<p>Detta arbete behandlar oförberedda prov – något som det forskats lite om – och utgår från tanken att ytinlärning och provfokusering är vanligt i skolan. Ett antagande om det oförberedda provet som verktyg mot sådana förhållanden förs fram. Den huvudsakliga avsikten med arbetet har varit att belysa för- och nackdelar med oförberedda prov som bedömningsinstrument, samt att tydliggöra eventuella kopplingar mellan ett provs förberedda/oförberedda karaktär och elevers studiestrategier. Arbetets resultat grundar sig på dels ett experiment och dels ett enkätunderlag. Experimentet gick ut på att två åttondeklasser med samma lärare fick göra var sitt prov. Endast en av klasserna förvarnades om provet. Det uppnådda resultatet ger inget stöd för att det oförberedda provet generellt skulle vara bättre på att visa på mer bestående kunskaper. Det ges dock ett visst fog för att det oförberedda provet skulle ha fördelen att vara mer rättvisande i fråga om provfrågor av förståelsekaraktär. Resultatet ger inget stöd åt tanken att ett oförberett prov skulle ha någon större inverkan på elevers studiestrategier. Däremot visar enkätsvaren att det finns en stark koppling mellan provförberedelser och ytinriktade studiestrategier.</p>

Detta arbete behandlar oförberedda prov – något som det forskats lite om – och utgår från tanken att ytinlärning och provfokusering är vanligt i skolan. Ett antagande om det oförberedda provet som verktyg mot sådana förhållanden förs fram. Den huvudsakliga avsikten med arbetet har varit att belysa för- och nackdelar med oförberedda prov som bedömningsinstrument, samt att tydliggöra eventuella kopplingar mellan ett provs förberedda/oförberedda karaktär och elevers studiestrategier. Arbetets resultat grundar sig på dels ett experiment och dels ett enkätunderlag. Experimentet gick ut på att två åttondeklasser med samma lärare fick göra var sitt prov. Endast en av klasserna förvarnades om provet. Det uppnådda resultatet ger inget stöd för att det oförberedda provet generellt skulle vara bättre på att visa på mer bestående kunskaper. Det ges dock ett visst fog för att det oförberedda provet skulle ha fördelen att vara mer rättvisande i fråga om provfrågor av förståelsekaraktär. Resultatet ger inget stöd åt tanken att ett oförberett prov skulle ha någon större inverkan på elevers studiestrategier. Däremot visar enkätsvaren att det finns en stark koppling mellan provförberedelser och ytinriktade studiestrategier.

No description available.

Stamning debuterar vanligtvis i förskoleåldern. En majoritet av barnen slutar spontant att stamma medan andra barn får bestående stamning. Forskare har länge försökt identifiera faktorer som kan predicera om stamning blir bestående eller övergående, bland annat genom att undersöka stamningsbeteenden nära stamningsdebuten. En av de största longitudinella studierna hittills inom stamning har utförts av Yairi och Ambrose (2005). I deras studie etablerades en indelning av stammande förskolebarn: barn med övergående stamning och barn med bestående stamning. De har gjort materialet tillgängligt för andra forskare via databasen FluencyBank och deras material utgjorde underlag för denna uppsats. Vårt datamaterial bestod av redan existerande ljudfiler och kodade transkriptioner från 18 deltagare, där hälften hade övergående stamning och hälften hade en svårare, mer bestående stamning. Indelningen av deltagarna baserades på en tidigare magisteruppsats av Wetter och Wickman (2021). Materialet analyserades explorativt med fokus på huruvida stamningsbeteenden nära stamningsdebuten kunde predicera om stamningen blev bestående eller övergående. Varje deltagares stamning analyserades med fokus på utvalda typer av icke-flyt vilka delades in i olika variabler. Variablerna bestod av: blockeringar, förlängningar (indelade i fyra olika typer), fler än två delordsrepetitioner och tysta avbrott. Dessa variabler jämfördes därefter mellan deltagarna med övergående stamning respektive deltagarna med bestående stamning. Resultaten tyder på att ett högt antal blockeringar och förlängningar, specifikt förlängda vokaler nära stamningsdebuten, tycks öka sannolikheten för bestående stamning. Resultaten indikerar att fortsatt dela upp förlängningar och blockeringar i framtida forskning, då det kan ge betydande underlag för att predicera om stamning blir bestående eller övergående. En explorativ metod och det faktum att det var ett litet urval begränsar möjligheten att generalisera resultaten till en större population. / The onset of stuttering is typically during preschool age. Most children spontaneously recover while other children continue to stutter. Researchers have for a long time tried to find factors that could predict the outcome for stuttering, for example, the stuttering behaviors close to onset. One of the largest longitudinal studies of stuttering so far was accomplished by Yairi and Ambrose (2005). In their study, they established a division between stuttering preschool children who recovered from the stuttering and those with persistent stuttering. They have made the material available for other researchers through the database FluencyBank and their material was the basis for this thesis. Our data consisted of already existing audio recordings and coded transcriptions of 18 participants, where half of them recovered from stuttering and half of them had a more severe, persistent stuttering. The division is based on an earlier degree project by Wetter and Wickman (2021). The material was analyzed exploratively and the focus was to examine whether stuttering behaviors close to onset could predict if stuttering was persistent or was transient. Each participant’s stuttering was analyzed by focusing on selected types of disfluencies which were divided into variables. The variables were: blocks, prolongations (divided into four different types), more than two part-word repetitions and silent disruptions. These variables were then compared between the participants in the group who recovered and the and group with persistent stuttering. The results suggest that a high number of blocks and prolongations, specifically prolonged vowels close to stuttering onset, seems to increase the probability for persistent stuttering. The results indicate doing a further division of prolongations and blocks in future research, which could provide an important basis for predicting if stuttering becomes persistent or recovered. An explorative method and the fact that there was a small sample limit the possibility to generalize the results to a bigger population.

