This thesis describes how social work language practice circulates around the implementation process of an evidence based structured assessment tool – Savry. The purpose is to examine and understand the social workers language practice in a working group that uses this structured assessment tool in their work with youth. The purpose is also to look for dimensions of identity in terms of discourse. The ontological viewpoint is post-structuralism where language is in focus. The theoretical framework is discourse theory based upon the work of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. This theory is used as a basis of the creation of an analytical toolkit which emphasises the concept chains of equivalence and nodal points. The study is based upon qualitative interviews with social workers in a group in the social services for children and youth, who uses the evidenced based structured assessment tool - Savry. The study concerns the structuring around two identities. Theese identities circulate around the nodal point “knowledge” and defines it in two different ways through chains of equivalence. One of the identities equivalates scientific research to the nodal point knowledge, the other equivalates the unique experience to the same nodal point. Theese identities seames to be the result of a hegemonic strategy articulated by one of the two. The purpose of the strategy seams to be the incorporation of as many discursive elements as possible into one dominating discourse. This is also done through the principal exclusion of certain discursive elements, witch is the characterisation of power in discursive theory. The character of the struggle for dominance is not equal. It is instead characterised by the expansion of the chains of equivalence by the scientific knowledge based identity to incorporate discursive elements form other discourses. This is identified as a hegemonic strategy with the purpose of organising consent around the definition of the concept of knowledge and its consequences for social work practice.

De allra flesta av oss kommer ständigt i kontakt med olika dataflöden vilket har blivit en helt naturlig del av vårt nutida informationssamhälle. Dagens företag agerar i en ständigt föränderlig omvärld, och hantering av data och information har blivit en allt viktigare konkurrensfaktor. Detta i takt med att den totala datamängden i den digitala världen har ökat kraftigt de senaste åren. En benämning för gigantiska datamängder är Big Data, som har blivit ett populärt begrepp inom IT-branschen. Big Data kommer med helt nya analysmöjligheter, men det har visat sig att många företag är oroliga för hur de ska hantera och ta tillvara på de växande datamängderna. Syftet med denna studie har varit att ge ett kunskapsbidrag till det relativt outforskade Big Data området, detta utifrån en induktiv ansats med utgångspunkten ur intervjuer. Den problematik som kommit med Big Data beskrivs oftast ur tre perspektiv; där data förekommer i stora volymer, med varierande data-typer och källor, samt att data genereras med olika hastighet. Det framgick av studiens resultat att Big Data som begrepp berör många olika områden och det kan variera väldigt mycket mellan företag inom olika branscher vad gäller betydelse, förmåga, ambition och omfattning. De traditionella teknologierna för datalagring och utvinning är inte tillräckliga för att hantera data som benämns som Big Data. I samband med att ny teknologi tagits fram och äldre lösningar uppgraderats, har detta dock lett till att det nu går att se informationshantering och analysarbete i helt nya perspektiv. Eftersom Big Data huvudsakligen har samma syfte som området Business Intelligence, kan dessa lösningar lämpligen integreras. En mycket stor utmaning med Big Data är att det inte är möjligt att exakt veta vad som kommer att uppnås med datainsamling och analys. Efter att data har samlats in bör ett business case tas fram med riktlinjer för vad som ska uppnås. Det finns en stor potential i denna uppgående marknad som, trots allt, är relativt omogen. Informationshantering kommer att bli allt viktigare framöver och för företagen handlar det om att hänga med i snabba utvecklingen och skaffa sig en bra förståelse för nya trender i IT-världen.

Att implementera ett beslutsstöd i en organisation är en resurskrävande och komplicerad uppgift där problem ofta uppstår. Syftet med denna studie är därför att identifiera de kritiska framgångsfaktorer som ideella organisationer bör ta hänsyn till när de implementerar ett beslutsstöd. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med ideella organisationer i välgörenhetssektorn. Erhållen empiri har analyserats utifrån Yeoh and Koronios Model of critical success factors for BI systems som ansats. Vår studie redogör hur och om Yeoh och Koronios (2010) faktorer har kommit att spela en betydande roll för de organisationer vi intervjuat. Resultatet av studien redovisar en uppsättning kritiska framgångsfaktorer vi lyckas identifiera i relation till vår ansats. Vi redovisar även vilka specifika framgångsfaktorer vi kunnat identifiera för ideella organisationer.

