Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning. Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader. Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats. Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos. I denna undersökning kunde inga allvarliga brister identifieras i det nya medicinska beslutssystemet gällande akuta buksmärtor i Uppsala län, och inga signifikanta ålder-eller könsskillnader kunde hittas. Mer studier skulle behövas för att öka träffsäkerheten gällande resultatet i detta ämne och fler patienter skulle behöva involveras för att ”fånga upp” eventuella brister i detta medicinska beslutssystem. / Since October 2011 Sjukvårdens Larmcentral (SvLC) take care of emergency calls. At the same time new decision support tool for nurses that receive the emergency calls was introduced, andit was of interest to find out if there are flaws in the emergency call- system. Since the cause of abdominal pain in patients is a complex and difficult to identify this specific condition was chosen for this study. Aim: To examine whether the new medical decision support for patients with acute abdominal pain after the introduction of the new medical decision- making aid is a reliable working aid. Method: An empirical quantitative study with retrospective review of patients records. Totally 151 patients who called ambulance due to abdominal pain and that the emergency call- center prioritized as life-threatening (priority 1) or urgent (priority 2) has been reviewed. Result: SvLC´s initial evaluation tallied well with the prehospital assessment the nurse in ambulance did. In the prio 1-group 48% diagnosed abdominal pain NOS, that is to say “Not Otherwise Specified”, and in prio 2 group 40% received the same diagnosis. In this investigation, no serious flaws identified in the new medical decision support regarding acute abdominal pain in Uppsala county, and no significant..... More studies would be needed to increase accuracy on the results in this topic and more patients would need to be involved in order to “capture” any deficiencies in this medical decision systems.

Telefonrådgivning är en av arbetsuppgifterna för ögonsjuksköterskor, men studier om telefonrådgivning inom ögonsjukvård är begränsat. Syftet var att beskriva ögonsjuksköterskors upplevelser av användandet av beslutsstöd vid telefonrådgivning. Metoden var kvalitativ beskrivande. Sex ögonsjuksköterskor vid tre olika ögonkliniker intervjuades. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav huvudkategorierna kunskapskälla vid behov, stöd i yrkesrollen, brister i beslutsstödet och god vårdkvalitet ur ett patientperspektiv. Ögonsjuksköterskorna var positiva till användandet av beslutsstöd vid oerfarenhet av arbetsuppgiften samt vid sällan förekommande och komplexa situationer. Användandet av beslutsstöd upplevdes underlätta prioritering och samordning av vårdinsatser vilket upplevdes leda till god vårdkvalitet ur ett patientperspektiv och en känsla av trygghet. Beslutsstödet underlättade kommunikationen med andra vårdenheter och vårdsökande. Det upplevdes inte täcka alla situationer utan uttrycktes behövdes utvecklas och uppdateras kontinuerligt. Aktivt lyssnande och tänkande i kombination av erfarenhet och kunskap ansågs vara viktiga komponenter vid telefonrådgivning. Vidareutveckling och förbättring av de beslutsstöd som används idag är av betydelse. / Telephone counseling is one of the tasks in ophthalmic nursing and research within this area was found inadequate. The aim was to describe the ophthalmic nurses’ experiences of using a decision making system in when counseling. The method was a descriptive qualitative de sign. Six ophthalmic nurses at three different eye clinics were interviewed. The data were analyzed according to qualitative content analysis. The result was four categories: a source of knowledge source if needed, supportive to the professional role, deficiencies in decision system and good quality of care from a patient perspective. Ophthalmic nurses were positive using a decision making system if inexperienced and in infrequent and complex situations. The use of decision making system facilitated the prioritization and coordination of the care taken, high quality of care from a patient perspective and a sense of security. Decision making system facilitated communication with other health care providers and patients. The system though was not useful in every situation and there was a need of a continuous development and update. Active listening and thinking in the combination of experience and knowledge were considered to be important components in the telephone counseling. Further development of the system in use today is needed.

