Ett nytt medborgarhus i Gnesta bredvid tågstationen i centrum. Betongskivor som är ca 6 gånger 6,5 meter i storlek bär utstickande huvudbjälklag. Skivorna är vinklade 9 grader relativt mot bjälklagets kontur och byter riktning på nästa nivå. Smala höga fönster är monterade i slitsarna. Vissa väggskivor är ersatta med stora glaspartier. Eftersom det är dubbelhöjd mellan huvudbjälklagen gavs möjlighet att placera in entrésolplan mellan dessa. En till synes fristående betongvägg är trappans ryggrad och leder trappan runt sig uppåt. Ljuset som sipprar in mellan väggskivorna är den viktigaste faktorn i byggnaden och detta definierar upplevelsen av ljusets spel över dagen. Bibliotek, restaurang/bar, mötesrum, vigselrum, hörsalar, utställningsyta, aktivitetskontor och vandrarhem finns Gnestas nya och välkomnande medborgarhus. / A new Civic center for small Town Gnesta, Sweden. The building sits next to the train station in the center of Gnesta. Constructed in Concrete with 6 by 6,5 meter wallbslabs which are angled at nine degrees relative to the outline of the building. There is a tall narrow window in gap. The slabs change directions at the next main floor levell. The double height main floor slabs protrudes and rest on the wall slabs. This enables Three meazzanine levels. A seemingly free standing slab support the stairs that leads upwards. Some wall slabs are omitted and replaced with glazed sections. The light that seeps in through narrow openings between overlapping wall sections are defining for the experience inside the building. Library, Restaurant/bar, Meeting rooms, Exhibtion space, Ceremony room, Flexible Office space, Concert hall and a Hostel fits inside this new and welcoming Civic center.

The following article consists of two parts; one part is about house construction and the other is a specialization about radon. The house construction part describes how to project a house from start. It contains the conformation of the house, the installations needed, calculations considering the strength of the construction, energy calculation and what materials were chosen. Calculations considering the costs of building and operate the house has been carried out. The result showed that the house would cost approximately two million Swedish kroner to build and thirteen thousand kronor a year to operate. We feel very happy about the resulting house and content about the fact that it fulfills all the demands of BBR19. The specialization about radon is integrated in the article as a report from a consult considering the radon emanation in the house. The report has a wide informative base about what radon emanation is, how it works and what laws there are in the subject. The specialization of the report is about a quite current topic; when we have stopped using aerated concrete in houses, are there still risk that ordinary concrete emanates radon and gives of radon gas in our homes? Is it possible to reassure that this does not happen? What we have concluded is that it is very likely that the concentrations of radon in a room will be high if the wrong kind of ballast is used in the concrete. It is possible to reassure that this does not happen, but at the moment there are no clear guidelines about tolerated values from building materials. Also there is yet no money to earn by doing quality controls on ballast. If the demand for radon safe ballast increases due to a gathered effort to lower the requirements considering radon concentrations, the development of quality controls will go faster.

Betong har länge varit det mest använda byggnadsmaterialet. Dess goda beständighet, formbarhet och hållfasthet har gjort att den till ett av våra viktigaste byggnadsmaterial. Uttorkningen av betongbjälklagen är en del av ett projekts kritiska linje eftersom det inte är möjligt att applicera golvbeläggningen innan detta moment är utfört. JM inledde 2016 ett pilotprojekt där man istället för utfackningsväggar prövade att använda prefabricerade betongytterväggar, vilket förkortar produktionsledtiden och gör att huset blir tätare. I samband med detta väcktes frågan om hur de prefabricerade betongväggarna påverkade uttorkningen av betongen. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur JM arbetar med uttorkningen av betongbjälklag och att utreda vad JM kan göra för att undvika att betonguttorkning blir ett problem för byggarbetsplatserna. För att ta reda på hur JM arbetar med uttorkning av betongbjälklag intervjuades platschefer och arbetsledare. Intervjuerna visade att platsledningen upplever att betonguttorkningen utgör ett problem i vartannat till vart tredje projekt och att det skulle behöva fokuseras betydligt mer på den. De visade även att de som arbetar med betongen har god kunskap om uttorkning av betong och eventuella åtgärdsmetoder om torkningen går för långsamt. Hur betonguttorkningen hanteras beror dock till stor del på platsledningens erfarenhet. När ett projekt påbörjas görs en fuktdimensionering av BetongIndustri som visar vilken betongkvalitet som krävs för att betongen ska hinna torka till den önskade relativa fuktigheten under utsatt tid. Den visar även om det finns en risk att det uppstår problem någonstans. Det finns dock flera moment som kan leda till att det senare uppstår problem, t.ex. simuleras inte nederbörd på ett verklighetstroget sätt i beräkningsprogrammet, det är problematiskt att olika definitioner används och frånvaro av tydliga riktlinjer kring ventilation ökar risken för att det missas eller startas för sent. En mätning utfördes även av den relativa fuktigheten i ett torkande bjälklag på projektet Berghus 3 i Liljeholmen i Stockholm. Mätningarna visade att betongen i princip inte torkar alls innan huset är tätt och värmen slagits på. Mätningarna visade även att torkklimatet i byggnaden endast under en kort period befinner sig inom det intervall som uttorkningen beräknats för. Det finns åtgärder för att motverka problem med torkningen uppstår. Genom att undvika nederbörd och stående vatten på bjälklagen får betongen bättre förutsättningar och kan torka snabbare. För att säkerställa att omgivningen uppfyller det som krävs för att betongen ska torka ut behöver torkklimatet kontrolleras och det behövs även en beredskap för hur torkinsatser ska ske vid för långsam torkning.

Kvicksund can attract with exceptional proximity to Lake Mälaren with its long shorelines. Even so, access is still beyond the reach of most people. Just to the south of Kvicksundsbron, below the train station and in the heart of the community, I have therefore chosen to place my project. The existing boat club will have its operations upgraded: New winter storage options for approximately 75 boats.  2. A new workshop with dedicated places for maintenance of leisure boats. 3. Conference rooms, office spaces, café and kitchen 4. Roof terraces, parking facilities, playgrounds and outdoor gyms where boats are stored in the winter. The main grip in the design is based on modules. 1. 6500 x 10500 prefabricated concrete modules from the neighboring "Abetong". Scaffolding for winter storage of boats of the same dimensions. These are combined in a dynamic and space-saving way. The building is transformed twice a year into something completely different. / Kvicksund kan locka med exceptionell närhet till Mälaren med sina långa strandlinjer. Även om det är så finns det få ställen det är allmän tillgång till.  Precis til söder om Kvicksundsbron, nedanför tågstationen och i hjärtat av samhället har jag därför valt att placera mitt projekt.  Den befintliga båtklubben ska få sin verksamhetuppgraderad:  1. Nya vinter lagringsmöjligheter för ungefär 75 båtar! 2. En ny verkstad med dedikerade platser för underhåll av fritidsbåtar. 3. Konferensrum, kontorslokaler, café och kök 4. Takterrasser, parkeringsmöjligheter, lekplatser och utegym, där man på vintern lagrar båtar.   Huvudgreppet i gestaltningen baserar sig moduler. 1. 6500 x 10500 prefabricerade betongmoduler från grannarna "Abetong". 2. Ställningar för vinterlagring av båtar i samma dimensioner. Dessa kombineras på ett dynamiskt och platssparande sätt. Byggnaden omvandlas två gånger i året till något helt annat.

I en bransch med stora informations- och materialflöden resulterar det i att det ställs enorma krav på logistikplaneringen för leveranser av material till en arbetsplats. En byggarbetare spenderar cirka halva sin tid på att vänta på material vilket tyder på att det krävs en bättre planeringsstrategi i branschen (Linköpings Universitet, 2016). Leveranser av prefabricerade betongelement är bland det viktigaste som görs till en byggarbetsplats eftersom de tillhör en bärande grund. Leveranserna krävs vara väl synkroniserade, oskadade och exakta för att uppnå maximal utdelning för ett byggprojekt. Att uppnå optimala leveranser där allt är felfritt och i tid är nästintill omöjligt. I denna studie har en del åtgärder tagits fram som kan vara ett steg i rätt riktning för att minska att störningar sker i leveranser av prefabricerade betongelement. Det har visat sig att det råder bristande kommunikation mellan inblandade parter och att informationsutbytet endast sker när något går fel i en leverans. Detta är något som borde förbättras genom att t.ex. implementera pekplattor där alla parter då kan bli informerade när lastbilar är på väg till byggarbetsplatsen eller om eventuella fel sker under projektets gång m.m.

