Den svenska skolan har skyldighet att förbereda elever inför framtida karriärval. I styrdokumenten finns uppmaningar för hur karriärvägledning i skolan bör styras. Under utbildningen till studie- och yrkesvägledare har vi upplevt att individers egna behov av karriärvägledning sällan framförs. Därför har studien syftet att undersöka vilka behov studenter på universitet och högskolor har haft av karriärvägledning inför deras karriärval. Studien undersöker behov av stöd i karriärval och vilka kunskaper studenterna har om karriärvägledning. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. För att analysera det empiriska materialet har två teorier använts The systems theory framework, STF som är en modell med olika influenser som påverkar karriärval och Cognitive information processing, CIP som förklarar hur karriärbeslut tas och vad som är centrala kunskaper för ett beslutstagande. De behov som blev synliga i studenternas karriärberättelser var självkännedom, yrkeskännedom och yrkeserfarenhet. De behov som studenterna själva uppgav handlade till största del om att få information. Resultatet visade även att få studenter hade kännedom om vad en studie- och yrkesvägledare gör, vilket även bidrog till att det var svårt att veta vad som kunde erbjudas och därmed efterfrågas.

AbstractStudien har utgått ifrån syftet som handlar om pedagogers uppfattning om ålderns betydelse för inskolning. Vi gjorde en kvalitativ studie av fem pedagoger som besvarade intervjufrågor som baserades på våra frågeställningar: Vilka förhållningssätt och strategier har pedagoger vid inskolning av olika åldrar? Vilka erfarenheter har pedagoger av inskolning av barn i olika åldrar? Vilken uppfattning har pedagoger om vårdnadshavarens roll när det gäller inskolning och ålder? För att sedan kunna analysera empirin med hjälp av att koppla den till de olika teoretiska begreppen ur anknytningsteorin. Resultatet i studien från de fem pedagogerna som deltog i undersökningen hittar vi mycket gemensamt i forskningen. Där bland annat pedagogerna anser att skapa trygghet och en trygg anknytningsrelation kommer på första plats oavsett barnens ålder vid inskolning, samt närhet är det främsta arbetssättet som alla pedagoger föredrar. Det finns olika typer av svårigheter som uppkommer under inskolningen, det skiljer sig en del mellan barnen som är under två år och de barnen som är äldre än två år. Men barnens ålder påverkar inte hur inskolningen kommer bli, utan det handlar mer om vilka metoder pedagogerna kan använda beroende på barnens ålder, detta för att skapa förståelse hos barnen i pedagogiken. Däremot har föräldrars uppförande stor påverkan om hur inskolningen ser ut för barnen, där föräldraaktivinskolning b.la har en positiv påverkan i det pedagogiska arbetet enligt pedagogerna, vilket också har benämnts i delar av forskningen.Sammanfattningsvis av arbetets resultat är att pedagoger ska kunna vara lyhörda och fylla barnens behov genom att hela tiden försöka vara engagerade och kontinuerligt närvarande för barnen oavsett åldrar. Detta möjliggör att barnen kan känna sig trygga av pedagogernas närhet och mottaglighet, som de sedan kan knyta an till. Nyckelord: Anknytning, Behov, Inskolning, Närhet, Trygghet.

Övergången från grundskolan till gymnasieskolans introduktionsprogram är viktigt både för eleven och lärarna på den mottagande skolan. I studien har lärarnas upplevelse av överlämningar och den information som lämnas till mottagande skola studerats. Genom att säkerställa att information om elevens behov av stöd, eventuella diagnoser och elevens kunskapsnivå i ämnena överlämnas kan läraren skapa en lärandesituation för eleven som upplevs som stöttande och bidragande till ökad måluppfyllelse för eleven.   Studien syftar till att undersöka hur lärare upplever att överlämningsinformationen kan användas för att skapa en skolsituation där eleven får stöd att lyckas i sina studier på introduktionsprogrammet. Vidare syftar studien till att analysera vilken information som lärarna upplever är relevant att få om sina nya elever.   Det är en kvalitativ studie där fem semistrukturerade intervjuer med lärare på gymnasieskolans introduktionsprogram bildar underlag för analysen. För att undersöka lärarnas upplevelser har en fenomenologisk analysmetod använts. Tidigare forskning tillsammans med empiriskt underlag från intervjuer med lärare analyseras ur en fenomenologisk ansats med stöd av ekologisk systemteori.   Att få med all relevant information vid en överlämning från grundskolan till gymnasieskolans introduktionsprogram är inte något som ska betraktas som enkelt. Studien visar att lärarna upplever att den information som överlämnas är viktig för att kunna ge eleven stöd från början på introduktionsprogrammet. Även om det förekommer att lärarna upplever att informationen inte alltid är relevant för elevens lärande och måluppfyllelse. Konklusionen i studien är att hur dokumentationen utformas och vilken information som den innehåller är viktigt att diskutera mellan skolformerna och inom skolorna. Det är viktigt att det finns en samverkan mellan lärare, elevhälsa och skolledning i de olika skolformerna för att information som är relevant ska kunna överlämnas. Introduktionsprogrammets lärare och elevhälsa behöver även ta del av samma information om eleven.