I detta arbete beskrivs hur den bayesianska metodiken kan användas för att stödja en militär beslutsfattare, då denne ska fatta beslut under osäkerhet. Genom att analysera vilka parametrar som kan användas för att prediktera fiendens intentioner, tas ett bayesianskt nätverk fram, vilket implementeras och integreras i simuleringsramverket GTSIM. För att möjliggöra denna prediktering har extra funktionalitet lagts till i GTSIM, såsom att skapa olika typer av mål. Dessa mål kan sättas ut på valfria platser och senare läsas in då en fusionerad lägesbild skapas av de olika sensorer som placerats ut. Målen representerar då de olika handlingsalternativ som en simulerad fiendestyrka har, och allteftersom fiendestyrkan rör sig uppdateras sannolikheten för att de olika målen ska anfallas av den framtagna modellen. En utvärdering av den framtagna modellen och det utvecklade verktyget har gjorts, samt så har förslag på hur modellen kan utvecklas i framtiden tagits fram.

Mängden information som en läkare skall beakta i sitt beslutsfattande kring patientens diagnos och behandling ökar konstant. Det finns idag datoriserade system som har förmågan att stödja läkare i beslutsprocessen kring patientens diagnostisering och behandling. Dessa systems prestanda är i nivå med en expert. Trots detta har inget system fått någon större kommersiell spridning. I denna studie undersöks läkares attityder till beslutsstödjande system och om systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. Studien bygger på tre djupintervjuer med legitimerade läkare från olika specialitéer. Resultatet visar att de intervjuade läkarna har en positiv attityd till beslutsstödjande system och att systemen skall uppfattas som hjälpmedel i processen att diagnostisera och behandla patienter. Ingen av de intervjuade ansåg att systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. De anser att systemet lämpar sig bäst på en akutavdelning eller mottagningsavdelning. Det finns ett behov av fortsatta studier på större grupper för att kunna dra några generella slutsatser.

Syftet med denna rapport är att undersöka om datalager, en sorts databas som fungerar som beslutsstödssystem, kan användas av mindre företag och organisationer inom en snar framtid. Datalager har tidigare varit en fråga främst för stora företag. Mindre företag nämns sällan i datalagersammanhang. Datalagerteknologin är ny vilket gör att den fortfarande utvecklas i hög takt. Svaret söks genom en litteraturstudie samt en empirisk studie. I den senare tillfrågas ett antal datalagerutvecklare. Litteraturstudien fokuserar på fyra synvinklar: en storleksmässig synvinkel, en nyttomässig synvinkel, en ekonomisk synvinkel och framtida möjligheter. Ur dessa synvinklar studeras mindre företags möjligheter att använda datalager. Den empiriska studien fokuserar på spridningen av datalager i Sverige och mindre företags möjlighet att använda datalager. Resultatet visar att det redan idag finns möjligheter för mindre företag att använda datalager. Även om möjligheterna finns är det en komplex process att implementera ett datalager och arbetet med datalagret upphör inte efter implementationen.

Insatstiden vid prehospital sjukvårdsledning mellan 2010–2016 visar på att tid mellan händelsens inträffande och första avtransporterade patient på olycksplats, är för lång i jämförelse med rekommendationer inom traumaforskning. Författaren identifierade flera orsaker. Fokus i aktuell förbättringsansats kom att ligga på den prehospitala sjukvårdsledarens beslutsfattande förmåga. Ett beslutsstöd utvecklades från en kvalitetssäkrad bedömningsmall och provades via intervention i utbildning. Här rapporteras den vetenskapliga utvärderingen av deltagarnas självskattade förmågor före och efter utbildningen. Syftet med förbättringsarbetet var att utveckla och förbättra ett beslutsstöd och utbildningen av det, för snabbare initial insats vid prehospital sjukvårdsledning. Studiens syfte var att belysa om beslutsstödet upplevdes göra någon skillnad mellan deltagarna som använde beslutsstöd och de som ej använde beslutsstöd. Förbättringsarbetet bestod av ett test i befintlig prehospital sjukvårdsledarutbildning. Sjukvårdsledarens användning av beslutsstödet studerades via en mellangruppsdesign i befintlig utbildningsverksamhet genom observationsstudie som analyserades via styrdiagram. Studien innehöll en kvantitativ enkätstudie med egenskattad förmåga där svaren genomgick en statistisk analys via SPSS och MANOVA samt en fokusgruppsintervju som genomgick en kvalitativ analys med deduktiv-induktiv ansats. Prehospitala sjukvårdsledarens tid till beslut noterades bli kortare i flera fall vid användning av beslutsstöd. Positiva upplevelser av beslutsstödet förmedlades av deltagarna. Ingen signifikant skillnad mellan gruppernas egenskattade förmågor konstaterades efter analysen av enkätsvaren. Beslutsstödet kan tidseffektivisera insatsen vid prehospital sjukvårdsledning, vilket leder till att drabbade får ett snabbare omhändertagande. Bättre förutsättningar skapas för drabbade att få inhospital vård inom traumaforskning rekommenderad tid.

