och bibehålla så mycket som möjligt av patientens psykiska hälsa och främja livskvalitet Introduktion: Cancer är ett globalt folkhälsoproblem och en ledande dödsorsak runt om i världen. Vid en cancerdiagnos erfar många patienter någon gång psykisk ohälsa. Antalet personer som får cancer ökar ständigt och utvecklingen av antalet cancerdrabbade ökar i allt snabbare takt. Syfte: Syftet är att belysa aspekter som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer. Metod: Litteraturstudien följde Polit & Becks (2017) nio-stegs process. Arbetet började med att utforma ett syfte för att sedan genomföra en databassökning. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Selekterade artiklar granskades efter de kvalitetsmallar som är beskriven i Forsberg & Wengström (2015). Urvalsprocessen resulterade i totalt 10 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultat: Vid analysen identifierades fem huvudkategorier: kunskapsbehov, fysiska symtom och dess biverkningar, emotionella/psykiska påfrestningar, behov av copingstrategier samt socioekonomiska förhållanden. Vid svår sjukdom behöver patienten stöd och hjälp för att hantera sin livssituation. Behovet av stöd och i vilken form är väldigt individuellt och varje patient bör bedömas utifrån de egna behoven. Slutsats: Psykisk ohälsa bör identifieras tidigt hos patienter med cancer för att förbättra deras möjlighet att hantera sin sjukdom och bibehålla så mycket som möjligt av patientens psykiska hälsa och främja livskvalitet

Syftet med denna studie var att undersöka hurdet enskilda barnets olika behov synliggörs och tillgodoses i praktiken inom ramenför förskolans verksamhet, samt vilka strategier och metoder förskollärarna anseratt det finns i verksamheten för att se samt tillgodose barns olika behov. Studien är kvalitativdär åtta förskollärare intervjuades i syfte att få en djupare förståelse förderas perspektiv, samt hur de arbetar med att synliggöra och tillgodose deindividuella behov som finns i barngruppen. Resultatet visade att många av deintervjuade förskollärarna ansåg att det är svårt att hinna se alla barn varjedag. Vidare visade resultatet att de flesta av förskollärarna hade olikametoder och strategier.  Detta för attförsöka hinna synliggöra och tillgodose barns skilda behov i förskolansverksamhet. Slutsatser ifrån vår studie är att verksamma pedagoger i förskolanbehöver göra det bästa av situationen, se möjligheter, vara flexibla och hittafungerande metoder och strategier för att synliggöra och tillgodose barns skildabehov i det vardagliga arbetet.

Hjärt- och kärlsjukdomar svarar för 31 procent av årliga dödsfall globalt där den vanligaste dödsorsaken inom den här kategorin är hjärtinfarkt. Tidigare forskning har även visat att depression i samband med hjärtinfarkt ökar risken att dö i förtid med 50 procent. På senare år har emellertid andelen som överlever hjärtinfarkt ökat vilket innebär ökade krav på hälso- och sjukvård eftersom fler kommer att kräva vård i efterförloppet av sjukdomen. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter att de drabbats av hjärtinfarkt. Det studerade materialet bestod av 12 vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av Fribergs modell och resulterade i tre teman och nio subteman. Resultatet visade att deltagarna hade svårigheter med att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkt vilket till stor del berodde på undermålig information från hälso- och sjukvården. De depressiva symtom som uppstod efter sjukdomens akuta fas försvårade återhämtning och ökade risken för ett återinsjuknande. En slutsats är att det i dagens hälso- och sjukvård disponeras alltför lite medel för att upptäcka och behandla depression hos patienter som genomgått hjärtinfarkt. Sjuksköterskans yrkesroll medför ett ansvar att tillgodose patientens informationsbehov och identifiera patientens resurser för att öka förmågan till en lyckad återhämtning.

Informationssystem används i organisationer för att fylla olika slags behov. Den här uppsatsensyftar till att undersöka hur dessa behov påverkar valet av informationssystem, samt hur dessabehov uppfylls av informationssystemet. För att utforska dessa behov användes enlitteraturstudie tillsammans med en empiriskt grundad kvalitativ undersökning. Dendatainsamlingsmetod som användes för att samla in empirin var en fallstudie hos Motalakommun, som genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer beskrev de olikaverksamheternas behov i organisationen samt organisationens övergripande behov. Behovet som organisationer har av informationssystem beskrivs i teorin, där det ska användasför att stödja användarnas arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna kan sedan skilja sig åt beroendepå i vilken verksamhet inom organisationen som användaren arbetar inom. Litteraturenbeskriver även att de olika verksamheterna kan ha haft olika mycket inflytande på valet avinformationssystem, vilket gör att olika verksamheter fått sina behov mer uppfyllda avinformationssystemet än vad andra verksamheter inom organisationen kan ha fått. I den empiriska studien utforskades ett standardiserat informationssystem vilket ska användasav användare i samtliga verksamheter inom organisationen. De olika verksamheterna bidrogmed sina behov vid valet av informationssystemet, där tillgänglighet för organisationensmedborgare och underlag till statistik var två stora och gemensamma behov mellanverksamheterna. Empirin visade även på ouppfyllda behov samt oanade behov sominformationssystemet uppfyllde. De oanade behoven var i form av funktioner sominformationssystemet bidrog med vilka verksamheterna först identifierade vid användandet avinformationssystemet. Empirin gav även bilden av att en särskild verksamhets behov har varitdominanta över övriga verksamheters behov, vilket ledde till att denna verksamhetsarbetsuppgifter fått större stöd av informationssystemet än vad övriga verksamhetersarbetsuppgifter fått. Litteraturstudien gav på så vis ett resultat som liknande den empiriska undersökningen.Mycket av det som går att finna i tidigare forskning går att finna i verkligheten, i alla fallinom den organisation som vi studerade.