Förtätning av stadsmiljöer bidrar till hårdläggning och borttagande av gröna ytor i naturliga och redan exploaterade områden. Detta minskar möjlighet till infiltration och evapotranspiration av vatten, vilket ökar ytavrinning av regn- och smältvatten. Regn- och smältvatten i urbana miljöer, även kallat dagvatten, har traditionellt hanterats genom snabb avledning till VA-verk eller närmaste recipient. Idag går utvecklingen mot att hantera dagvattnet lokalt och nära källan till vattnet genom att efterlikna den naturliga vattencykeln. Den största utmaningen iatt hantera dagvatten lokalt anses inte bero på avsaknad av rätt teknik utan ett kommunikativt problem mellan berörda parter. För att främja en långsiktig och hållbar dagvattenhantering krävs en gemensam vision vid upphandlingen, vilket kräver nya forum att diskutera hur hanteringen bör gå till. En förvaltningsövergripande planering mot gemensammamål kan minimera risken att valet av system vid upphandlingfrämst styrs av ekonomi och tidigare erfarenheter. Istället kan fokus läggas på vilka lösningar som är mest hållbara i det specifika området. Att belysa detta tidigt i upphandlingsskedet skapar goda förutsättningar för genomförande. Syftet med detta examensarbete varatt ta fram ett beslutsstöd som dels underlättar den förvaltningsövergripande planeringen vid upphandling av dagvattensystem och dels främjar en hållbar hantering av dagvatten. Beslutsstödet möjliggör att hänsyn tas till det specifika områdets samhälleliga och naturgivna förutsättningar. Metoden bygger på multikriterieanalys ochstödet har designats så att det enkelt går att ta fram grundförutsättningar för jämförelsen tidigt i planeringsskedet, vilket sedan analyseras och justeras tillsammans med de parter som berörs av dagvattenhanteringen för det specifika området. Till exempel kommunala förvaltningar inom stadsplanering, miljöoch VA. Designen bygger på etablerade metoder gällande fördröjningskrav, föroreningsbelastning och dimensionering av system för dagvattenhantering. För att testa beslutsstödets relevans har en fallstudie av ett område under upphandling för exploatering i Uppsala kommun genomförts. Det framtagna beslutsstödet utgörs av fyra delar; systemalternativ, multikriterieanalys, fördröjningskrav och föroreningsbelastning. Systemalternativ ger förslag till tekniker som kan utgöra system för dagvattenhantering. Multikriterieanalys innefattar en systemanalytisk jämförelse där systemför dagvattenhanteringutvärderas och viktas enligt 21 kriterium relaterade till hållbar dagvattenhantering. Fördröjningskrav och föroreningsbelastning beräknar mängdvatten som bör fördröjas efter exploatering respektive reningseffekt på förorenat dagvatten beroende på systemalternativ. I fallstudien jämförs fyra systemalternativ frånvälgrundade utvärderingar av varje kriterium, vilket ger en hög trovärdigheti studiens utfall. Utfallet från fallstudien visar attsystem som innefattar öppenhantering av dagvatten är lämpligt i det undersökta området.Utvärderingavbeslutsstödetpekar på att stödet kanbidra till en förbättradkommunikation mellan berörda parter inom en upphandlingoch att utvalda kriterierna har potential attbidra till en hållbar dagvattenhantering under planeringsprocessen. / The ongoing urbanization contributes to decreaseinfiltration and evaporation of water, compared to natural environments. This affect the natural water cycle, leading to an increased surface runoff of rain and melt water, also known as stormwater. Stormwater has by tradition been managed by diverting it to wastewater treatment plants or to the closest receiving waters. Today, it isconsidered to be more sustainable and modern managing the stormwater locally, close to the source by imitating a natural water cycle. The problem of realizing this modern management is not caused by inadequate modern techniques, but a communicative problem between the concerned parties. To promote a long term and sustainable management, a commonvision is required. This demands new forums for discussion. All concerned partiesshould pursue a common goal to minimize the risk of the system being chosen based on economy and previous experience. Focus should be pointed to solutions that are sustainable in the specific area. This should be elucidated in the procurement stage to create good conditions for implementation. The objective with this thesis wasto elaborate a decision supportmethod, facilitating communication between the concerned parties at the procurement stage of stormwater management. The decision support will promotea long term and sustainable solution, and consider the specific area with regard to social conditions and nature. By using multiple-criteria decision analysis, systems of stormwater management will be compared based on problems and advantages of stormwater in an urban environment and an optimal solution can be identified. The decision support has been designedto easily retrieve basic conditions for the comparison early in