Bakgrund I svensk hälso- och sjukvård skall prioriteringar utgå från de tre principerna i den etiska plattformen. Habiliteringen i Västra Götaland har utvecklat ett beslutstöd för prioriteringar med utgångspunkt från den nationella modellen för öppna prioriteringar vars syfte är att omsätta den etiska plattformen till praktiken.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att börja använda beslutsstöd vid val av behandlingsmetoder, och hypotesen var att om beslut tas strukturerat ökar förutsättningarna för en mer likvärdig vård. Studiens syfte var att beskriva medarbetarnas upplevelser av förbättringsarbetet.   Metod I det pågående förbättringsarbetet har Nolans förbättringsmodell använts. Studien genomfördes som en deskriptiv kvalitativ studie och fokusgrupper genomfördes i två omgångar med deltagande team.   Resultat Medarbetarna upplever att arbete utifrån prioriteringsriktlinjer är viktigt men är beroende av beslutsstödet utformning och yttre faktorer. Att prioritera blir enklare om åtgärderna på väntelistan är rangordnade. Det går än inte att utläsa att mer likvärdig vård uppnåtts men när medarbetarna får styra över förbättringsarbetet minskar väntetiden från beslut till behandlingsstart.   Slutsatser Nolans förbättringsmodell fungerar vid införande av beslutsstöd för prioritering. Det återstår att se om beslutsstödet bidrar till en mer likvärdig vård. / Background In Swedish health care priorities shall be based on the principles in the ethics platform. Habilitation Services in Västra Götaland has developed a decision support for priorities on basis of the national model of priorities aimed to translate the ethical platform to practice.   Purpose Improvement work aimed to start using decision support in the selection of treatment. The hypothesis was, if decisions are structured increases the prospects of a more equitable care. The purpose was to describe employees’ experiences of improvement work.   Method The ongoing improvement work have used Nolan's model of improvement. The study was conducted as a descriptive qualitative study with focus groups in two rounds.   Results Employees feel that work on the basis of priority guidelines are important, but are dependent on decision support design and external factors. Prioritizing becomes easier if the waiting list are ranked. It is not yet possible to say that a more equitable care has been achieved but when employees get control over the improvement work the waiting time from decision to treatment reduces.   Conclusions Nolan's model of improvement works at the introduction of decision support for priority. It remains to be seen whether decision support contributes to more equitable care.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en tillgänglig verksamhet som visat sig vara kostnadseffektiv för både uppringarna och samhället. De flesta uppringarna är nöjda med tjänsten när sjuksköterskorna låter dem vara delaktiga i samtalet samt respekterar dem. Sjuksköterskornas främsta uppgift i telefonrådgivning är bedömningar avseende uppringarnas behov av vårdnivå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillhandahålla telefonrådgivning. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes vilken baseras på tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Att som sjuksköterska tillhandahålla telefonrådgivning innebär flera utmaningar. Vissa faktorer gällande samtalen komplicerade kommunikationen och sjuksköterskornas bedömningar. Flera krav ställdes på sjuksköterskorna som hanterade dessa med hjälp av kollegor och beslutsstöd. Arbetet i telefonrådgivningen gav kunskap och erfarenheter vilka bidrog till att sjuksköterskorna utvecklades i sin yrkesroll.  Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser är i stor grad relaterade till avsaknaden av den visuella kontakten samt de bedömningar de förväntas göra i sitt arbete. Mycket förväntas av sjuksköterskorna som upplever att de har ett stort ansvar gentemot uppringarna. / Background: Telenursing is a business that has proven to be cost-effective for both callers and society. Most callers are happy with the service when the nurses let them be involved in the conversation and respects them. The main role of nurses in telenursing is to assess the callers need out of level of care. Aim: The aim is to describe nurse’s experiences of providing telephone advice. Method: A systematic review of descriptive synthesis based on ten qualitative scientific articles. Result: To provide telephone advice involves several challenges. Some factors concerning the talks complicated communication and assessments for the nurses. Several requirements were on the nurses who handled these with the help of colleagues and decision support. The work provided knowledge and experiences which contributed to nurses in their professional role.  Conclusion: Nurse’s experiences are related to the lack of visual contact and the assessments they are expected to do in their work. Much is expected of the nurses who perceive that they have a great responsibility to the callers.

