Flera studier visar att det råder en matchningsproblematik mellan elevers gymnasieval och arbetsmarknadens behov. Från år 2025 införs en komplettering av skollagen som innebär att planering och dimensionering av gymnasial utbildning ska ta hänsyn till både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan resonerar kring kompletteringen av skollagen (som har sitt ursprung i SOU 2020:33) och hur de tror att kompletteringen kan komma att påverka deras arbete med vägledning. Mot den bakgrunden undersöks även vad studie- och yrkesvägledare anser att kompletteringen av skollagen kan ge för effekter både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Studien utgår från Patton & McMahons teori The Systems Theory Framework of Career Development och Hodkinson & Sparkes teori Careership: a sociological theory of career decision making samt begreppen habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Empirin samlas in med en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Resultatet visar att studiens informanter har sparsam information om kompletteringen av skollagen och resonerar kring att det finns flera utmaningar med vägledningsarbetet i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Studie- och yrkesvägledare erhålleren viktig funktion i elevers valprocess och har en betydande roll i arbetet med att förbättra matchningen mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens behov.

<p>Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Studie- och yrkesvägledarprogrammet bör erbjuda inhämtande av kunskap kring funktionsnedsättningar som delmoment i flera moment genom enstaka föreläsningar, seminarier, grupparbeten, individuella arbeten och/eller auskultationer. Det som främst borde prioriteras är metoder för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.</p> / <p> </p><p>The purpose of the study was to highlight how career counselors look upon the knowledge and expertise around the subject impairment. The Swedish research on impairment is considered today as highly disadvantaged. Quantitative method was used by a web survey that was sent to 44 career counselors, 31 replies were received. The result shows that career counselors require knowledge around which types of injuries and illnesses that are classified as impairments. It's mainly neuropsychiatric impairments that are considered particularly important. Furthermore they require knowledge about how impairments can affect a person's career development but they also give expression for the need of knowledge around specific methods, in addition to those learned in The Bachelor of Education in Careers Counselling, to respond to individuals with different types of impairments. The Bachelor of Education in Careers Counselling should offer learning around impairments as parts of several classes through lectures, seminars, group work, individual pm's and and/or auscultations. The main priority should be specific methods to respond to individuals with different types of impairments.</p>

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Studie- och yrkesvägledarprogrammet bör erbjuda inhämtande av kunskap kring funktionsnedsättningar som delmoment i flera moment genom enstaka föreläsningar, seminarier, grupparbeten, individuella arbeten och/eller auskultationer. Det som främst borde prioriteras är metoder för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar. / The purpose of the study was to highlight how career counselors look upon the knowledge and expertise around the subject impairment. The Swedish research on impairment is considered today as highly disadvantaged. Quantitative method was used by a web survey that was sent to 44 career counselors, 31 replies were received. The result shows that career counselors require knowledge around which types of injuries and illnesses that are classified as impairments. It's mainly neuropsychiatric impairments that are considered particularly important. Furthermore they require knowledge about how impairments can affect a person's career development but they also give expression for the need of knowledge around specific methods, in addition to those learned in The Bachelor of Education in Careers Counselling, to respond to individuals with different types of impairments. The Bachelor of Education in Careers Counselling should offer learning around impairments as parts of several classes through lectures, seminars, group work, individual pm's and and/or auscultations. The main priority should be specific methods to respond to individuals with different types of impairments.

The thesis will address and address rational planning as well as neoliberal planning. A brief explanation of its significance during the 20th century as it will form an important basis for the continued work. The work contributes to an improved understanding of how we handle the environmental psychological needs at different levels in planning. The purpose of the work is to develop a planning tool that can be used in future planning to measure people's needs in an urban space. As a demarcation of the work, the author focuses on urban places instead of individual buildings. / Uppsatsen kommer att behandla och beröra rationell planering såväl som nyliberal planering. Kort förklaring till dess betydelse under 1900 – talet eftersom det kommer utgöra en viktig grund för det fortsatta arbetet. Arbetet bidrar till en förbättrad förståelse för hur vi hanterar de miljöpsykologiska behoven på olika nivåer i planeringen. Syftet med arbetet är att utveckla ett planeringsverktyg som kan användas i framtida planering för att mäta människors behov i ett stadsrum. Som en avgränsning i arbetet fokuserar författaren på urbana platser istället för enskilda byggnader.

Syftet med studien var att undersöka om och i vilken utsträckning samt på vilket sätt en elev och dennes vårdnadshavare har varit delaktiga i den pedagogiska utredningen och i utformningen av de planerade stödinsatserna. Syftet var vidare att undersöka vilka av de planerade stödinsatserna som genomförts, ge elevens beskrivning av hur detta har upplevts samt vilka insatser som ur elevens perspektiv varit främjande samt om inkludering och/eller delaktighet har uppnåtts. För att besvara frågeställningar och syftet genomfördes studien som en fallstudie med kvalitativ och explorativ ansats. Fallstudien hade som kriteriet för urval att eleven hade fått särskilt stöd i skolan. För datainsamling användes triangulering genom semistrukturerade intervjuer och genomgång av skolans dokumentation. Eleven och dennes vårdnadshavare intervjuades. Studien grundar sig i fem specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt perspektiv på lärande samt delaktighet utifrån ett individupplevt perspektiv. Slutsatser som framkommer utifrån resultat är att det kategoriska perspektivet dominerar arbetet med stödinsatser. Vidare förfaller det som att de specialpedagogiska perspektiv skolan antar och graden av delaktighet hos elev och vårdnadshavare kommer att avgöra hur väl arbetet med stödinsatser lyckas. Slutligen påvisar studien att även särskiljande lösningar kan vara inkluderande. Det gäller dock att inkluderingen måste omfatta alla områden i lärmiljön, både de sociala, fysiska samt pedagogiska miljöerna.