the procurement stage, which then can be analyzed in view of opinions from the different concerned parties. The design is based on established methods concerning delay demands, pollution load and dimensioning of systems of stormwater management. To test the relevance of the decision support, a case study of an area currently under procurement for exploitation in Uppsala was performed. The developed decision support consists of four sections; “Multiple-criteria decision analysis”, “Alternatives of systems”, “Delay demands” and “Pollution load”. “Multiple-criteria decision analysis” includes analytical comparison where different systems of stormwater management are evaluated and weighted according to 21 criteria related to sustainable stormwater management. “Alternatives of systems”, suggests stormwater techniques which can form a system ofstormwater management. “Delay demands” calculates how much water that should be delayed after exploitation and “Pollution load” calculates the purification effect on polluted stormwater depending on choice of systems. The case study reveals that the support can contribute to better communication between concerned parties within procurement and that the best suited system of stormwater management for the case study area are systems that manage stormwater locally near the source of water.

Syftet med studien var att få en bättre förståelse för hur sjukhusen använder sig av data och information i samband med Business Intelligence (BI). Det gjordes genom att undersöka ett fall som var ett BI- system och det var uppbyggt av människor och teknologier i PMI funktionen inom Karolinska universitetssjukhus. Forskningsfrågorna som skulle besvaras inkluderade vad det är som utmärker användandet av beslutsstöd för de medicinska processerna inom Perioperativ medicin och intensivvård. Dessutom skulle det undersökas hur framtiden ser ut med BI användningen inom PMI. De avdelningar som undersöktes inkluderade perioperativ vård, intensivvårdsavdelningen (IVA) och en translationell forskningsplattform. Detta gjordes som en kvalitativ fallstudie där relevanta personer med olika roller inom PMI intervjuades. Dessa roller inkluderade en BI arkitekt, anestesiläkare och enhetschefer. Empirin som samlades in inkluderade semi strukturerade intervjuer vilket var den främsta datakällan. Interna dokument med fakta kring verksamheten användes som komplement. Den teoretiska utgångspunkten som användes var ett BI ramverk och ett ramverk för arbetssystem, men andra teorier angående BI-förmågor användes också. Det resultat som genererades av studien var att samtliga delar av BI-systemet behöver fungera väl tillsammans för att ett beslutstöd ska på den högsta graden kunna erbjudas. Det visade sig att organisationsminnet och informationsintegreringen byggde upp det första steget i beslutstödet, därefter så är det insiktsskpandet som skapar uppfattningar av tidigare händelser. Sist är det presentation/kommunikation som erbjuder slutanvändaren informationen i form av dashboards. En annan slutsats var att den ökade mängden data inte egentligen hade en påverkan på BI-system och beslutsfattandet. / The purpose of this study was to get a better understanding of how hospitals use data and information in conjunction with Business intelligence (BI). That was done by examining a case that was a BI-system which people and technologies of the PMI department in Karolinska university hospital were a part of. The research questions that were supposed to be answered included what distinguished the usage of decision support in the medical processes in PMI. In addition to this the effect the increasing access of data had on the aforementioned processes were also to be examined. The departments that were examined included preoperative care, intensive care unit (ICU) and a translational research platform. This was conducted as a qualitative case study where relevant people who worked in PMI with different roles were to be interviewed. This included a BI architect, anaesthesiologist and unit managers. The empirical data that was created included several semi structured interviews which were the main data source and internal documents that had useful information regarding the departments. The main theoretical framework that was used to analyse the data was a BI framework and work system theories, but other theories regarding BI capabilities were also used. The result that was generated by the study was that all the different parts of the analysed BI-system have to work together in order for the decision support to be as good as possible. The results also showed that the BI capabilities organizational memory and information integration builds the first step towards decision support. Then it is insight creation and presentation/communication that creates the understanding of previous events. Another conclusion was that the increasing amounts of data did not have a major effect on the BI-system or decision support as a whole.

