• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 137
  • 7
  • Tagged with
  • 144
  • 64
  • 52
  • 50
  • 44
  • 39
  • 33
  • 24
  • 16
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Att påverka genom kontext : En kvalitativ studie om hur digitala marknadsföringsbyråer använder kontextuell annonsering och hur kontextuell annonsering påverkar kundens beslutsprocess

Wengelin, Daniel, Söderberg, Johan January 2024 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala marknadsföringsbyråer arbetar medkontextuell annonsering och hur kontextuell annonsering påverkar kundens beslutsprocess.Teori om digitala marknadsföringsbyråer, kontextuell annonsering och kundens beslutsprocesshar tillämpats, samt en för undersökningen skapad analysmodell. Metoden som använts ärkvalitativ och har inkluderat fem digitalt utförda semi-strukturerade intervjuer.Undersökningen visar att digitala marknadsföringsbyråer arbetar med två former av kontextuellannonsering; tematisk annonsering och sökannonsering. Tematisk annonsering används främstför att uppnå varumärkeskännedom och sökannonsering används främst för att uppnå köpslut.Undersökningen visar vidare att tematisk annonsering påverkar kundens beslutsprocess genomatt väcka kundens uppmärksamhet och intresse för annonsen. Sökannonsering påverkarkundens beslutsprocess genom att väcka kundens önskan för produkten i annonsen och väckahandling genom att kunden köper en specifik produkt. Analysen förbättrar den nuvarandekunskapen om digitala marknadsföringsbyråers användning av kontextuell annonsering för attpåverka kundens beslutsprocess, och demonstrerar tillvägagångssätt som liknande aktörerskulle kunna anamma för att uppnå framgångsrik annonsering på internet.
112

Outsourcing : En analys av transportplaneringsprocessen vid BT - Europe

Gustafsson, Fredrik, Trygg, Fredrik January 2006 (has links)
<p>Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen.</p><p>Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar.</p><p>I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa. I en framtid har BT som förhoppning att bedriva transportplaneringsprocessen på central nivå, antingen inom koncernen eller genom att utkontraktera transportplaneringsprocessen till en extern part, det vill säga till ett fjärdepartslogistikföretag.</p><p>Vid beslut om transportplaneringsprocessen ska genomföras centralt internt eller utföras externt med hjälp av en fjärdepartslogistiker finns en rad viktiga faktorer att ta i beaktning. De faktorer som valts att studera i denna undersökning är kärnverksamhet, processens mognad, flexibilitet, kontroll, beroende och transaktionskostnader. Dessa faktorer studeras genom att undersöka inom vilka områden BT anser sig att besitta kärnkompetens idag och i en framtid, samt hur BT ser på faktorer som flexibilitet, beroende och kontroll vid en eventuell outsourcing. Genom att ställa detta mot vad fjärdepartlogistikföretag erbjuder för lösningar till sina kunder och hur de hantera faktorer som flexibilitet, kontroll och beroende, kan för- och nackdelar med en utkontraktering av transportplaneringsprocessen definieras.</p><p>En fördel med att utkontraktera transportplaneringsprocessen uppnås genom att ingå ett samarbete med en fjärdepartslogistiker och därigenom kan BT få tillgång till spetskompetens och tillgång till större distributionsnätverk.</p><p>En annan fördel med ett nära samarbete med en leverantör av fjärdepartslogistiska tjänster är att det kan skapa ökad flexibilitet för BT. Detta genom att BT i ett samarbete kan tillgå skräddarsydda lösningar för företagsunika behov samtidigt som möjligheten att byta transportleverantörer ökar, då fjärdepartsaktörer vanligen arbeter med korttidskontrakt emot transportföretagen</p><p>Nackdelar som kan uppkomma med utkontraktering av transportplaneringsprocessen är att denna process kan komma att ses som betydande för framtida verksamhet. Det kan då vara förenat med risk att tappa kompetens inom området.</p><p>En nackdel är även att outsourcing av transportplaneringsprocessen kan innebär en beroendeställning för BT gentemot en tilltänkt fjärdepartsleverantör. Kontrollen av processen som koordinerar försörjningen av färdiga produkter och reservdelar från BT till företagets kunder eller marknadsbolag överlämnas därmed till en extern part.</p>
113