Studien har för avsikt att undersöka hur förskollärare beskriver sin möjlighet att utforma miljön för att kunna främja barns utveckling med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt. Studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer med förskollärare utifrån en kvalitativ ansats. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretiskt perspektiv då det ansågs vara relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärare beskriver att de har för avsikt att utforma miljön på förskolan utifrån barns behov både individuellt och grupp. Slutsatsen som framkommit är att samspelet mellan barn, miljö och material är viktigt att ha i åtanke vid utformning av miljön för att främja barns möjligheter till utveckling utifrån barns behov. Pedagogisk dokumentation och observationer har visat sig vara bra att använda som verktyg för att kunna följa upp miljöns utformning.

Bakgrund: Andliga behov är ett begrepp som delvis går in i existentiella och religiösa behov men kan också stå utanför dessa. Inom palliativ vård ska patientens andliga behov tillgodoses men andlighet uppfattas av många sjuksköterskor som svårt att samtala om. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av andliga behov då de befinner sig i ett palliativt skede. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO, samt manuellt vilket resulterade i att 15 artiklar kunde inkluderas. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag och analyserades med tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Resultaten kom att dela in andliga behov i fyra teman: relationer; religion; livsmening; och transcendens. Goda och kärleksfulla relationer var betydelsefulla. Att känna närhet och omtanke från de närstående var ett andligt behov. Många upplevde det andliga behovet av att få bli förlåtna och få försonade relationer innan de dog. Religion kunde upplevas som en relation med Gud men för en del kunde den livshotande sjukdomen leda till känslor av övergivenhet och skuld vilket var ett andligt lidande. Att hitta en livsmening och att få tala med någon om detta var för många ett andligt behov. Ett annat andligt behov var att tro på en högre makt, transcendens och detta behöver inte vara kopplat till någon religion. Konklusion: Studien visade de individuella skillnaderna av andliga behov som patienter i palliativt skede kan uppleva. Dessa behov bör uppmärksammas och tillgodoses av vårdpersonal som vårdar patienter i ett palliativt skede. I detta kan specialistsjuksköterskan bidra med sin kompetens. / Background: Spiritual need is a term that is partly the same as existential and religious needs, but spiritual needs may also be something outside of these. Within palliative care, the patient's needs are to be met, but nurses find spiritual needs difficult to talk about. Aim: The aim of the study was to illustrate the spiritual needs of the patient at a palliative phase Method: This study was conducted as a literature review with an inductive approach. Articles were searched for in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, and manual search. This resulted in 15 articles. The articles were then quality controlled according to Sophiahemmet Högskolas modified assessment basis. The writers used Bettany-Saltikov and McSherrys method for thematic analysis to analyse their findings. Results: The results came to divide spiritual needs into four themes, relations, religion, life purpose and transcendence. Loving and healthy relationships were important. To feel closeness and compassion from the near ones was a spiritual need. The experience of religion could be like having a relationship with God, but for some, the life-threatening disease could lead to feelings of abandonment and guilt which created a spiritual suffering. To find purpose in life, and be able to speak with someone about this, was for many a spiritual need. Another spiritual need was the belief of a higher power, transcendence that was not necessarily related to religion. Conclusion: Spiritual needs are described as something individual. Those needs could occur within the patient at a palliative phase, and needs to be discovered and met. For that, healthcare has a responsibility, and the specialist nurse could contribute with competence.

Studien berör området digitala verktyg i skolväsendet med särskilt fokus på skrivverktyget lärplatta och hur det kan användas i undervisningen för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd med inriktning på elever med dyslexi eller ADHD. Detta är ett relevant område att studera eftersom vi lever i ett digitaliserat samhälle där elever i årskurs F-3 möter digitala verktyg i skolan och i hemmet, vilket vidare beskrivs i inledningen. I bakgrunden förklaras digitala verktyg och lärplattan samt vad det innebär för en individ att ha dyslexi och ADHD. Syftet med denna studie är att granska hur digitala verktyg med särskilt fokus på lärplattan som pedagogiskt hjälpmedel behandlas inom forskning i svenskämnet, med fokus på elever med dyslexi eller ADHD i årskurs F-3, för att synliggöra behov av vidare forskning om stöd i skrivutvecklingen för elever som är i behov av särskilt stöd. Material har varit vetenskapliga studier som har sökts på olika söktjänster, bland annat Primo, ERIC och SwePub. Samtliga artiklar är peer reviewed. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med digitala verktyg, vilket redovisas i resultatdelen. Några fördelar som lyfts fram är ökad motivation och koncentration samt ökad flexibilitet. Nackdelar är att eleverna inte utvecklas motoriskt och utmanas inte lika mycket kognitivt. Avslutningsvis motiveras att det behövs mer forskning i området, speciellt i de yngre åldrarna och med fokus på elever med dyslexi eller ADHD eftersom det inte finns tillräckligt med tidigare forskning som berör detta.