Artificiell intelligence (AI) har blivit vanligare att använda för att stödja människor i deras beslutsfattande. Maskininlärning (ML) är ett delområde inom AI som har börjat användas mer inom hälso-och sjukvården. Patientdata ökar inom vården och ett AI-system kan behandla denna ökade datamängd, vilket vidare kan utveckla ett beslutsstöd som hjälper läkarna. AI-tekniken blir vanligare att använda inom radiologin och specifikt inom mammografin som ett beslutsstöd. Användning av AI-teknik inom mammografin medför fördelar men det finns även utmaningar som inte har något med tekniken att göra.Icke-tekniska utmaningar är viktiga att se över för att generera en lyckad praxis. Studiens syfte var därför att undersöka icke-tekniska utmaningar vid användning av AI som ett beslutsstöd inom mammografi ur ett radiologiskt perspektiv. Radiologer med erfarenhet av mammografi intervjuades i syfte att öka kunskapen kring deras syn på användningen.Resultatet från studien identifierade och utvecklade de icke-tekniska utmaningarna utifrån temana: ansvar, mänskliga förmågor, acceptans, utbildning/kunskap och samarbete. Resultatet indikerade även på att inom dessa teman finns icke-tekniska utmaningar med tillhörande aspekter som är mer framträdande än andra. Studien ökar kunskaperna kring radiologers syn på användningen och bidrar till framtida forskning för samtliga berörda aktörer. Forskning kan ta hänsyn till dessa icke-tekniska utmaningar redan innan tekniken är implementerad i syfte att minska risken för komplikationer. / Artificial intelligence (AI) has become more commonly used to support people when making decisions. Machine learning (ML) is a sub-area of AI that has become more frequently used in health care. Patient data is increasing in healthcare and an AI system can help to process this increased amount of data, which further can develop a decision support that can help doctors. AI technology is becoming more common to use in radiology and specifically in mammography, as a decision support. The usage of AI technology in mammography has many benefits, but there are also challenges that are not connected to technology.Non-technical challenges are important to consider and review in order to generate a successful practice. The purpose of this thesis is therefore to review non-technical challenges when using AI as a decision support in mammography from a radiological perspective. Radiologists with experience in mammography were interviewed in order to increase knowledge about their views on the usage.The results identified and developed the non-technical challenges based on themes: responsibility, human abilities, acceptance, education/knowledge and collaboration. The study also found indications within these themes that there are non-technical challenges with associated aspects that are more prominent than others. This study emphasizes and increases the knowledge of radiologists views on the usage of AI and contributes to future research for all the actors involved. Future research can address these non-technical challenges even before the technology is implemented to reduce the risk of complications.

Pediatric obesity is skyrocketing nowadays worldwide. Therefore, helping and supporting clinicians in curing children is needed. As Health IT is soaring thanks to the emergence of a cutting-edge technology, treatments can now be followed closely and daily to give a personalized therapy. Thus, this thesis investigates how to build a clinical decision support tool to address this issue. The study was carried with the company Evira by following the user-centered design thinking method. The user research, carried out with semi-structured interviews at Martina Barnsjukhuset and Capio Vårdcentral Zinkensdamm, provided the users needs. A prototype was developed with considering this user research and requirements. Next, it was tested by experts during task-based and semi-structured interviews. This evaluation phase concluded that the prototype was intuitive and effective. By using different metrics, it allowed clinicians to see the activity of the patients, the irregularities and variation of their weight, their weighting habits, and the gender distribution of the patients. The final tool corrected some of the requests obtained during the evaluation. Thus, the proposed interface could support the decision of clinicians to improve treatment effectiveness and enable better resource planning. Further research can still be carried out in order to fine-tune this tool. / Fetma hos barn ökar kraftigt i dag över hela världen. Därför behövs det hjälp och stöd till kliniker för att behandla barn. Eftersom hälso- och sjukvårdsinformatik är på frammarsch tack vare framväxten av en banbrytande teknik kan behandlingar nu följas noga och dagligen för att ge en personlig behandling. I denna avhandling undersöks värdet av ett kliniskt beslutsstöd för att lösa detta problem. Studien genomfördes tillsammans med företaget Evira genom att följa metoden för användarcentrerat designtänkande. Användar- forskningen, som genomfördes med semistrukturerade intervjuer på Martina Barnsjukhuset och Capio Vårdcentral Zinkensdamm, gav användarnas behov. En prototyp utvecklades med hänsyn till denna användarundersökning och dessa krav. Därefter testades den av experter under uppgiftsbaserade och semistrukturerade intervjuer. I denna utvärderingsfas konstaterades att prototypen var intuitiv och effektiv. Den gjorde det möjligt för kliniker att se patienternas aktivitet och effektiviteten i behandlingen. Det slutliga verktyget korrigerade några av de önskemål som framkom under utvärderingen. Det föreslagna gränssnittet ökade således behandlingseffektiviteten och möjliggjorde bättre resursplanering. Ytterligare forskning kan fortfarande utföras för att finslipa detta verktyg.