Barns röst och delaktighet i kommunalpolitiken

Åström, Elisabeth January 2006 (has links)
<p>A qualitative study is presented concerning children’s participation in the local decisionmaking in Swedish municipalities. The study also aims at finding out what are considered to be successful factors and obstacles connected to the implementation of children’s participation in local decision-making. The study contains a summary of the convention on the rights of the child, focusing on article 12, as well as previous research findings concerning children’s participation and factors enabling respectively hindering participation. Method has been interviews with a purposive sample of politicians, civil employees and children from municipalities regarded as prominent in their work with children’s participation. Either through a formal or informal implementation model. The results have been analysed in the light of Roger Hart’s eight-step “ladder of children’s participation“, where position one is considered Manipulation from adults and position eight is Child-initiated and shared decisions with adults. The results show that the investigated municipalities are considering the voice of the children in the local decision-making. Depending on different variables in focus, the position on Hart’s ladder varies between four and seven. The study concludes that successful implementation of children’s participation in local decision-making commands parallel work with organizational structures, systematic and adult’s attitudes.</p>
114

Barns röst och delaktighet i kommunalpolitiken

Åström, Elisabeth January 2006 (has links)
A qualitative study is presented concerning children’s participation in the local decisionmaking in Swedish municipalities. The study also aims at finding out what are considered to be successful factors and obstacles connected to the implementation of children’s participation in local decision-making. The study contains a summary of the convention on the rights of the child, focusing on article 12, as well as previous research findings concerning children’s participation and factors enabling respectively hindering participation. Method has been interviews with a purposive sample of politicians, civil employees and children from municipalities regarded as prominent in their work with children’s participation. Either through a formal or informal implementation model. The results have been analysed in the light of Roger Hart’s eight-step “ladder of children’s participation“, where position one is considered Manipulation from adults and position eight is Child-initiated and shared decisions with adults. The results show that the investigated municipalities are considering the voice of the children in the local decision-making. Depending on different variables in focus, the position on Hart’s ladder varies between four and seven. The study concludes that successful implementation of children’s participation in local decision-making commands parallel work with organizational structures, systematic and adult’s attitudes.
115

Att anmäla barn som far illa : En studie om vad förskoleanställda anser påverka dem i beslutsprocessen

Sjökvist, Elin January 2013 (has links)
Enligt svensk lag har förskoleanställda en obligatorisk skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots detta uteblir många anmälningar även när misstanke finns. Syftet med denna studie är främst att undersöka och öka förståelsen för vilka faktorer förskoleanställda själva anser påverka deras beslut att anmäla misstankar om att ett barn far illa. Vidare undersöks hur väl förskoleanställdas tankemönster kring barn som far illa samt deras egen roll i "anmälningsprocessen" överensstämmer med de överlevnadsstrategier som definierats av Dr. Kari Killén. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra respondenter som arbetade på samma förskola. Resultaten jämfördes med tidigare forskning kring ämnet och Dr. Killéns psykologiska perspektiv om olika överlevnadsstrategier. Resultatet analyserades och jämfördes även med det sociologiska perspektivet Symbolisk interaktionism. I sitt beslut om huruvida respondenterna anmälde misstanke om att ett barn far illa eller inte ansåg de själva sig påverkas av osäkerhet och rädsla att missta sig, stöd från kollegor och chefer, relationen och lojaliteten hos föräldrarna eller att föräldrarna t.o.m. byter förskola. De ansåg sig även påverkas av personliga erfarenheter (delvis av socialtjänsten), socioekonomisk status samt handlingsplaner. Starka kopplingar till både den tidigare forskningen, Symbolisk interaktionism samt Dr. Killéns överlevnadsstrategier kunde även påvisas. / According to Swedish law, pre-school staff has a mandatory duty to notify social services if they suspect that a child is mistreated. Despite this, many fail to report even when suspicions have arisen. The primarily aim of this study is to investigate and gain greater understanding of the factors considered by preschool staff when deciding whether to report suspicions of a child being mistreated. Their own thoughts regarding their tendency to report such suspicions are therefore further investigated. The paper also explores whether the thoughts of preschool staff regarding child abuse and their own role in the reporting process correspond with the survival strategies described by Dr. Kari Killén. The study was conducted through qualitative interviews with four respondents who worked at the same preschool. The results were compared with previous research in the field, the sociological perspective Symbolic interactionism and the psychological perspective of different survival strategies defined by Dr. Killén. 3 When deciding whether to report suspicions of child mistreating the respondents considered themselves to be influenced by insecurity and fear of making mistakes, losing support from colleagues and managers, destroying relationships and loyalty with the parents or even making them change preschool. They also thought they would be affected by personal experiences (partly of social services), socioeconomic status, as well as action plans. A strong connection to the previous research, Symbolic interactionism and Dr. Killéns survival strategies was revealed by the interviews.
116

