I detta examensarbete presenterar jag min studie om inkludering av barn i behov av särskilt stöd som inte får det stöd de behöver för att klara av sin pedagogiska och sociala situation i skolan. Fokus i studien är hur förskollärare arbetar kring inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Metoden jag har använt mig av är en observation och intervjuer på två förskollärare. Resultatet visar att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett begrepp som är tolkningsbar utifrån vem det är som tolkar det. Resultatet visar även att en omedveten exkludering av barn i behov av särskilt stöd sker från förskollärarnas sida

I have examined acclimatization models in pre-school. My emphasis is on the shorter acclimatization models. To begin pre-school is a big change, not only for small children, for the whole family as well. It is important to get a good acclimatization in pre-school, and one of the things it takes to achieve that is to interact with the parents. The reason why I chose this subject was because we have not studied much literature about this subject during our education to become pre-school teachers. I have intervjued five pedagogues about their experiences of the short acclimatization model. My aim is to find out why the pedagogues choose to apply the brief model. My questions are following: What are the benefits with the short acclimatization model? How do the pedagogues experience the parents participation during the acclimatization? How are the flexibility on the number of days wich the acclimatization is calculate to go on? When I was studing the results of my intervjues I come to the conclusion that having a good relationship with the parents is very important. Childrens security and needs, and the pedagogues responsibility are all parts of eachother and have to exist because the acclimatization of the children are going to be as good as possible.

Bakgrund: Antalet anmälda våldtäkter i Sverige ökar. Våldtagna kvinnor löper stor risk att drabbas av svåra följdsjukdomar, det är därför viktigt att våldtäktsoffren möts av kunnig personal. Syfte: Att belysa våldtagna kvinnors möte med sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt där 13 kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar bearbetats och analyserats med hjälp av resultatanalys. Resultat: Resultatet visade att våldtagna kvinnor har behov av emotionellt och praktiskt stöd. Kvinnorna upplevde den rättsmedicinska undersökningen som påfrestande och känslor av skam och skuld är vanliga. Kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt löper högre risk att drabbas av PTSD, depression och självskadebeteende. Att återhämta sig är är svårt men att prata om händelsen kan underlätta, detta är något sjukvårdspersonal kan hjälpa till med. Hinder för omhändertagandet från sjukvårdens sida visade sig vara kunskapsbrist, resursbrist och upplevelser av svårigheter med dubbla roller. Även uppföljning visade sig svårt trots att det är viktigt. Diskussion: Likheter mellan vad våldtagna kvinnor och sjukvårdspersonal ansåg som viktigt är lugn miljö, information och tillgodoseende av fysiska behov. Utbildning och gemensamma riktlinjer efterfrågas både av sjukvårdspersonalen samt de våldtagna kvinnorna. Flytt kan vara en orsak till svårigheter med uppföljning. Slutsats: Utbildning, resurser och gemnsamma riktlinjer behövs. Även ytterligare svensk forskning inom ämnet efterfrågas.

Svenska medicintekniska företag kan inte konkurrera med de globala företagen med stordrift och låga priser, de måste därför anpassa sina produkter efter de specifika behoven i den svenska vården. Syftet med studien är att analysera och utvärdera svenska medicintekniska företags marknadsföringsstrategier med avseende på sambandet mellan samarbetsformer och produkters anpassning till specifika behov.

No description available.

Denna undersökning handlar om hur väl rustade förskollärare och lärare är att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan/skolan – sett utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med undersökningen är att ge ökad kunskap om förskollärare och lärare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser påverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. Två förskollärare samt två lärare intervjuades i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att både förskollärarna och lärarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av särskilt stöd så mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollärarna och lärarna är för högt. De ansåg även att förskolan och skolans lokaler var för små. Både förskollärarna och lärarna anser att miljön är dåligt anpassad till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skolan, då lokalerna är små, samt är dåligt anpassade för barn som behöver rullstol. Enligt förskollärarna i studien är det ett problem att hinna med att specialanpassa verksamheten i förskolan för barnen i behov av särskilt stöd. Förskollärarna ser problem med att hinna tillverka specialpedagogiskt material, samt att speciellt planera och genomföra en daglig verksamhet för barn i behov av särskilt stöd. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att förskollärare och lärare behöver mindre barngrupper för att få tid till alla barn. Enligt undersökningen läggs för stort ansvar på förskollärare och lärare att se till alla barns behov samt att planera och utveckla verksamheten utifrån de skolpolitiska krav som ställs. Förskollärarna och lärarna behöver få ökat delat ansvar från rektor för utformning av den pedagogiska verksamheten, så den svarar mot de skolpolitiska krav som finns. Kommuner behöver få ökad inblick i hur förskolan och skolans verksamhet ser ut på en konkret nivå, för att kunna avgöra vilka ekonomiska resurser som behövs för att införliva de krav som ställs i förskolan/skolan på skolpolitiknivå.