Detta examensarbete är baserat på experimentella studier med avsikten att studera skillnaden som uppstår vid användning av superplasticerare på betong med krossad betong samt makadam och sand som ballast, med avseende på arbetbarhet, konsistens samt tryckhållfasthet. Fraktionsfördelningen kommer även analyseras på den krossade betongen i jämförelse med makadamen och sanden. Det utformades fyra olika blandningar där första blandningen var utan superplasticerare och hade makadam som ballast, andra blandningen innehöll superplasticerare samt makadam som ballast, den tredje blandningen var utan superplasticerare och hade krossad betong som ballast, den fjärde blandningen innehöll superplasticerare och hade krossad betong som ballast. Betongens arbetbarhet uppskattades på samtliga blandningar innan konsistensen mättes. Konsistensen mättes i form av sättmått med hjälp av en sättkon. Sedan tillverkades fyra provkroppar av varje blandning där tryckhållfastheten testades. Resultaten som erhållits visade att superplasticerare var mer effektiv på blandningarna med makadam. Betongens arbetbarhet och konsistens förändrades endast marginellt, dock ökade tryckhållfastheten med 28,7 och 23,8% för blandningarna med makadam respektive krossad betong som ballast. Den krossade betongen visade på bra fraktionsfördelning men skiljde sig någorlunda från makadamen, den stora skillnaden fanns i de finare fraktionsstorlekarna. / This thesis is based on experimental studies with the intention of determine the efficiency of Superplasticizer in concrete made with recycled concrete aggregate compared with macadam in terms of workability, consistency and compressice strength. The fraction distribution will also be analysed on the recycled concrete aggregate compared to the macadam. Four different mix designs was made in which the first mix was without superplasticizer and had macadam as aggregates, the second mix contained superplasticizer and also had macadam as aggregates, the third mix was without superplasticizer and had recycled concrete aggregate, the fourth mix contained superplasticizer also had recycled concrete aggregates. The workability of was estimated on all mix designs before the consistency was measured. The slump of all mix designs was measured to determine the consistency. Then four specimens were made from each mixture on which the compressive strength was tested. The results obtained showed that superplasticizers were more effective on the mixtures with macadam as their aggregates. The workability and consistency only changed slightly, the compressive strength increased by 28.7 respectively 23.8% for mixtures with macadam and recycled concrete aggregates. The recycled concrete aggregates showed good fraction distribution but differed quite a bit from the sand and the macadam, the big difference was in the finer fractions.

Concrete is a material with attributes that are difficult to replace. However, concrete and cement industries are responsible for as much as 5-8 % of the global emissions. Today, there are solutions to reduce emissions associated with the production of concrete and cement. How much are those possibilities used and what are the potential obstacles for extended use?The goal according to “Färdplan klimatneutralbetong” is to make the concrete and cement industry climate neutral to year 2045. How likely is that to happen? Has the “Cement crisis” and the readjusted concrete standard SS137003 effected the development? And if so, how?Our study is in some ways a follow-up study after a study from 2021. What are the changes to the industry since the last study? Both last years study and our study are part of the project Betcrete 2.0 run by Katarina Malaga and RISE. Betcrete 2.0 is a collaborative project where it is ensured that the implementation of the roadmaps for cement and concrete progresses.The study is done with both quantitative and qualitative methods. Through literature studies, we have acquired a theoretical basis which we then used to create a web-based questionnaire that was sent out to concrete manufacturers. We have interviewed some clients to get their views. In the results, we then compared our results with Strömbom's previous study from 2021. Furthermore, we have engaged in document analysis. Generally, about concrete, specifically about climate-improved concrete, the readjusted concrete standard and about Cementa and their work towards climate neutrality.We have limited ourselves to only collect data regarding concrete production for 2021 and the survey was distributed primarily to members of the association Svensk Betong.The results show that the proportion of climate-improved concrete produced on the market has increased since the previous measurement was performed. In addition, the number of higher levels of climate-enhanced concrete has increased. Both customers and manufacturers have expressed some concerns about Cementa's mining permission in Slite. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the cement crisis that has arisen. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the threat posed by a possible cement crisis. Some are accelerating the work on climate-improved concrete, to exclude as large a proportion of cement as possible. Others act instead passively, because it is believed that a stop in Slite contributes to the need for other cement to be used and thus new tests must take place anyway.Concrete manufacturers believe that it is the customers who must increase the proportion of climate-improved concrete in their orders in order to accelerate development. The customers, in their turn, believe that it is not only in their hand to bear the cost of choosing climate-improved concrete, but instead believe that “Boverket” must set higher requirements, and that there should be opportunities for financial incentives.The companies that have been involved in collaborative projects, where several actors gather to jointly oversee new solutions for construction, thinks it’s rewarding. They believe that through collaboration, goals were achieved that one does not believe only one actor can solve on their own. Finally, we see that increased collaboration, higher demands from politicians and customers, manufacturers continued environmental propulsion, the need of implementation of CCS at Cementa production site in Slite,the opportunity for financial incentives to accelerate development to reach climate-neutral concrete 2045. We also believe that more education and more understanding is needed at all levels for the industry to work together for the same goals. / Betong är ett material med egenskaper som är svårersättliga. Dock bidrar betong- och cementindustrin med så mycket som 5–8 % av de globala utsläppen. Det finns idag möjligheter att minska utsläppen kopplat till tillverkning av cement och betong. Hur mycket används dessa möjligheter och om det föreligger hinder för utvidgad användning vad är då dessa?2045 ska cement- och betongindustrin enligt ”färdplan klimatneutralbetong” vara just klimatneutral. Hur sannolikt är det? Har ”cementkrisen” och den reviderade betongstandarden SS 137003 påverkat utvecklingen? Om ja, hur? Vår studie är till viss del en uppföljande studie på ett examensarbete från 2021. Hur har branschen förändrats sedan förra studien? Både förra årets studie och vår ingår i projektet Betcrete 2.0 som drivs av Professor Katarina Malaga och RISE. Projektet är ett samverkansprojekt där man tillser att implementeringen av färdplanerna för cement och betong går framåt. Studien är gjord med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Genom litteraturstudier har vi skaffat oss en teoretisk bas som vi sedan använt till att skapa en webbaserad enkät som skickats ut till betongtillverkare. Vi har intervjuat några beställare för att få deras syn. I resultatet har vi sedan jämfört våra resultat med Strömboms tidigare studie. Vidare har vi ägnat oss åt dokumentanalys. Generellt kring betong, specifikt kring klimatförbättrad betong, den reviderade betongstandarden och kring Cementa och deras arbete mot klimatneutralitet. Vi har avgränsat oss till att endast ta in data gällande betongproduktion för 2021 och enkäten distribuerades framför allt till medlemmar i branschföreningen Svensk Betong. Resultatet visar att andelen producerad klimatförbättrad betong på marknaden har ökat sedan förra mätningen utfördes. Dessutom har antalet i de högre nivåerna på klimatförbättrad betong ökat. Fabrikörer och beställare känner viss oro för Cementas tillstånd för att bryta kalk i Slite. Får de inte fortsätta sitt arbete, kommer det innebära stora konsekvenser för branschen. Hittills har företagen reagerat olika på det uppkomna hotet5/134om en eventuell cementkris. Vissa skyndar på arbetet med klimatförbättrad betong, för att utesluta så stor andel cement som möjligt. Andra agerar i stället passivt, eftersom man menar att ett stopp i Slitebrottet bidrar till att annan cement måste användas och därmed måste ändå nya provningar ske. Genom att jämföra EPD:er på olika betongprodukter som är klimatförbättrade, mot produkter som inte är det, har vi fått fram jämförande data på mängd utsläpp. Resultatet av sammanställningen räknades om till exempel på vilka effekter på minskning av emissioner som skulle kunna skett i de fall man i stället valt klimatförbättrad betong. Betongproducenter