Varför sågas så lite björk i Sverige? : Why isn't more birch wood being sawn in Sweden?

Ödlund, Lars-Olof January 2009 (has links)
Sammanfattning   Björk kan ge ett bra virke och med undantag för sämre fukttålighet finns endast formella restriktioner i virkets användning i relation till tall och gran. Trots detta och trots att det finns gott om björkråvara i landet är den sågade och använda björkvolymen påfallande liten. Björken utgör därför en underskattad skoglig och industriell resurs vars utnyttjande skulle kunna öka kraftigt.   Björken har varit ett lågprioriterat virke vilket sannolikt på grund av dålig skötsel påverkat kvalitén på våra nuvarande björkskogar och plantmaterialet. Det har också lett till att vi saknar tradition i vid mening att arbeta med björken. Forskning och utbildning fokuserar på barrvirke varför lövets, och då särskilt björkens möjligheter inte tillvaratas.   Björken kräver andra skötselmetoder än barrträden men utnyttjas dessa finns förutsättningar att skapa bra produktionsskogar både med avseende på volym och kvalitet. Mer forskning behövs dock i frågan om betesskador och hur dessa kan reduceras. Bra björktimmer kan pris- och lönsamhetsmässigt vara intressantare för skogsägaren än motsvarande barrtimmer. Dessa kunskaper måste nå ut till skogsägarna för att de skall förstå att det finns attraktiva alternativ till att slentrianmässigt anlägga nya tall- eller granskogar efter en föryngringsavverkning. Utöver det goda arbetet som Skogsstyrelsen gör med allmänna skötselråd gällande björkskogen borde de mer aktivt arbeta med skogsägarna för att stimulera till ett mer kommersiellt utnyttjande av björken. Denna uppmaning gäller även andra berörda parter vilket inkluderar skogsägarens alla rådgivare.   Den helt dominerande volymen av avverkad björk går i dagsläget till massabruken. Det finns flera skäl till detta. Ett kan vara att kvaliteten inte alltid svarar mot sågverkens krav men andra skäl är hanterings- och logistikproblem med att hantera små volymer sågtimmer och bristande kunskaper både hos skördarföraren och hos skogsägaren. Hade skogsägaren haft de goda förtjänstmöjligheterna på björktimmer klar för sig vid avverkningen hade han kunnat ge noggrannare instruktioner om hur björkvirket skulle hanteras.   Sågverken som hanterar björk är få och relativt små. För en verklig volymproduktion av björktimmer behövs en resurs- och teknikutbyggnad. Vissa satsningar görs men mer behövs. Dessa satsningar måste göras utifrån ett verkligt marknadsmässigt perspektiv. Vem skall svara för nödvändiga investeringar? Var finns industrin, riskkapitalisterna och investerarna som är beredda att satsa på en fabrik för svensk björkplywood eller byggsystem som inkluderar björk? Lönsamheten är inget att skryta med och branschen utövar ingen stor lockelse för nya entreprenörer. Även här kommer marknadsaspekterna in. Det behövs industriell efterfrågan på stora volymer sågad björk för att konstituera en verklig marknad. För att skapa denna räcker det inte med en satsning på snickeriindustrin utan björk måste även i Sverige användas som ett naturligt virke i byggsammanhang. Boverket har här en nyckelroll och måste anpassa svenska normer till motsvarande europeiska så att det blir möjligt att interiört bygga också med björk. Vem driver den frågan? Vem stimulerar arkitekter och byggnadskonstruktörer till att bygga med björk? På samma sätt som det sätts upp priser för bästa trähus kunde det möjligen också skapas ett pris för bästa anläggning byggd i björk. Hur kan man skapa intresse hos en kommun, ett företag eller organisation att genomföra ett profilbygge i björk? Sveriges Träbyggnadskansli är en lämplig mottagare av detta budskap men det borde finnas fler.   