Energy management concerns were raised in France after the oil crisis in the 1970s. From then, the local actors developed policies to better control the energy production and consumption on the territories. Climate considerations and the need to limit greenhouse gases (GHG) emissions were then added to these energy issues in the early 2000s. The Climate Plans first appeared in France in 2004, in the National Climate Plan. This regulatory document outlined the desire to apply national and European energy and climate objectives at the territorial level. This initiative laid the foundations for the principle of territorial climate-air-energy planning, which became statutory in 2015 for Public Establishment of Intercommunal Cooperation with over 50,000 inhabitants. A regulatory framework has defined the ins and outs of this planning exercise, but the first results have shown that not all local authorities have fully taken up these planning issues, due to a lack of internal competence, means and method to answer the formal exercise. Tot heir credit, the regulatory objectives imposed by the National Low Carbon Strategy were quickly judged to be out of touch and disconnected from local reality, particularly for industrial territories. More recently, a growing number of local authorities have chosen to flesh out their territorial strategy by drawing up an Energy Master Plan, a roadmap that outlines a comprehensive and integrated approach to managing energy resources. Based on a case study of the Urban Community of Dunkirk, this thesis investigates how local authorities have taken up these energy and climate planning challenges, the difficulties they face, and how the Plan Climat-Air-Energie Territoriaux (Local Climate Air Energy Plan) could become essential monitoring tools for the low-carbon transition of territories if they were equipped with real decision-support tools. The case of the Urban Community of Dunkirk is emblematic. Responsible for 4% of France's GHG emissions due to its port and industrial activities, the urban area has committed itself to implementing accelerated decarbonisation. An exploratory study is carried out based on a comparative analysis of the 2022 revised climate plan of the Urban Community of Dunkirk and the Energy Master Plan developed by the Greater Lyon Metropolis in 2019, as well as a series of interviews with the departments and researchers specialising in environmental and territorial planning. On the one hand, results identified approximations in the calculations of emissions reduction, and in particular on the formulation of the working and calculation hypotheses for energy and carbon trends by 2050 in the revised climate plan of the Urban Community of Dunkirk. They led to a lack of clarity in the presentation of the territorial strategy defined by the community. On the other hand, results showed that the Energy Master Plan of Grand Lyon allows to build a more robust action plan, whose strength lies in integrating economic, temporal, technical and governance issues. However, a number of limitations have been identified, related to the cumbersome nature of implementing integrated tools for local authorities and the rapid obsolescence of the energy diagnoses carried out on territories resulting from a difficult updating process. Finally, results showed that the decision-support tools that will be developed must meet the technical needs of fine-tuned modelling of territories, the practical needs of coordinating actions over time and measuring their impact, and the cross-sectoral needs of organising governance between all