Dagens undervisning i tyskaToday’s teaching in GermanArbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk.En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen.Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor. Intervjuerna avses för att presentera en del av den aktuella bilden av dagens undervisning i ämnet tyska.Ur analysen av lärarnas intervjuer framgår att den aktuella forskningen motsvarar lärarnas uppfattningar ganska väl och att alla språklärare verkar använda sig av den didaktiken som modern forskning förespråkar. Lärarna hävdar att en varierad undervisning som utgår från läroplanen är viktigast för elevers språkutveckling. Viktigt också är att tala målspråket2 så ofta som möjligt på lektionen. Vidare upplever lärarna att grammatikundervisning och att tala språket anses vara svårast hos elever. När det gäller elever i behov av särskilt stöd försöker lärarna att stödja dem genom motivation och uppmuntran i form av individuella samtal men också genom att finna alternativa vägar till insikter samt att finna nya arbetssätt som stärker elevers självförtroende. Slutligen ser lärarna tvåspråkighet hos elever3 som en fördel eftersom sådana elever får en högre medvetenhet om språklig form och funktion i allmänhet och dessutom kan detta leda till väldigt intressanta diskussioner under lektionerna.I min diskussion har jag lyft fram Dysthes teori om elevers engagemang som en viktig framgångsfaktor för undervisning.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, moderna språk, målspråk, språkfärdigheter, språkinlärning, språkundervisning, tvåspråkighet, variation.

Ingen marknadsföring är väl så god och trovärdig som medarbetare som pratar gott om och förespråkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap är något som naturligt växer fram då en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanfläta dessa med sina egna krav och behov. Skatteverket är en organisation som i mångas öron inte låter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske även på grund av de förhållandevis krångliga regler och processer som många anser dem använda sig av. Med detta i åtanke ämnar vi undersöka hur ambassadörskapet på Skattekontoret i Jönköping ter sig. Vägledande för uppsatsen är frågan: Hur ser ambassadörskapet ut på Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de två dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov? Vi lyfter fram teorier i två centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna. Med teorin som utgångspunkt tar vi fram en modell som ämnar åskådliggöra vad ambassadörskap bottnar i. Den metodologiska grunden för denna rapport är av kvalitativ karaktär. Detta står i relation till och tjänar uppsatsens deskriptiva syfte. Inom ramen för den valda metoden genomförs en informantundersökning och sex respondentundersökningar. Resultatet av undersökningens huvudsakliga forskningsfråga visade på en förhållandevis god spridning och flera olika ambassadörskaraktärer på Skatteverket i Jönköping uppenbarade sig. Vidare framkom det bland annat att de anställdas verksamhetssyn inte alltid stod i relation till hur ledningen avsåg att de skulle se på verksamheten. Vi ser att analysmodell på ett bra vis illustrerar vari ett gott ambassadörskap kan bestå. Vidare forskning kan pröva modellens giltighet. / No advertising is as valuable and credible as people who are talking good about and advocate the organization in which they work. These employees can be seen as ambassadors for the organization. Ambassadorship appears and grows naturally when an individual within an organization is satisfied with the organization's requirements and needs and can weave them with their own demands and needs. The tax authority may serve under the rumor of being a grey, bureaucratic and authoritarian organization, perhaps partly a result of the tax system which is in Sweden. Another possible explanation could be the relatively complicated rules and processes that many people believe them to use. With this in mind, we intend to examine how the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping. The main research question which serves as a guideline for this thesis is: How does the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping in accordance with the two dimensions; the needs and demands of the individuals within the organization in relation to the organization's needs and demands? We highlight the theories of two key dimensions that affect the organization's needs on one hand and the needs of the individuals within it on the other hand. In theory as a starting point, we develop a model that illustrates what Ambassador characteristic is rooted in. The methodological basis for this report is of a qualitative nature. This is in relation to and serves the papers descriptive purpose. Within the framework of the method chosen, one informant and six respondent surveys is to be carried out. The results of the thesis main research question showed a relatively good spread and several ambassador characters appeared. Furthermore, it emerged, that the employee's view of the organization not always reflected the managers intended view of the same. We think that our model is a good way to illustrate what good ambassadorship derives from. Further research may strength the validity of the model as well as the results of the thesis.

