No description available.

No description available.

The subject for the bachelor thesis is functions on public library websites in Sweden. The purpose is therefore to compare the functions of five Swedish public library websites with the goal of finding similarities, differences and possible patterns. The reason behind this is a lack of studies on public library websites internationally, as well as studies on library websites at a national level. The examined websites belong to Stockholm stadsbibliotek, Göteborg stadsbibliotek, Malmö stadsbibliotek, Uppsala stadsbibliotek and Umeå stadsbibliotek. The method used was a comparative content analysis. An observation schedule based on Mierzecka and Suminas’ model was also created for the material collection process and organization. Rogers and Scaifes’ external cognition theory was used as teorethical perspective. The findings show that there are similarities between the examined websites, which could be explained by their shared library type. There were also differences, that could be attributed to the fact that they have different levels of independence from the respective municipality's website. Lastly, there were patterns between the websites as well, that could be explained by their shared goal of meeting the users’ needs. But this is a limited study conducted on a small sample within a limited time frame. More research is therefore needed on this subject.

No description available.

No description available.

En förmåga i kommunikation och socialt samspel krävs för att kunna utvecklas och delta i såväl skolan som i samhället. Dock finns det en oro för elever språkliga förmåga vid skolstart. Tidigare studier belyser att språket och den beskrivande förmågan kan utvecklas genom muntligt berättande och sociala samspel. Syftet med vår studie är att genom samtalsanalys (CA) studera deltagande elevers samtal i en bestämd aktivitet. Vi vill även studera hur lärare och elever eventuellt påverkar samtalen. Studien har en kvalitativ ansats och empirin utgörs av ljud- och videoinspelningar som omfattar åtta tillfällen på två olika skolor, när eleverna spelar Med andra ord. Resultatet visar att eleverna använder olika strategier inom CA för att kommunicera och göra sig förstådda i ett samtal, samt att den kommunikativa miljön karaktäriseras av sociala samspel där eleverna anammar kunskaper från varandra samt läraren i samtalen. Genom de sociala samspelen skapade eleverna en samkonstruktion, där de hjälptes åt att konkretisera objekten vilket möjliggjorde för en förbättrad helhetssyn. Studiens centrala slutsats är att eleverna stöttade och påverkade varandra genom tillämpandet av olika samtalsstrategier i aktiviteten, samt att lärarens didaktiska tillvägagångssätt påverkade elevernas strategier för kommunikation. Den didaktiska implikationen för yrkesverksamheten som lyfts fram är att lärare i ämnet svenska bör skapa förutsättningar för sociala samspel där eleverna kan kommunicera och på så vis utbyta kunskaper mellan varandra, vilket i sin tur gynnar språkutvecklingen och den beskrivande förmågan. En vetenskaplig implikation för vidare studier är således att undersöka fenomenet ur en längre tidsaspekt samt komplettera empirin med intervjuer.

No description available.

No description available.

Den snabba utvecklingen inom bild- och funktionsmedicin gör att röntgensjuksköterskor ständigt ställs inför nya tekniska utmaningar. Rätt kompetens är en förutsättning för en säker vård, men trots det saknas möjligheten till kompetensutveckling i Sverige idag. I Storbritannien har röntgensjuksköterskor granskat röntgenbilder och avlastat radiologer i många år. Yrkesrollen som beskrivande radiograf är en möjlig framtida modell även i Norden. Drygt 100 beskrivande radiografer arbetar i de nordiska länderna idag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur beskrivande radiografer upplever sin yrkesroll och vad en vidareutbildning inom radiografi har betytt för dem. Metod: Studien genomfördes som en webbaserad enkätundersökning med kvalitativ ansats och fokus på öppna frågor. Svaren analyserades genom kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Totalt 14 beskrivande radiografer deltog i enkätstudien. Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra kategorier; personlig utveckling och ökad yrkesstatus, bättre bilder och ökad patientsäkerhet, främjandet av tvärprofessionellt samarbete och en yrkesroll som har mötts av mycket motstånd. Slutsats: Beskrivande radiografer upplever att de har fått en ökad kompetens och trygghet i det dagliga arbetet och att kunskaperna har en positiv påverkan på den kollektiva kompetensutvecklingen på arbetsplatsen. Bristen på stöttning från andra professioner hämmar det tvärvetenskapliga samarbetet och motverkar en fortsatt utveckling inom yrkesrollen, trots att beskrivande radiografer kan bidra till ökad patientsäkerhet och en mer effektiv sjukvård.