No description available.

Ett inom forskningen, såväl som inom media och bland allmänheten, omtvistat ämne är det om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Aspergers syndrom är per definition en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Denna studies syfte är att genom en kritisk diskursanalys synliggöra diskurserna kring elever som är diagnosticerade med Aspergers syndrom och få en förståelse för dessa diskursers relation till den bredare sociala praktiken som de är en del av genom de inkluderingsdiskurser som genomsyrar skolan. Studiens utgångspunkt ligger i ett antal artiklar som är publicerade i tidningen Specialpedagogik, vilken riktar sig till specialpedagoger som möter barn dessa som beskrivs ha särskilda behov. Tidigare forskning kring barn i svårigheter, barn med särskilda behov eller barn i särskilda undervisningsgrupper påvisar att problemorsakerna ofta beskrivs som individuella och biologiska och därmed problematiseras inte den sociala kontextens reciproka påverkan. Denna studies resultat befäster tidigare forskningsresultat om att problemorsaker oftast beskrivs som individuella och biologiska. I studien framkommer tre huvudteman kring hur eleverna som är diagnosticerade med Aspergers syndrom framställs. Dessa teman är: svårigheter, förmågor och inkludering. Svårigheter är vidare det tema som förekommer mest frekvent i samtliga artiklar vilket påvisar att dessa elever övervägande gestaltas, av sig själva och av andra, utifrån det som kan tänkas vara orsaken till deras svårigheter, konsekvenser av deras svårigheter och genom olika beskrivningar av de som avviker och är annorlunda. I resultatet påvisas att inkluderingsdiskurserna kan ha motstridiga betydelsebildningar med underliggande diskurser som får motsats effekt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om hur ledare arbetar för att främja den inre motivationen hos sina medarbetare, samt beskriva hur de uppfattar sitt ledarskap med hänsyn till motivationsarbetet. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer legat till grund för det insamlade materialet. Studien har applicerats på företagen som hamnade fyra,respektive femma i Universums undersökning Sveriges Bästa Arbetsgivare 2016. Informanterna bestod av tre franchisetagare på Svensk fastighetsförmedling och två ledare på ett bolag inom Midroc Europe.Resultatet kopplas mot de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt ledarskapet. Det visar bland annat på ledare som ger sina medarbetare eget ansvar i form av egna affärer eller uppdrag. Medarbetarna blir delaktiga i beslutsprocesser genom att ledarna rådgör och lyssnar på deras åsikter. Ledarna försöker tillgodose allas olika behov genom att bygga upparbetet kring varje individ. Utbildningsmöjligheter ges både externt och internt inom företagen.Tillsammans läggs individuella utvecklingsplaner som ledarna sen coachar och stöttar medarbetarna i.Genom individuella och gruppvisa möten uppmärksammar ledarna sina medarbetares prestationer och främjar samhörigheten på arbetsplatsen. Medarbetare uppmuntras att hjälpa varandra och ledarna anordnar gemensamma aktiviteter som konferenser och middagar för att svetsa samman sina arbetsgrupper. I sitt ledarskap använder de sig av en tydlig kommunikation och engagerar sig imedarbetarnas personliga behov genom att vara lyhörda och närvarande psykiskt. Vidare arbetar de för att fånga upp sina medarbetare när de är nere och berömmer dem när de är duktiga.

Allt fler individer överlever förvärvade hjärnskador i takt med att den akuta sjukvården utvecklas. Samhällets resurser att ta hand om dessa individer har dock inte haft samma utvecklingstakt. Då få studier har belyst denna problematik syftar denna litteraturstudie utvärdera den befintliga litteraturen om unga vuxna med förvärvad hjärnskada och deras boendesituation. Studien ämnar svara på om psykologiska behov tillgodoses för individer med förvärvad hjärnskada som bor vid någon form av gruppboende samt om de psykologiska behoven påverkas olika för unga vuxna med förvärvad hjärnskada beroende på boendealternativ. Studien är avgränsad till individer mellan 18-65 år. Ingen avgränsning har gjorts till när den förvärvade hjärnskadan uppstod eller till något särskilt boendealternativ. Resultaten visar på svårigheter att tillgodose psykologiska behov som dessa individer har, oavsett boendealternativ. Äldreboenden anses vara sämre boendealternativ och individuellt anpassade boenden anses passa bättre. Resultaten visar att rätt boendealternativ kan hjälpa individer med förvärvad hjärnskada att bli den de potentiellt kan vara. Slutsatsen är att gruppboendets stödnivå avgör om individer med förvärvad hjärnskada får sina behov tillgodosedda, avseende autonomi, kompetens och meningsfulla relationer. Det rekommenderas att antalet individer med förvärvad hjärnskada vid olika boendetyper i Sverige kartläggs och att deras trivsel och behov blir undersökta.