Sammanfattning Bakgrund: Vård och omsorg i hemmet ökar i allt större utsträckning, detta i sin tur medför utmaningar för sjuksköterskans beslutsfattande för individer som vårdas i hemmet. Det digitala beslutstödet finns framtaget för att underlätta för sjuksköterskans beslutsfattande om vilka omvårdnadsåtgärder som behöver vidtas. Genom att studera sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd, kan detta resultera till vidare utveckling och förbättring kring sjuksköterskors kännedom, förståelse och kunskap för hur digitalt beslutsstöd kan främja omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd inom hemsjukvården. Metod: Studiens valda metod var en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar totalt, sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och två artiklar med mixad metod. I de två artiklar inkluderades kvalitativa delarna av artiklarnas resultat i studien. Dataanalysen genomfördes i enighet med Fribergs (2017) analyssteg. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman: organisatoriska förutsättningar, tekniska förutsättningar och sjuksköterskans förutsättningar. De organisatoriska och tekniska förutsättningarna bestod av två subteman vardera:  förtroende, information, support och teknisk utformning. I resultatet framkom sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutstöd inom hemsjukvården som positiva och negativa förutsättningar för användandet. Slutsats: En återkommande erfarenhet som sjuksköterskor hade var att förutsättningarna för användandet av digitalt beslutstöd utgjorde ett hinder i sjuksköterskors dagliga omvårdnadsarbete. Studien redovisar även att sjuksköterskor finner en betydelsefull roll, därav behöver sjuksköterskans förutsättningar för digitalt beslutstöd utformas efter sjuksköterskors behov.

Denna fallstudie syftar till att undersöka effekterna av ett intelligent beslutsstöd på beslutsprocessen i en konsultverksamhet. Vi har utvecklat ett intelligent beslutsstöd och sedan undersökt beslutsprocessen vid kompetensmatchning av konsulter och kundförfrågningar. Vår forskningsfråga är således: Hur kan beslutsprocessen vid kompetensmatchning påverkas av ett intelligent beslutsstöd i en konsultverksamhet? Det finns studier som visar effekten av ett vanligt beslutsstöd och beslutsforskaretror att mer utvecklade beslutsstöd har potential. Dock studeras inte denna typ av intelligent beslutsstöd vanligtvis i kombination med beslutsprocessen. Syftet med studien är att bidra till forskningsläget, på grund av bristen på forskning inom detta område. För att undersöka detta fall behövde vi samla in kvalitativa data, som gjordes med semistrukturerade intervjuer och observationer, före och efter införandet av ett intelligent beslutsstöd. När vi analyserade den insamlade datan användes en kvalitativ innehållsanalys för att hitta teman och kategorier, som vi sedan jämförde resultaten före och efter meden teoretisk referensram. Vi fann att det intelligenta beslutsstödet kunde tillgängliggöra informationen i beslutsprocessen som kunde frigöra tid. Utifrån det kunde tiden istället fokusera på utvärdering. Detta ledde till att beslutsprocessen blev mer rationell i tre av fyra steg. Avslutningsvis fann vi att det intelligenta beslutsstödet hjälpte beslutsprocessen att bli mer rationell. / This case study aims to investigate the impact of an intelligent decision support system on the decisionmaking in a consulting firm. We have developed an intelligent decision support system and then investigated the decision-making when competence matching consultants and customer requests. Thus, our research question: How can the decision-making process when competence matching be affected by an intelligent decision support system in a consulting business? Studies shows the effect of an ordinary decision support system, and decision scientists thinks that more evolved decision support system has potential. However, this type of intelligent decision support system is not usually researched in combination with the decision-making process. The purpose of this study is to contribute to the gap of missing research in this area. To investigate this case, we needed to collect qualitative data, which was done with semi structured interviews and observations, before and after the introduction of the intelligent decision support system. When analyzing our data, we used a qualitative content analysis to find themes and categories, which we then compared the before and after results with theoretical input. We found that the intelligent decision support system could enable the information in the decisionmaking process which could make more time available. With that extra time, the focus of the time could shift to evaluation. This led the decision-making process to become more rational in three of four steps. In conclusion we found that the intelligent decision support system helped the decision-making process to become more rational.