Denna mixed method studie undersöker tre församlingar som tidigare vuxit och i vilka man identifierat vissa kännetecken som antas bidra till just församlingstillväxt. Undersökningens kvantitativa del syftar till att undersöka om församlingarna har fortsatt växa. Den kvalitativa delen syftar till att undersöka om kännetecknen finns eller finns kvar i församlingarna. Empirin insamlas genom intervjuer med församlingsföreståndare/pastorer och enkätfrågor till desamma, samt insamling av medlemsstatistik för åren 2017–2021.  Kodning och tematisering görs utifrån Klas Eriksson och Cahtrine Nygrens nio identifierade kännetecken hos växande församlingar och analyser sker med hjälp av Christian A. Schwarz teorier om 65-hypotesen och principmetoden. Resultatet visar att ingen av församlingarna längre kan betraktas som växande och att församlingarna i varierande grad kännetecknas av de nio kännetecken för växande församlingar  som  Eriksson och Nygren identifierat i sin forskning, och de kvalitativa särdrag hos växande församlingar som Schwarz och Schalk identifierat i sin forskning.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal vid en låsbar SiS-institution beskriver sin syn på hur en optimal behandlingsinstution behöver utformas för att uppnå de bästa behandlingsförutsättningarna. Undersökningen har skett på en av statens institutionsstyrelse´s (SiS) ungdomshem i Sverige för ungdomar 14-20 år. De tre frågeställningar som studien redogör för är: Hur beskriver personalen att institutioner behöver organiseras för att uppnå de bästa behandlingsförutsättningarna? Hur beskriver personalen att behandlingsarbetet behöver formas för att uppnå bestående beteendeförändring? Hur beskriver personalen att en optimal ungdomsgrupp behöver formas utifrån den unges behandlingstid och behandlingsinnehåll? Kunskapsläget innehåller såväl den forskning som finns på området men också den teori som utvecklats utifrån den forskning som producerats. I kunskapsläget finns tre centrala begrepp presenterade, organisation, bestående beteendeförändring och ungdomsgrupp, vilka är relevanta för såväl syftet som frågeställningarna. Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats för att förstå varje intervjupersons livsvärld och framställa mening sett från dennes perspektiv och erfarenheter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra informanter som alla är personal på den valda institutionen. Intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades sedan ordagrant för att bli föremål för analys. Som konkret analysmetod användes meningskoncentrering utifrån studiens inspiration av fenomenologiskt förhållningssätt. I resultatet framkommer att det är många komponenter i temana organisation, bestående beteendeförändring och ungdomsgrupp, som påverkar chanserna för positivt behandlingsutfall och informanternas beskrivningar samstämmer med vad tidigare forskning kommit fram till. Essensen som hittats i resultatet är förutsättningar, alltså att institutionen och dess personal behöver förutsättningar för exempelvis ekonomi, förhållningssätt, metoder, teorier, bemanning, kunskapsutveckling, struktur och miljö. Om organisationen kan ge institutionen rätt förutsättningar med tydliga definitioner ökar chanserna för positivt behandlingsutfall markant. / This study aims to examine how staff at a secure SiS-institution describes their view of how an optimal treatment institution needs to be designed to achieve the best treatment conditions. The examination took place in one of the State's board of Institutional Care (SiS) youth homes inSwedenfor young people 14-20 years. The three questions that the study accounts for are: How does the staff describe that institutions needs to be organized to achieve the best treatment conditions? How do the staff describe that the treatment needs to be designed to achieve lasting behavioural change? How do the staff describe that the optimal group of youth needs to be designed from the youth's treatment time and treatment content? The frame of knowledge used in the thesis contains the research results in this area but also the theory that subsequently was developed from the research produced. In the frame of knowledge, there are three key concepts presented, organization, lasting behavioural change and group of youth, which are relevant to both the aim as to the questions at issue. Based on the aim of the study a qualitative research approach was chosen to understand each interviewee’s lifeworld and to see from their perspective and experiences. Semi-structured interviews were accomplished with four informants, all staff at the selected institution. The interviews were recorded with a Dictaphone and transcribed verbatim in order to be subject to analysis. As a concrete method of analysis, meaning condensation was used inspired by the phenomenological approach in the study. The result shows that there are many components in the themes organization, lasting behavioural change and group of youth which affects the chances of a positive treatment outcome and that informants' descriptions is alignment with previous research findings. The essence found in the results is different kinds of conditions. It means that the institution and its staff need conditions for example, economy, policies, methods, theories, staffing, skills development, structure and environment. If the organization can give the institution the right conditions with clear definitions, increases the chances of a positive treatment outcome significantly.