the players involved. / Energifrågorna aktualiserades i Frankrike efter oljekrisen på 1970-talet. Därefter utvecklade de lokala aktörerna strategier för att hantera energiförbrukningen på sina territorier. Klimathänsyn och behovet av att begränsa utsläppen av växthusgaser lades sedan till dessa energifrågor i början av 2000-talet. Klimatplanerna dök först upp i Frankrike 2004, i den nationella klimatplanen. I detta lagstiftningsdokument beskrevs önskan att tillämpa nationella och europeiska energi- och klimatmål på territoriell nivå. Detta initiativ lade grunden till principen om lokal klimat-, luft- och energiplanering, som 2015 blev lagstadgad för offentliga inrättningar för interkommunalt samarbete med över 50 000 invånare. Ett regelverk har definierat hur denna planering ska gå till, men de första resultaten har visat att inte alla lokala myndigheter har tagit sig an dessa planeringsfrågor fullt ut, på grund av brist på intern kompetens, medel och metoder för att svara på den formella uppgiften. De lagstadgade mål som infördes genom den nationella strategin för låga koldioxidutsläpp bedömdes snabbt vara verklighetsfrämmande och inte kopplade till den lokala verkligheten, särskilt för industriområden. På senare tid har ett växande antal lokala myndigheter valt att konkretisera sin territoriella strategi genom att utarbeta en energiplan, en färdplan som beskriver en omfattande och integrerad strategi för att hantera energiresurser. Med utgångspunkt i en fallstudie av stadsregionen Dunkerque undersöker denna avhandling hur lokala myndigheter har tagit sig av dessa utmaningar inom energi- och klimatplanering, vilka svårigheter de möter och hur den lokala klimat- och energiplanen (Plan Climat-Air-Energie Territoriaux) skulle kunna bli viktiga övervakningsverktyg för den koldioxidsnåla omställningen av territorier om de utrustades med verkliga beslutsstödsverktyg. Fallet med den urbana gemenskapen i Dunkerque är emblematiskt. Stadsområdet står för 4% av Frankrikes utsläpp av växthusgaser på grund av sin hamn- och industriverksamhet, och har åtagit sig att genomföra en snabbare utfasning av fossila bränslen. En explorativ studie genomförs baserad på en jämförande analys av den reviderade klimatplanen 2022 för Dunkerque och Energy Master Plan som utvecklades av Greater Lyon Metropolis 2019, samt en serie intervjuer med avdelningar och forskare som är specialiserade på miljö- och territoriell planering. Å ena sidan identifierar resultaten approximationer i beräkningarna av utsläppsminskningar, och i synnerhet i formuleringen av arbets- och beräkningshypoteser för energi- och koldioxidtrender fram till 2050 i den reviderade klimatplanen för Dunkerques stadsgemenskap. De leder till en brist på tydlighet i presentationen av den territoriella strategi som fastställts av kommunen. Å andra sidan visar resultaten att Grand Lyons energimasterplan gör det möjligt att bygga en mer robust handlingsplan, vars styrka ligger i att integrera ekonomiska, tidsmässiga, tekniska och styrningsfrågor. Vi har dock identifierat ett antal begränsningar som rör den besvärliga implementeringen av integrerade verktyg för lokala myndigheter och den snabba föråldringen av de energidiagnoser som utförts på territorier till följd av en svår uppdateringsprocess. Slutligen visade sig att det behövs utveckla beslutsverktyg som måste uppfylla de tekniska behoven av finjusterad modellering av territorier, de praktiska behoven av att samordna åtgärder över tid och mäta deras effekter, samt de sektorsövergripande behoven av att organisera styrning mellan alla aktörer som är involverade.