Inledning: Många organisationer och projekt har under de senaste åren fokuserat på att främja en ökad konsumtion och kunskap om viltkött. Den enkla frågan ”hur smakar vilt?” blir i detta sammanhang mycket betydelsefull. Hur kan smaken vilt beskrivas med ord?Litteraturgenomgång: Idag står viltkött för 4 % av den totala köttkonsumtionen men runt 59 % vill äta mer viltkött. Flera nya Svenska undersökningar har visat att smakbeskrivningar av produkter kan underlätta köpbeslutet för konsumenten. Det har också visats att våra sinnen påverkar våra köpbeslut och att ju mer vi fångar en konsuments sinnen ju mer kan köpbeslutet påverkas.Syfte: Syftet med den här undersökningen var att ta fram en sensorisk beskrivning av viltsmak. Studiens mål var också att få svar på vilka ord som kunde beskriva viltsmaken hos älg-, hjort- och vildsvinskött och hur tydlig viltsmaken var hos de tre viltarterna.Metod: Med kött från tre utvalda villebråd skapades en smakprofil för viltkött genom ett sensoriskt beskrivande test. En profilpanel fick provsmaka ytterfilén av hjort, älg och vildsvin. Undersökningen gjordes vid ett tillfälle och var uppdelat i tre moment. Först fick panelen göra en individuell bedömning av viltköttet genom att fylla i en enkät. Sedan diskuterades enkätens resultat i en gruppdiskussion och i sista momentet bestämdes viltsmakens intensitet hos de tre viltarterna i form av ett intensitetstest.Resultat: Resultatet visar att vilt har en syrlig smak, en karaktäristisk blod- och metallsmak samt en mustig smak av skog och jord. Även om studien främst var inriktad på smaken och inte doft, valdes svaveldoft att finnas med i beskrivningen för viltsmak eftersom den återkom hos samtliga viltarter. Viltsmaken var betydligt intensivare hos älgen och hjorten medan den hos vildsvinet visades vara mycket mild. Älgen hade den mest utpräglade viltsmaken.Slutsats: En slutsats kan dras med resultatet som stöd att viltsmak kan beskrivas vara syrligt, ha en karaktäristisk blod- och metallsmak samt en mustig smak av skog och jord. Slutsatsen kan också dras att älgen och hjorten har en mycket kraftig medan vildsvinet inte har samma tydligare viltsmak. Genom litteraturstudier drogs vidare slutsatsen att sensorisk beskrivning av viltkött kan förenkla konsumentens beslut, skapa en vassare marknadsföring samt öka upplevelsen för både den vanliga konsumenten och inom för konsumenter inom turisnäringen. Med hjälp av beskrivande smakord kan också samtal och uttryck för vad maten smakar öka gemenskapen under en måltid. / Introduction: Many organizations and projects have during the past years focused on to promote an increased consumption and knowledge for game meat. The simple question “How does game taste?” becomes in this context very essential. How can the taste of game be described with words?Literature review: Today game meat represents 4 % of the total meat consumption but approximately 59 % would like to eat more game meat. Several new Swedish studies have shown that taste descriptions of products can ease the purchase decision for the consumer. It has also been shown that our senses are influencing on our purchase decision. All the more we can catch the consumers senses all the more the purchase decision can be influenced.Purpose: The purpose of this study was to develop a sensory description for the gamy flavor. The aim with the study was also to answer, which words could describe the taste of game of deer, elk and boar and how clear the taste of game was in these three species.Method: With meat from three selected games a taste profile for game meat was created through a sensory descriptive test. A profile panel tasted the sirloin from deer, elk and boar. The study was performed at one occasion and divided into three separate stages. At the first stage the panel made an individual judgment by filling in a survey. In the subsequent stage the result from the survey was discussed in groups and in the final stage the taste intensity of the three different games was determined by an intensity test.Results: The results shows that game has a sour taste, a characteristic blood and metallic taste and a rich taste of wood and earth. Although the study focused on taste rather than scents, the scent of sulfur was decided to be a part of the gamy flavor as it appeared at all species. The elk and deer had a strong taste of game meanwhile the boar showed a more mild taste. The elk had the most pronounced gamy flavor.Conclusion: One conclusion that was made with the results as support is that the taste of game can be described as sour, a characteristic blood and metallic taste and a rich taste of wood and earth. Another conclusion that can be made is that the elk and the deer has a much more stronger taste of game compared to the boar which doesn’t have the same clear taste of game. By literature studies a conclusion could be made that a sensory description of game meat can ease the consumers purchase decision, create a more cutting edge marketing, and enhance the experience both for the ordinary consumer and the consumer in the tourist business. Using descriptive words for the taste of the food can also increase the communion during a meal.