In recent years, several problems in the field of assistive device have been lifted. To manage the development Beslutsstöd (Decision support) has emerged as a systematic working method. Beslutsstöd is designed as a guideline and serves as a tool for physical therapists and occupational therapists in the prescription process of assistive devices. Beslutsstöd thereby aims to improve the quality and effectiveness of the prescribing process of assistive device in the organization of the municipalities. An implementation evaluation about how the implementation of Beslutsstöd in the municipalities did proceed has not been done. Neither is there any set plan for how the implementation of Beslutsstöd will proceed in the municipalities. Therefore, the evaluation's main question is: how did municipalities proceed to implement Beslutsstöd in order to develop and ensure the quality of their work regarding prescribing assistive device. Two central questions are if success factors and/or obstacles of certain significance can be detected throughout the implementation process of Beslutsstöd, if so, which? We also asked whether the respondents perceive that the local goals for implementing Beslutsstöd have been reached. The evaluation showed that the implementation processes in the three municipalities differ. Four components have distinguished as particularly significant in all municipalities in relation to success factors and obstacles. These are motivation, information, a gradually approach and the ability of the municipality to adapt Beslutsstöd towards their organization or vice versa. Two municipalities have successfully implemented Beslutsstöd and therefor reached their goals. One municipality did not succeed in fulfilling their goals and is not practicing Beslutsstöd today.

Syfte – Problemet med lagerhantering av reservdelar och gapet inom kunskapen av den ekonomiska lönsamheten vid en centralisering. Den oförutsägbara efterfrågan av reservdelar och de påverkande ekonomiska aspekterna vid lagerhållning gör beslut om en decentraliserad- eller centraliserad lagerstruktur svår att fastställa. Ett beslutsstöd med ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder som komplement kan därför vara gynnsamt för organisationer vid beslut av en eventuell centralisering av reservdelar, vilket resulterar i studiens syfte: Undersöka ekonomiska faktorer av betydelse vid beslut om centralisering av reservdelslager och sammanställa ett beslutsstöd för dessa faktorer. Baserat på syftet har två frågeställningar formulerats: [1] Vilka ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder lämpar sig som underlag vid beslut om centralisering av reservdelslager? [2] Hur kan de utvärderade ekonomiska nyckeltalen och beräkningsmetoderna användas som beslutsstöd vid centralisering av reservdelslager? Metod – Forskningsmetoden som använts i denna studie är en fallstudie. Studien har varit av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, samt haft en deduktiv ansats. Datainsamlingstekniker för att samla in empiri har varit intervjuer och dokumentstudie. En deduktiv tematisk analys användes för att analysera den insamlade teorin och empiri där analysen styrdes av teoretiska utgångspunkter. Data som samlades in bearbetades även med hjälp av kodning. Resultat – Genom litteraturgenomgång har ett konceptuellt beslutsstöd baserat på teori kring centralisering av reservdelslager sammanställts för att prövas mot empiri och därav identifiera vilka ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder som är lämpliga vid centralisering av reservdelslager. Ett definitivt beslutsstöd har därefter sammanställts med både teori och empiri baserat på centralisering av reservdelslager som ska ge beslutsfattare stöd vid förändring av lagerstruktur. Implikationer – Genom svar på studiens frågeställningar tillför studien både praktiska och teoretiska implikationer. Studien bidrar med praktiska implikationer i form av ett beslutsstöd för centralisering av reservdelslager, vilket samlar den information beslutsfattare ska ha i åtanke vid eventuell centralisering av reservdelslager. Studien tillför även teoretiska implikationer i form av nya faktorer som påverkas vid centralisering av reservdelslager från empirisk insamlad data, vilket inte besvarats från litteraturgenomgång. Avgränsningar – Studien avgränsas enbart till ekonomiska aspekter av en centralisering av reservdelslager. Studien har avgränsats till information och perspektiv från eftermarknadsavdelningen på fallföretaget i Huskvarna, samt information från andra reservdelslager som fallföretaget har kontroll över. Endast ekonomiska och logistiska faktorer har tagits i hänsyn. Fallföretagets reservdelar har olika moduler och studien har avgränsats enbart till generiska moduler, så kallade standardartiklar och ej kundunika eller andra artiklar. Nyckelord – Beräkningsmetoder, beslutsstöd, centralisering, decentralisering, ekonomiska nyckeltal, reservdelslager, reservdelar, faktorer