I takt med att skogens miljömål accentueras blir lövskogen än viktigare. Lika viktigt är då att alla parter samverkar för att skogsägaren som sköter sin lövskog på ett bra sätt skall få avsättning för sitt virke till acceptabla villkor. Skogsstyrelsen måste också ha en positiv syn på lövavverkningen och inte av miljöskäl i en framtid stoppa denna när den blir aktuell. Blotta misstanken hos skogsägaren att så kan bli fallet kommer att leda till ett minskat intresse för lövskogen.   Lövträ är inget homogent begrepp och egenskaperna skiljer sig märkbart mellan t.ex. al, alm, ask, lönn å ena sidan och björk å den andra. Det finns ingen anledning att i detta sammanhang tala om björk i allmänna ordalag som ett lövträd utan björk är björk och inget annat och skall så behandlas.   Sammanfattningsvis har vi gott om björk vars virke kan användas på mångahanda sätt. Att så inte sker kan inte förklaras av någon enstaka faktor. För att få en ändring till stånd krävs i första hand ett renodlat marknadsmässigt tänkesätt med ökad information och kunskap i alla led. Det talas om att skogsnäringen måste marknadsorientera sig i sin verksamhet. Detta gäller hela kedjan från skogsägaren till slutkonsumenten av skogsprodukten. / Summary in English   Sweden is a forest country with a standing wood balance of more than 3 000 million m3sk. Pine and spruce are dominating species but there is also a wood balance of some 420 million m3sk of birch. Birch is offering excellent timber properties and is well matching both pine and spruce with the exception of its sensitivity to moisture. Despite of this, quite small quantities of birch timber are being used in Sweden. Most birch wood being cut is used for the production of paper and pulp (95%). Although the birch tree is an old species in Sweden it was during the 2000th century until the end of the 1970s treated as a weed and was struggled with by means of herbicides. Subsequently Sweden lost knowledge and experience in how to deal with this wood which in turn leads to a poor quality of now existing clumps of birch trees. Compared to coniferous trees little research has been done of broadleaf trees but it’s anyhow known that the clearing and thinning of birch trees have to be stricter than that of softwood. Birch trees have an interesting potential with a shorter production cycle than pine and spruce. Used for timber the yield for the forest owner could be quite interesting. Broadleaf trees are also playing an important role to improve the overall environment.   To increase the use of birch wood more information about this specific timber has to be spread to all parties concerned. That involves owners of forest land, silviculture, sawmills, industry and distributors. Activities along the chain of actors have to be market oriented and include economic incentives for parties concerned. To be able to increase the volume of birch timber used new areas of deployment have to be found outside the traditional production of furniture etc. An interesting area is then the building industry.
117

Varför sågas så lite björk i Sverige? : Why isn't more birch wood being sawn in Sweden?