Bakgrund: Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård förekommer runt om i världen och är ett enkelt sätt för patienten att komma i kontakt med vården. Bedömningsprocessen i telefonrådgivning försvåras på grund av att sjuksköterskan inte ser patienten vilket ställer krav på en bred kunskap. Beslutsstöden ger då möjlighet för sjuksköterskorna att kunna ge den vård som behövs. Syfte: är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att arbeta med telefonrådgivning. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Två huvud kategorier framkom ur analysen; Användandet av beslutsstöd och rådgivning som beslutsprocess. Kategorierna understödjs av sammanlagt fyra underkategorier. Diskussion: Sjuksköterskan upplever arbetet med beslutsstöd inom telefonrådgivning som svårt vilket kan påverka den vårdande relationen med patienten. Sjuksköterskorna anser att det finns en fördel för att underlätta telefonrådgivningen. Sjuksköterskorna anser att beslutsstödet kan brista i vården till patienten för att innehållet är otillräckligt. Beslutstöden kan även hjälpa till att stödja sjuksköterskornas egna medicinska kunskap. Slutsats: Sjuksköterskorna anser att det finns fördelar med beslutsstöd men att uppdatering av beslutsstödet samt utbildning om hur det ska användas krävs. / Background: Telephone counseling in health and medical care occurs around the world and is an easy way for the patient to come into contact with health- care. The assessment process in telephone counseling is made difficult by the fact that the nurse does not see the patient, which demands a broad knowledge. Decision support then provides the opportunity for the nurses to be able to provide the necessary care. Purpose: The aim is to describe the nurse's experiences of working with telephone counseling. Method: A literature review based on 10 articles with qualitative approach. Result: Two main categories emerged from the analysis; The use of decision support and the consulting as a decision-making process. The categories are supported by a total of four subcategories. Discussion: The nurse experiences the work with decision support in telephone counseling as difficult, which can affect the caring relationship with the patient. The nurses believe that there is an advantage in facilitating telephone counseling. The nurses believe that the decision support can be burst in the care of the patient because the content is insufficient. Decision support can also help to support nurses own medical knowledge. Conclusion: The nurses believe that there are benefits of using decision support, but that updating the decision support and training on how to use it is required.

Ambulanssjuksköterskan anses arbeta inom ett komplext kunskapsfält då denmedicinska kunskapen och vårdvetenskapen skall samordnas med yrkeserfarenheten föratt kunna göra en adekvat bedömning. Studier visar att en tredjedel avambulansuppdragen inte är i behov av ambulanstransport enligt ambulanspersonalen. Itakt med ökad kompetens i ambulanssjukvården upplevs en önskan att tillgodose ickeakuta patienter på ett bättre sätt. Syftet med studien är att beskrivaambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma icke akuta patienter och omkompetensen tas till vara i dessa icke akuta situationer. Denna kvalitativa intervjustudieinnehåller åtta intervjuer med specialistsjuksköterskor i en ambulansorganisation. Föratt bearbeta materialet har kvalitativ innehållsanalys använts och fem olika kategorierframträdde. Resultatet beskriver att ambulanssjuksköterskan i sin bedömningkontrollerar patientens vitala parametrar och tar hänsyn till patientens sociala situationmen har begränsat stöd i bedömningen. En triagemodell kan vara ett beprövatbeslutsstöd i bedömningen. Det beskrivs att ambulansuppdragen har skiftande behovfrån avancerad övervakning och läkemedelshantering till transporter utan vårdbehov.Ambulanssjuksköterskan anser sig ha kompetens att bedöma om patienten är i behov avambulanssjukvård eller ej men det är viktigt att vara överrens med patienten så attpatienten känner trygghet. Riktlinjer kring dessa icke akuta patienter är en förutsättningi ambulanssjukvården för att ambulanssjuksköterskan skall kunna hantera dennapatientgrupp. Framtida svenska studier är ett måste för att utveckla och utvärdera ettkvalitetssäkert omhändertagande i dessa icke akuta situationer. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

No description available.