Bakgrund: Personcentrerad vård har som målsättning att betona att patienter är personer med behov och resurser som behöver bekräftas och tillvaratas av sjuksköterskor. Patienters erfarenheter är att det är grundläggande att bli sedda ur ett holistiskt perspektiv, uttrycka vad som är viktigt för dem och bli förstådda. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där elva vårdvetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: I resultatet framkom två teman; Att se personen bakom patientenmed två subteman: Betydelsen av att se personen i sitt sammanhang och Betydelsen av att identifiera personens individuella behov och Att skapa en vårdrelation med två subteman: Betydelsen av att skapa tillit och Betydelsen av att involvera personen och de närstående. Slutsats:Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat beskrevs som att lära känna personen bakom patienten för att personen skulle kunna vara i centrum av vården och inte sjukdomen. Genom att se personerna i sitt sammanhang och identifiera vilka behov de hade, kunde sjuksköterskor förstå vad som var viktigt och anpassa vården efter dessa behov. Vidare framkom att det var centralt att bygga upp en vårdrelation med patienten.

No description available.

Diskussioner kring närståendes möjligheter att närvara när en patient genomgår ett akut omhändertagande startade redan under 1980-talet och det råder än idag olika meningar i frågan. Mycket forskning har bedrivits för att belysa vårdpersonalens tankar kring och reaktioner på närståendenärvaro men patienten själv och närstående kommer inte till tals i frågan i samma utsträckning. Patientlagen som trädde i kraft 2015 syftar till att stärka patientens ställning och i lagen lyfts närståendes roll som informationsbärare fram när det gäller patient som inte själv kan tala för sig. Under ett akut omhändertagande är patienten själv inte alltid i stånd att förmedla information till personal och eventuell medföljande närstående spelar en viktig roll.   Syftet med detta arbete var att belysa närståendes upplevelse av att befinna sig i det rum där det pågår hjärt-lungräddning eller annan medicinsk intervention av livräddande karaktär.   En litteraturöversikt valdes som metod för att svara på syftet och frågeställningarna. Vetenskapliga artiklar sökets i databaserna Pubmed, Cinahl, PsykINFO och Swemed+. 17 artiklar inkluderas, dessa sammanställdes efter genomgången kvalitetsgranskning i en matris.   Resultatet visar att närvaro vid ett akut omhändertagande väcker många motstridiga känslor hos närstående men resultatet visar att en majoritet önskar få möjlighet att närvara när en närstående är kritiskt sjuk och att de som har erfarenhet av närståendenärvaro skulle välja att närvara om situationen uppstår igen. Fyra tema träder fram oro för den närstående, oro för att vara i vägen, önskan att få vara med, samt rädsla för att vara med.   Slutsatsen var att det finns stark önskan hos många närstående att få möjlighet att närvara när en patient är föremål för ett akut omhändertagande. Det kan vara en skrämmande och känslomässigt påfrestande situation där den närstående slits mellan olika motstridiga känslor.

Bakgrund Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som angriper kroppens egen vävnad i det centrala nervsystemet. Skador på vävnaden leder till försämrad impulshastighet eller till blockering av nervimpulser. Kvinnor insjuknar dubbelt så ofta som män och sjukdomen förlöper skovvis. Det finns olika former av MS och sjukdomsprogressen ser olika ut beroende på vilken form personen har. Symtomen som förekommer kan vara både fysiska, kognitiva och psykiska. Än så länge finns ingen botande behandling, men bromsmediciner finns att tillgå. Sjukdomen medför ett ökat behov av vård. Den har en oförutsägbar progress och första tiden efter diagnosen satts kan vara svår. Tidigare forskning visar att det finns ett missnöje hos patientgruppen angående hur hälso- och sjukvårdsrelaterade tjänster tillhandahålls och hur informationen kring sjukdomen förmedlas. Syfte Syftet med studien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid nydiagnostiserad Multipel Skleros. Metod I studien genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sju kvinnor i Stockholmsområdet som diagnostiserats med MS för högst fem år sedan. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide innehållande tre teman: sjukdomsbeskedet, första tiden som nydiagnostiserad och upplevda behov efter sjukdomsbeskedet. Intervjuerna spelades in med ljudbandspelare för att sedan transkriberas och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vid intervjuerna framkom att intervjupersonerna var i behov av flera former av stöd som nydiagnostiserade. Behoven grundade sig i symtom, exempelvis smärta och trötthet, vilka påverkade livssituationen på olika sätt. De behov som identifierades var: socialt stöd, psykologiskt stöd, praktiskt stöd, stöd i sin behandling, information, uppföljning och förmedling av kontakter inom hälso- och sjukvården. Slutsats Kvinnors behov av stöd vid nydiagnostiserad MS är individuella. Behoven av stöd hos dessa personer står i relation till hur sjukdomsbilden ser ut och var i livet personen befinner sig när diagnosen ställs. Hur den sjuke påverkas av sjukdomen avgör vilken form av stöd som behövs och i vilken utsträckning.