Ödlund, Lars-Olof January 2009 (has links)
<h1>       Sammanfattning</h1><p> </p><p>Björk kan ge ett bra virke och med undantag för sämre fukttålighet finns endast formella restriktioner i virkets användning i relation till tall och gran. Trots detta och trots att det finns gott om björkråvara i landet är den sågade och använda björkvolymen påfallande liten. Björken utgör därför en underskattad skoglig och industriell resurs vars utnyttjande skulle kunna öka kraftigt.</p><p> </p><p>Björken har varit ett lågprioriterat virke vilket sannolikt på grund av dålig skötsel påverkat kvalitén på våra nuvarande björkskogar och plantmaterialet. Det har också lett till att vi saknar tradition i vid mening att arbeta med björken. Forskning och utbildning fokuserar på barrvirke varför lövets, och då särskilt björkens möjligheter inte tillvaratas.</p><p> </p><p>Björken kräver andra skötselmetoder än barrträden men utnyttjas dessa finns förutsättningar att skapa bra produktionsskogar både med avseende på volym och kvalitet. Mer forskning behövs dock i frågan om betesskador och hur dessa kan reduceras. Bra björktimmer kan pris- och lönsamhetsmässigt vara intressantare för skogsägaren än motsvarande barrtimmer. Dessa kunskaper måste nå ut till skogsägarna för att de skall förstå att det finns attraktiva alternativ till att slentrianmässigt anlägga nya tall- eller granskogar efter en föryngringsavverkning. Utöver det goda arbetet som Skogsstyrelsen gör med allmänna skötselråd gällande björkskogen borde de mer aktivt arbeta med skogsägarna för att stimulera till ett mer kommersiellt utnyttjande av björken. Denna uppmaning gäller även andra berörda parter vilket inkluderar skogsägarens alla rådgivare.</p><p> </p><p>Den helt dominerande volymen av avverkad björk går i dagsläget till massabruken. Det finns flera skäl till detta. Ett kan vara att kvaliteten inte alltid svarar mot sågverkens krav men andra skäl är hanterings- och logistikproblem med att hantera små volymer sågtimmer och bristande kunskaper både hos skördarföraren och hos skogsägaren. Hade skogsägaren haft de goda förtjänstmöjligheterna på björktimmer klar för sig vid avverkningen hade han kunnat ge noggrannare instruktioner om hur björkvirket skulle hanteras.</p><p> </p><p>Sågverken som hanterar björk är få och relativt små. För en verklig volymproduktion av björktimmer behövs en resurs- och teknikutbyggnad. Vissa satsningar görs men mer behövs. Dessa satsningar måste göras utifrån ett verkligt marknadsmässigt perspektiv. Vem skall svara för nödvändiga investeringar? Var finns industrin, riskkapitalisterna och investerarna som är beredda att satsa på en fabrik för svensk björkplywood eller byggsystem som inkluderar björk? Lönsamheten är inget att skryta med och branschen utövar ingen stor lockelse för nya entreprenörer. Även här kommer marknadsaspekterna in. Det behövs industriell efterfrågan på stora volymer sågad björk för att konstituera en verklig marknad. För att skapa denna räcker det inte med en satsning på snickeriindustrin utan björk måste även i Sverige användas som ett naturligt virke i byggsammanhang. Boverket har här en nyckelroll och måste anpassa svenska normer till motsvarande europeiska så att det blir möjligt att interiört bygga också med björk. Vem driver den frågan? Vem stimulerar arkitekter och byggnadskonstruktörer till att bygga med björk? På samma sätt som det sätts upp priser för bästa trähus kunde det möjligen också skapas ett pris för bästa anläggning byggd i björk. Hur kan man skapa intresse hos en kommun, ett företag eller organisation att genomföra ett profilbygge i björk? Sveriges Träbyggnadskansli är en lämplig mottagare av detta budskap men det borde finnas fler.