The study has been carried out with the aim of finding out what a Swedish niche bank's worksystem around the use of decision support looks like. More specifically how decision support is produced and how this decision support is understood and used to partly improve internalbusiness processes. With this purpose, the research question "How is decision support developed within a Swedish niche bank and what is the role of decision support for the business and its development of internal business processes?" has been produced.The method applied in the study is a qualitative method with a case study as a research method. The data collection has been carried out through nine semi-structured interviews of which seven were carried out in the first round and two in an additional interview round The interviews were carried out with respondents who hold different roles within the business.The study used an abductive approach, a target-driven selection and interviews were held remotely. The analysis has been based on the results and the theoretical framework, which contains various subject areas linked to the content of the study, for example decision support, visualization, analyzing data, internal business processes and digital divide. Where each topic from the theory has been linked to relevant parts of the result that either emphasized or questioned the theories.The study provides a discussion around analysis, language barrier, intermediaries and also for future studies that discuss points of view and insights from this study. The study shows how decision support is central to developing various business processes internally. The creation of the decision support lies in the analysis of data which is then visualized for decision makers within the business, who partly order and partly receive these decision support. However, in connection with the decision support and its development and usage, a language barrier arises where the competence around digital tools and data differs between departments, which results in roles that have to interpret and explain the decision support. / Studien har genomförts i syfte att ta reda på hur en svensk nischbanks arbetssystem kring nyttjandet av beslutsstöd ser ut. Nämligen hur beslutsstöd tas fram samt hur dessa beslutsstöd förstås och används för att dels förbättra interna verksamhetsprocesser. Med detta syfte har forskningsfrågan “På vilket sätt tas beslutsstöd fram inom en svensk nischbank och vad har beslutsstöd för roll för verksamheten samt dess utveckling av interna verksamhetsprocesser? ”tagits fram. Metoden som tillämpats i studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som forskningsmetod. Datainsamlingen har utförts genom nio semistrukturerade intervjuer varav sju utfördes i den första omgången och två i en ytterligare intervjuomgång, som två fördjupningsintervjuer. Intervjuerna utfördes med respondenter som besitter olika roller inom verksamheten. Studien har använt sig av en abduktiv ansats, ett målstyrt urval och intervjuer har hållits på distans. Analysen har utgått från resultatet och den teoretiska referensramen som innehåller olika ämnesområden kopplat till studiens innehåll, exempelvis beslutsstöd,visualisering, analysering av data, verksamhetsprocesser och skillnad i digital kompetens. Vardera ämne från teorin har kopplats till relevanta delar av resultatet som antingen poängterat eller ifrågasatt teorierna. Undersökningen för en diskussion kring analys, språkbarriär, mellanhänder och även inför framtida studier som diskuterar synpunkter samt insikter från denna studie. Studien visar hur beslutsstöd ligger centralt för att utveckla olika verksamhetsprocesser internt. Skapandet av beslutsstöden ligger i analysering av data som sedan visualiseras för beslutsfattarna inom verksamheten, för de som beställer och får dessa beslutsstöd presenterade. I samband med beslutsstöden och dess framtagande och användande uppstår dock en språkbarriär där kompetensen kring digitala verktyg och data skiljer sig mellan avdelningar, vilket resulterar i roller som behöver tolka och förklara beslutsstöden.

Denna studie adresserar problemområdet återfall i akut hjärtinfarkt genom utvecklingen avet unikt beslutsstöd. Det huvudsakliga syftet med beslutsstödet, Act4Heart, är att fungerabeslutsstödjande för personer som drabbas av ett återfall. I denna studie undersöks det hurett beslutsstöd i form av en mobilapplikation bör designas för att på ett effektivt sätt kunnastödja patienters beslutsfattande i en återfallsprocess. Beslutsstödet är framtaget ur ettkognitionsvetenskapligt perspektiv och innefattar övertalande design, användarinvolvering,användbarhet och människa-dator interaktion. Genom övertalande principer ämnarbeslutsstödet forma önskvärt beteende hos patienter i återfallssituationer.Utvecklingsprocessen har utgått från att ett interdisciplinärt team har arbetat med agilametoder. För att upprätthålla en god användarupplevelse av systemet haranvändbarhetstestning utförts både i utvecklingsprocessen och på den slutgiltiga produkten.Även en informationsevaluering har utförts genom en Delphi-studie för att förstärka detmedicinska innehållets kvalité. / This study shows the development process and results of an interactive decision support for patients who are at risk of suffering from a recurrence in myocardial infarction.  The decision support has taken the form of a mobile application that aim to help patients in their decision making. The design is derived from persuasive design with the goal to influence patients in seeking the correct type of care at the desired time. The key objective is to reduce prehospital delay and increase the use of ambulances. The system has also been tested regarding usability to ensure end-user harmonization. The software development process proceeded with the agile method Scrum. Members of an interdisciplinary team have been involved in the development to ensure its quality, doctors, scientists, nurses and various experts. / Act4Heart