<p>Ingen marknadsföring är väl så god och trovärdig som medarbetare som pratar gott om och förespråkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap är något som naturligt växer fram då en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanfläta dessa med sina egna krav och behov.</p><p>Skatteverket är en organisation som i mångas öron inte låter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske även på grund av de förhållandevis krångliga regler och processer som många anser dem använda sig av. Med detta i åtanke ämnar vi undersöka hur ambassadörskapet på Skattekontoret i Jönköping ter sig.</p><p>Vägledande för uppsatsen är frågan: Hur ser ambassadörskapet ut på Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de två dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?</p><p>Vi lyfter fram teorier i två centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna. Med teorin som utgångspunkt tar vi fram en modell som ämnar åskådliggöra vad ambassadörskap bottnar i.</p><p>Den metodologiska grunden för denna rapport är av kvalitativ karaktär. Detta står i relation till och tjänar uppsatsens deskriptiva syfte. Inom ramen för den valda metoden genomförs en informantundersökning och sex respondentundersökningar.</p><p>Resultatet av undersökningens huvudsakliga forskningsfråga visade på en förhållandevis god spridning och flera olika ambassadörskaraktärer på Skatteverket i Jönköping uppenbarade sig. Vidare framkom det bland annat att de anställdas verksamhetssyn inte alltid stod i relation till hur ledningen avsåg att de skulle se på verksamheten.</p><p>Vi ser att analysmodell på ett bra vis illustrerar vari ett gott ambassadörskap kan bestå. Vidare forskning kan pröva modellens giltighet.</p> / <p>No advertising is as valuable and credible as people who are talking good about and advocate the organization in which they work. These employees can be seen as ambassadors for the organization. Ambassadorship appears and grows naturally when an individual within an organization is satisfied with the organization's requirements and needs and can weave them with their own demands and needs.</p><p>The tax authority may serve under the rumor of being a grey, bureaucratic and authoritarian organization, perhaps partly a result of the tax system which is in Sweden. Another possible explanation could be the relatively complicated rules and processes that many people believe them to use. With this in mind, we intend to examine how the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping.</p><p>The main research question which serves as a guideline for this thesis is: How does the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping in accordance with the two dimensions; the needs and demands of the individuals within the organization in relation to the organization's needs and demands?</p><p>We highlight the theories of two key dimensions that affect the organization's needs on one hand and the needs of the individuals within it on the other hand. In theory as a starting point, we develop a model that illustrates what Ambassador characteristic is rooted in.</p><p>The methodological basis for this report is of a qualitative nature. This is in relation to and serves the papers descriptive purpose. Within the framework of the method chosen, one informant and six respondent surveys is to be carried out.</p><p>The results of the thesis main research question showed a relatively good spread and several ambassador characters appeared. Furthermore, it emerged, that the employee's view of the organization not always reflected the managers intended view of the same.</p><p>We think that our model is a good way to illustrate what good ambassadorship derives from. Further research may strength the validity of the model as well as the results of the thesis.</p>

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger uppfattar och resonerar kring sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Arbetets syfte och frågeställningar har sin grund i att vi upplevde att forskningsfältet inom detta område för fritidshemmet var begränsat. Vi ville därmed genom vårt examensarbete bidra till forskningsområdet inom fritidshemmet. I vårt examensarbete har vi besvarat frågeställningar som utgår från hur fritidspedagoger och fritidslärare uppfattar och motiverar sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Studien har den kvalitativa forskningsmetoden som grund, där vi genomförde fem intervjuer med utbildad fritidspersonal, såsom fritidslärare och fritidspedagoger, från två olika skolor i södra Sverige. Analysen tog avstamp i våra två teoretiska utgångspunkter: relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. I vårt resultat och analys för arbetet har vi redovisat hur våra informanter uppfattar sitt arbete med socialt lärande samt hur de motiverar sitt arbete med det, specifikt för de elever som de anser vara i behov av särskilt stöd. I vår analys har vi belyst att det finns olika tankar huruvida elevers behov är beskrivit ut ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, det vill säga om det tillskrivs individen eller om det är något som skapas i den miljö som eleven befinner sig i.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger arbetar och inkluderar barn med särskilda undervisningsbehov i vardagliga situationer. Undersökningsfrågorna är: Vilka är barnen med särskilda behov, enligt förskollärare och specialpedagoger? Hur arbetar förskollärare/specialpedagoger med barn som har särskilda behov för att inkludera dessa barn i lärande? Hur arbetar förskollärare/specialpedagoger med barn som har särskilda behov för att inkludera dessa barn i vardagliga situationer? och Vad är specialpedagogernas roll i arbetet med stöd för barn med särskilda behov? Genom en kvalitativ metod har vi gjort både semistrukturerade och strukturerade intervjuer med sju förskollärare och två specialpedagoger från två olika kommuner. Utifrån det relationella perspektivet, kategoriska perspektivet och det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade datamaterialet och bildat fyra olika teman. Resultat och slutsatser visar att särskilda behov oftast förknippas med diagnoser eller andra svårigheter. Metoder och arbetssätt är bildstöd, tecken och noggrann planering. Specialpedagogen roll är att vara ett stöd och nya infallsvinklar för att barnet ska få en likgiltig tid på förskolan.