</p><p> </p><p>I takt med att skogens miljömål accentueras blir lövskogen än viktigare. Lika viktigt är då att alla parter samverkar för att skogsägaren som sköter sin lövskog på ett bra sätt skall få avsättning för sitt virke till acceptabla villkor. Skogsstyrelsen måste också ha en positiv syn på lövavverkningen och inte av miljöskäl i en framtid stoppa denna när den blir aktuell. Blotta misstanken hos skogsägaren att så kan bli fallet kommer att leda till ett minskat intresse för lövskogen.</p><p> </p><p>Lövträ är inget homogent begrepp och egenskaperna skiljer sig märkbart mellan t.ex. al, alm, ask, lönn å ena sidan och björk å den andra. Det finns ingen anledning att i detta sammanhang tala om björk i allmänna ordalag som ett lövträd utan björk är björk och inget annat och skall så behandlas.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis har vi gott om björk vars virke kan användas på mångahanda sätt. Att så inte sker kan inte förklaras av någon enstaka faktor. För att få en ändring till stånd krävs i första hand ett renodlat marknadsmässigt tänkesätt med ökad information och kunskap i alla led. Det talas om att skogsnäringen måste marknadsorientera sig i sin verksamhet. Detta gäller hela kedjan från skogsägaren till slutkonsumenten av skogsprodukten.</p><p> </p><p> </p> / <h1>Summary in English</h1><p> </p><p>Sweden is a forest country with a standing wood balance of more than 3 000 million m<sup>3</sup>sk. Pine and spruce are dominating species but there is also a wood balance of some 420 million m<sup>3</sup>sk of birch. Birch is offering excellent timber properties and is well matching both pine and spruce with the exception of its sensitivity to moisture. Despite of this, quite small quantities of birch timber are being used in Sweden. Most birch wood being cut is used for the production of paper and pulp (95%). Although the birch tree is an old species in Sweden it was during the 2000th century until the end of the 1970s treated as a weed and was struggled with by means of herbicides. Subsequently Sweden lost knowledge and experience in how to deal with this wood which in turn leads to a poor quality of now existing clumps of birch trees. Compared to coniferous trees little research has been done of broadleaf trees but it’s anyhow known that the clearing and thinning of birch trees have to be stricter than that of softwood. Birch trees have an interesting potential with a shorter production cycle than pine and spruce. Used for timber the yield for the forest owner could be quite interesting. Broadleaf trees are also playing an important role to improve the overall environment.</p><p> </p><p>To increase the use of birch wood more information about this specific timber has to be spread to all parties concerned. That involves owners of forest land, silviculture, sawmills, industry and distributors. Activities along the chain of actors have to be market oriented and include economic incentives for parties concerned. To be able to increase the volume of birch timber used new areas of deployment have to be found outside the traditional production of furniture etc. An interesting area is then the building industry.</p>
118