Bakgrund och problem: Private equity-aktörers värdeskapande är ett fenomen som studerats internationellt sedan 80-talet och intensifierats under det senaste årtiondet. Med en mängd forskning angående prestationen under ägandeskapet är utbudet mindre huruvida prestationen är bestående och hur portföljbolagen presterar efter att de avyttrats. Trots detta råder det ingen konsensus kring tidigare studiers resultat. Mot bakgrund av den motstridighet som föreligger i tidigare forskning och den uppmärksammade debatten om riskkapitalisters värdeskapande söker denna studie att studera och undersöka ämnet närmre för den skandinaviska marknaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur skandinaviska portföljbolag presterar efter avyttring genom börsintroduktion. Studien ämnar därmed att utreda, kartlägga och skapa bättre förståelse huruvida det föreligger någon skillnad i tidigare PE-ägda portföljbolags prestation gentemot branschkonkurrenter utifrån utvalda nyckeltal. Metod: Studien applicerar en kvantitativ forskningsmetod, vilket är i linje med tidigare forskning och referensstudier som även använder ett parametriskt och ett icke-parametriskt statistiskt test för att utröna om över- eller underprestation föreligger för tidigare PE-ägda portföljbolag. Därefter har studiens resultat analyserats med bakgrund av tidigare forskning och vedertagna teorier inom ämnet. Slutsats: Studiens resultat konstaterar att tidigare PE-ägda portföljbolag som börsnoterats inte överpresterar sina branschkonkurrenter, utan presterar sämre eller endast i linje med dem. Till skillnad från tidigare forskning kan ingen av- eller tilltagande effekt urskiljas, vilket innebär att ägarbytet vid börsnoteringen inte medför några bestående komparativa konkurrensför- eller nackdelar. / Background and problem: Private equity companies’ long-term performance is a phenomena that has been examined internationally since the 80’s, which has intensified over the last decade. With a lot of research focusing on performance during the ownership, the offer is less extensive whether the performance is long-term and how the divested portfolio companies perform after the private equity companies exit. Nevertheless, there is up today no consensus regarding the result of the previous studies. In the light of the contradiction of the previous research and the debate on risk capitalists’ value creation, this study seeks to investigate the phenomena closer on the Scandinavian market. Purpose: The purpose of this study is to investigate how Scandinavian portfolio companies perform after divestment through an IPO. The study thus aims to investigate, plot and create a better understanding of whether there is any difference in past PE-owned portfolio companies’ performance relative industry competitors bases on selected key ratios. Methodology: The study applies a quantitative research method, which in line with previous research and reference studies, uses a statistical parametric and a non-parametric test to determine whether over- or underperformance exists for previous PE-owned portfolio companies. The result of the study have been analyzed in the light of previous research and conventional theories within the field of subject. Conclusions: This study’s findings show that previous private equity owned portfolio companies do not over perform their industry peers, but perform in line or inferior to them. Unlike previous research, no decreasing or increasing effect can be distinguished which means that the change of ownership through the IPO does not bring any long-term comparative competitive advantages or disadvantages.