Route specification can be a time consuming process in flight planning, and at the same time, it should be done very diligently for the sake of a safe flight and to reach the target on time. An autonomous decision support system can save time spent on finding the most accurate and shortest route from departure to destination. Different kinds of external sources are used as input for making intelligent decisions by taking advantage of a rule based reasoning approach. In this regard, a rule based decision support concept based on Drools rule engine is proposed in order to ease the workload of pilots during route specification. / Flygruttsplanering är en tidskrävande process vid uppdragsplanering. Den bör göras med stor omsorg för att garantera en säker flygning som når målet på utsatt tid. Ett autonomt beslutstödssystem kan spara tid genom att hitta den säkraste och kortaste rutten mellan avgång och destination. I detta sammanhang används olika externa källor som indata och de ligger till grund för att fatta intelligenta beslut med hjälp av regelbaserat resonerande. Konceptet regelbaserat beslutsstöd är baserat på Drools regelmotor för att minska arbetsbördan för piloter under ruttplanering.

No description available.

<p>Mängden information som en läkare skall beakta i sitt beslutsfattande kring patientens diagnos och behandling ökar konstant. Det finns idag datoriserade system som har förmågan att stödja läkare i beslutsprocessen kring patientens diagnostisering och behandling. Dessa systems prestanda är i nivå med en expert. Trots detta har inget system fått någon större kommersiell spridning. I denna studie undersöks läkares attityder till beslutsstödjande system och om systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. Studien bygger på tre djupintervjuer med legitimerade läkare från olika specialitéer. Resultatet visar att de intervjuade läkarna har en positiv attityd till beslutsstödjande system och att systemen skall uppfattas som hjälpmedel i processen att diagnostisera och behandla patienter. Ingen av de intervjuade ansåg att systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. De anser att systemet lämpar sig bäst på en akutavdelning eller mottagningsavdelning. Det finns ett behov av fortsatta studier på större grupper för att kunna dra några generella slutsatser.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka om datalager, en sorts databas som fungerar som beslutsstödssystem, kan användas av mindre företag och organisationer inom en snar framtid. Datalager har tidigare varit en fråga främst för stora företag. Mindre företag nämns sällan i datalagersammanhang. Datalagerteknologin är ny vilket gör att den fortfarande utvecklas i hög takt.</p><p>Svaret söks genom en litteraturstudie samt en empirisk studie. I den senare tillfrågas ett antal datalagerutvecklare. Litteraturstudien fokuserar på fyra synvinklar: en storleksmässig synvinkel, en nyttomässig synvinkel, en ekonomisk synvinkel och framtida möjligheter. Ur dessa synvinklar studeras mindre företags möjligheter att använda datalager. Den empiriska studien fokuserar på spridningen av datalager i Sverige och mindre företags möjlighet att använda datalager.</p><p>Resultatet visar att det redan idag finns möjligheter för mindre företag att använda datalager. Även om möjligheterna finns är det en komplex process att implementera ett datalager och arbetet med datalagret upphör inte efter implementationen.</p>

Telefonrådgivning är en vanlig vårdform. I en alltmer medicinskt och tekniskt utvecklad ögonsjukvård efterfrågas ögonsjuksköterskornas omvårdnadskompetens av både patienter, anhöriga och kollegor inom andra delar av sjukvården. Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskors upplevelser av att använda sin specifika omvårdnadskunskap vid telefonrådgivning inom ögonsjukvård. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ögonsjuksköterskorna upplevde arbetet som utvecklande och utmanande. De såg sig själva som en lots i vården med en stor rådgivande funktion relaterat till sin specifika kunskap. De beskrev också en del svårigheter med att triagera via telefon. De önskade bättre bedömningsunderlag men var dock trygga med sina bedömningar och någon rädsla för anmälningar till tillsynsmyndighet framkom inte. De uttryckte även ett behov av utbildning inom samtalsmetodik. Ögonsköterskorna saknade tid för kollegiala reflektioner för att utveckla sin professionella hållning i arbetet med telefonrådgivningen / Telephone counseling is a common form of care. In an increasing medical and technical development in ophthalmological care is ophthalmic nurses skills demanded by both patients, relatives and colleagues in other areas of health care. The purpose of this study was to examine the eye nurses experiences of telephone counseling in ophthalmology. The study was conducted using a qualitative approach and data were collected through semi-structured interview. The material was analyzed using qualitative content analysis. The results showed that eye nurses were confident and proud of their professional role. They experienced the work as fun, stimulating and challenging. They saw themselves as a pilot in the care of a large advisory role related to their specific knowledge. They also described some difficulties in triagera by phone. They wanted better assessment documentation but was confident in their assessments and any fear of notifications to the regulator were not revealed. They also expressed a need for training in counseling skills. Ophthalmic nurses lacked the time for collegial reflection to develop their professional attitude in the work of telephone counseling.