Aktivitetsbaserade kommuner : nödvändighet eller fluga? / Activity based workplace for municipalities : necessity or trend?

Johansson, Emma January 2015 (has links)
Syftet med studien var att försöka förstå faktorerna och motiven bakom kommunernas övergång från cellkontor till aktivitetsbaserade kontorslösningar. För att se vad som har påverkat beslutet om övergången och för att se hur kommunerna har gått till väga under processen mot införandet av den nya kontorsformen. / The purpose of the study was to create an understanding of the factors and motives behind the municipal transition from cellular offices to an activity based workplace. To see what influenced the decision about the transition and to see how the municipalities proceeded in the process of the new form of office.
119

Outsourcing : En analys av transportplaneringsprocessen vid BT - Europe

Gustafsson, Fredrik, Trygg, Fredrik January 2006 (has links)
Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen. Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar. I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa. I en framtid har BT som förhoppning att bedriva transportplaneringsprocessen på central nivå, antingen inom koncernen eller genom att utkontraktera transportplaneringsprocessen till en extern part, det vill säga till ett fjärdepartslogistikföretag. Vid beslut om transportplaneringsprocessen ska genomföras centralt internt eller utföras externt med hjälp av en fjärdepartslogistiker finns en rad viktiga faktorer att ta i beaktning. De faktorer som valts att studera i denna undersökning är kärnverksamhet, processens mognad, flexibilitet, kontroll, beroende och transaktionskostnader. Dessa faktorer studeras genom att undersöka inom vilka områden BT anser sig att besitta kärnkompetens idag och i en framtid, samt hur BT ser på faktorer som flexibilitet, beroende och kontroll vid en eventuell outsourcing. Genom att ställa detta mot vad fjärdepartlogistikföretag erbjuder för lösningar till sina kunder och hur de hantera faktorer som flexibilitet, kontroll och beroende, kan för- och nackdelar med en utkontraktering av transportplaneringsprocessen definieras. En fördel med att utkontraktera transportplaneringsprocessen uppnås genom att ingå ett samarbete med en fjärdepartslogistiker och därigenom kan BT få tillgång till spetskompetens och tillgång till större distributionsnätverk. En annan fördel med ett nära samarbete med en leverantör av fjärdepartslogistiska tjänster är att det kan skapa ökad flexibilitet för BT. Detta genom att BT i ett samarbete kan tillgå skräddarsydda lösningar för företagsunika behov samtidigt som möjligheten att byta transportleverantörer ökar, då fjärdepartsaktörer vanligen arbeter med korttidskontrakt emot transportföretagen Nackdelar som kan uppkomma med utkontraktering av transportplaneringsprocessen är att denna process kan komma att ses som betydande för framtida verksamhet. Det kan då vara förenat med risk att tappa kompetens inom området. En nackdel är även att outsourcing av transportplaneringsprocessen kan innebär en beroendeställning för BT gentemot en tilltänkt fjärdepartsleverantör. Kontrollen av processen som koordinerar försörjningen av färdiga produkter och reservdelar från BT till företagets kunder eller marknadsbolag överlämnas därmed till en extern part.
120

Den digitala kundresan : Hur digitala enheter influerar kunders beslutsprocess och upplevelse

Russell, Sally, Rodling, Amanda January 2018 (has links)
Den digitala utveckling som har genomsyrat 2010-talet har påverkat många aspekter av samhället. En tydlig aspekt är att ökad e-handel har förändrat förutsättningar både för företag och konsumenter. För detaljhandeln har denna förändring observerats vara av stor betydelse, vilket exempelvis har lett till diskussioner kring begrepp som ”butiksdöden”. Då tillväxten av e-handel förväntas accelerera, efterfrågas ny förståelse för den digitala kundresan och hur denna påverkar kundens upplevelse och beslutsprocess i den digitala miljön. Denna studie undersöker e-handel av sportmode, och studien skrivs på uppdrag av ett företag verksamma inom denna bransch. Ett syfte med studien är att skapa ny förståelse för hur svenska konsumenter av sportmode online upplever den digitala kundresan, samt hur den digitala kundresan influerar beslutsprocessen. Vi vill vidare kunna identifiera vilka branschspecifika faktorer som influerar kundens upplevelse och beslutsprocess, för att kunna ge praktiska rekommendationer till företag verksamma inom branschen. För att undersöka detta har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med konsumenter, vilka alla har erfarenhet av att handla sportmode online. Intervjuerna har baserats på en teoretisk grund kring e-handel, kundupplevelse och beslutsprocessen. Resultatet av studien visar att kunder som handlar sportmode via e-handel använder olika enheter och kanaler, samt att dessa tar olika stor plats genom de olika stegen av beslutsprocessen. Vilken enhet eller kanal som föredras har visat sig påverkas av flera olika faktorer, både individuella faktorer samt digitala. Då kundens upplevelse är en subjektiv och individuell reaktion, kan vi se att denna till stor del påverkas av kundens initiala motiv med shoppingen. Både hedonistiska och utilitaristiska motiv tar sig uttryck i kundens förväntningar och val av enhet/kanal. Förutom dessa faktorer har vi även identifierat influerande faktorer som vi anser är specifika för den undersökta branschen. Då kunder som köper sportmode online inte kan utvärdera produkten fysiskt innan köp sker en mer omfattande informationssökning för att minimera den upplevda risken av e- handel.

Page generated in 0.0628 seconds