Sammanfattning   Uppsatsens titel: Motivation till avancemang inom dagligvaruhandeln Uppsatsnivå: Kandidatuppsats inom ledarskap Författare: Ahmed Ismail och Johan Karlsson Handledare: Henrik Barth Nyckelord: Dagligvaruhandeln, avancemang, behov, mål samt inre och yttre motivation Problemformulering: Vad motiverar personal inom dagligvaruhandeln att avancera?   Syfte: Studien syftar till att få en förståelse för vad som motiverar personal inom dagligvaruhandeln genom undersöka områdena behov, mål samt inre och yttre motivation. Vidare vill vi förstå vad som motiverar personal att avancera. Undersökningen genomförs i form av intervjuer med ett antal avdelningsansvariga samt säljledare och butikschef i en fallstudie inom dagligvaruhandeln.   Teoretisk referensram: Vi utgår från fyra huvudbegrepp i vår teoretiska referensram vilka är behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer. I dessa teorier utgår vi huvudsakligen från fem författare men det tas även upp flera andra författare som styrker deras påståenden. Den teoretiska referensramen är sammanställd i en modell där vi visar hur teorin hänger samman. Metod: För att kunna besvara syftet i studien användes en kvalitativ undersökning vilken genomfördes i form av sex besöksintervjuer. Resultat: Resultatet i studien visar att alla huvudbegrepp har en påverkan på motivationen att avancera dock i varierande grad. Eftersom dagligvaruhandeln är en kundintensiv bransch som kräver mycket ansvar behöver personalen motiveras av utmaningar. Personal som drivs av utmaningar har ett högt prestationsbehov och en högre inre motivation. De föredrar även utmanande mål. Samhörighet har visat sig vara mer av en förutsättning eftersom personalen inom dagligvaruhandeln arbetar tätt inpå varandra med ett intensivt kundbemötande. / Abstract   Title: Motivation to advance in grocery retailing Course: Bachelor dissertation in leadership Authors: Ahmed Ismail and Johan Karlsson Tutor: Henrik Barth Keywords: Grocery retailing, advance, needs, goals, intrinsic and extrinsic motivation Problem statement: What motivates staffs to advance in grocery retailing? Purpose: The Purpose in this is to gain an understanding of what motivates employees in the retail sector by examining the areas of needs, goals, intrinsic and extrinsic motivation. Furthermore, we want to understand why employees are interested to advance. The survey will be conducted through interviews with a number of department managers, a sales manager and a store manager in a case study in grocery retailing. Theoretical frame: We used the four main concepts in our theoretical frame which are need, goals, intrinsic and extrinsic motivation. In these theories we have mainly five authors but we also have other authors as evidence of their claims. The theoretical frame is summarized in a model where we show how the theories are related. Methodology: In order to answer the purpose of the study a qualitative survey was used which was conducted in six interviews. Conclusions: The conclusion of the study shows that all the main concepts have an impact on the motivation to advance but they are in varying degrees. Since grocery retailing is a costumer intensive industry that requires a lot of responsibility, it requires staff to be motivated by challenges. Staff are driven by challenges have a high need of achievement and a higher intrinsic motivation. They also prefer challenging goals. The need of affiliation has proven to be more of a basis because the staff in the grocery retailing is working close to each other with an intense costumer service.

Enligt styrdokumenten är skolan skyldig att anpassa undervisningen så att elever i behov av särskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska också innehålla estetiska uttryck. Därför ville vi undersöka hur och varför lärare i grundskolan och gymnasiet använder sig av estetiska uttryckssätt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av särskilt stöd påverkas av det. För att ta reda på detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga årskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpå det sammanställdes och jämfördes. Av detta har vi hittat gemensamma teman och på så vis kunnat dra slutsatser. Vår undersökning visade att elever genom estetiskt arbete får använda fler sinnen och att detta har positiva effekter på inlärningen eftersom eleverna får möjlighet att utnyttja sina starka sidor. Eleverna får också hjälp att sätta in kunskapen i sammanhang och på så vis få en bredare förståelse. Elever i behov av särskilt stöd har ofta svårt att se sammanhangen på egen hand. Estetiska uttryck har också visat sig stärka samhörigheten i klasserna, något som inte minst är viktigt för elever i behov av särskilt stöd.

Det huvudsakliga syftet med den här studien har varit att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i behov av särskilt stöd, på föräldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut på de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i behov av särskilt stöd. Föräldrar med barn på föräldrakooperativ har fått svara på ett antal frågor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan på föräldrakooperativen följer ett mönster som består av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentätheten på förskolan, antingen genom att gå in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs då personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever både positiva och negativa konsekvenser av samverkan på föräldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap. Respondenterna beskriver en stark vi-känsla och de har goda möjligheter att skapa en samsyn som leder till bra kontextuella lösningar, både för hela gruppen och för enskilda barn. När det kommer till samverkan runt barn i behov av särskilt stöd är det lite mer komplicerat. Respondenterna är positiva till samverkan även när det gäller de här barnen och svarar att de försöker skapa lösningar dels för hela gruppen dels för den enskilde individen och även här drar man nytta av att man känner varandra väl. Någon menar att det är bra för deras barn att se att det finns olika slags människor med olika behov. De utnyttjar tillfällen till att prata etik och värdegrund med barnen. Det som är svårt är att man kan känna en rädsla för att bli utpekad som en dålig förälder om man till exempel har ett barn med ett utagerande och aggressivt beteende. Respondenterna vittnar även om att det kan vara svårt att få gehör i styrelsen för sitt eget barns särskilda behov. Specialanpassningar för ett enskilt barn kan dessutom bli kostsamma för föreningen, menar respondenterna.

According to Swedish school policy documents, every teacher’s assignment is to individually adapt the education to meet every student’s needs. There are no exact guidelines about how to make these adaptations. The purpose of this study is to investigate how six teachers interpret the policy documents and how they, according to themselves, work to achieve this. This study is built on six interviews with teachers who work with children in the ages from seven to ten. The theoretical perspectives of this study are based on John Dewey’s thoughts regarding every human being having different needs and the importance of meeting those needs. The other perspective is Lev Vygotskij’s zone of proximal development which means that learning is done by being helped by someone who has greater knowledge. The conclusions of this study are that the teachers all think that it is important to adapt the education to every individual. Some of the teachers give their students the same assignments, but give them different amounts of time to finish them. Other teachers expect different results depending on the student’s prerequisites. All of the teachers find it difficult to adapt the education to every student since there are no guidelines about how to do it.