anser att det är beställarna som måste öka andel klimatförbättrad betong i sina beställningar för att skynda på utvecklingen. Beställarna i sin tur, menar att det är inte bara dem som ska ta kostnaden för att de väljer klimatförbättrad betong, utan tror i stället på att Boverket måste ställa högre krav, samt att det bör finnas möjlighet till ekonomiska incitament från politikerna. De företag som varit inblandade i samverkansprojekt, där man samlas flera aktörer för att tillsammans tillse nya lösningar på byggnationer, talar väl om dessa. De menar att genom samverkan uppnåddes mål som man inte tror enbart en aktör kunnat lösa på egenhand. Slutligen ser vi att ökad samverkan, högre kravställning från politiker och beställare, fortsatt klimatförbättrade arbete hos fabrikörer, implementering av CCS i Slites anläggning, möjlighet till ekonomiska incitament för att accelerera utvecklingen för att nå klimatneutral betong 2045. Vi tror också att det behövs mer utbildning och mer förståelse i alla led för att branschen får samma bild över möjligheter och tillsammans arbetar åt samma håll. / <p>2022-06-21</p>

Betongbranschen i Sverige står för ungefär 8 % av byggsektorns koldioxidutsläpp. Av dessa cirka 1,7 miljoner ton CO2e per år beror ungefär 90 % av utsläppen på cementtillverkningen. För att användandet av betong i framtiden ska vara lika omfattande som i dagsläget behöver koldioxidutsläppen reduceras. Detta kan åstadkommas genom att bland annat ersätta en del av cementet med potentiella tillsatsmaterial. Hittills har tillsatsmaterial såsom masugnsslagg standardiserats, men av den anledningen att utbudet av slagg förväntas limiteras behöver de befintliga recepten ersättas med nyfunnet tillsatsmaterial.  Syftet med examensarbetet är att genom provtryckning och brandtester undersöka hur tryckhållfastheten påverkas av brand för potentiella betongrecept jämfört med befintliga betongrecept. Arbetet bestod av två huvuddelar, den första delen utgjordes av en litteraturstudie om betongens miljöpåverkan, egenskaper, potentiella tillsatsmaterial och brandegenskaper. Den andra delen utgjordes av en laborativ del som baseras på standarder där gjutning, provtryckning och brandprovning var ingående moment. Det förekommer även visuella observationer för sprickbildningen efter varje provtryckning. Totalt gjuts 14 kuber där två var av varje recept. Recept 1 och 2 var befintliga, det som särskiljer dessa var att recept 2 innehöll 50 % slagg medan recept 1 bestod av 100 % byggcement. Recept 3–7 var potentiella, där recept 3 ersatte 10 % cement med biokol, recept 4 innehöll 50 % slagg och polypropylenfiber (PP-fiber) och recept 5-7 innehöll olika mängder hydrokol, det vill säga 5, 10 respektive 20 %.  Resultatet visade att befintliga recept hade den högsta tryckhållfastheten medan potentiella recept påvisade ett bättre skydd mot spjälkning. Den högsta tryckhållfastheten före brand hade recept 1 (53,3 MPa) och lägsta hade recept 7 (6 MPa). Den största massförlusten till följd av spjälkning hade recept 3 medan minsta hade recept 6 som inte spjälkade. Därav hade recept 3 den största minskningen på tryckhållfastheten (83,2 %) när den jämfördes före och efter brand. Sprickbildningen från provtryckningen efter brand var mer omfattande i den avsikt att sprickorna var mer djupgående och bredare. Det resulterade i att stora betongbitar lossnade under och efter provtryckning.  Slutsatserna som drogs var att de undersökta potentiella tillsatsmaterialen reducerade tryckhållfastheten medan skyddet mot spjälkning stärktes för recept 4–7. Bäst skydd mot spjälkning hade recept 6. Störst tryckhållfasthet före brand för de potentiella recepten hade recept 3 (38,7 MPa) medan efter brand hade recept 4 högst (7,8 MPa). Största och minsta reduceringen av tryckhållfasthet efter brand hade recept 3 respektive 7. Recept 3 och 4 uppfyllde kravet gällande tryckhållfastheten, recept 4, 5, 6 och 7 uppfyllde kravet angående att skyddet mot spjälkning ska bevaras. Sprickbildningen efter brand var mer djupgående och bredare jämfört med innan brand. Överlag hade de potentiella recepten färre sprickor före brand men efter brand var det de befintliga recepten som hade färre sprickor. / The concrete industry in Sweden accounts for approximately 8 % of the construction sector's carbon dioxide emissions. Of this approximately 1.7 million tons of CO2e annually, about 90 % of the emissions are due to cement production. In order for the use of concrete in the future to be as much as it is today, carbon dioxide emissions need to decrease. This can be accomplished by replacing a proportion of the cement with possible additive materials. Until now, additive materials such as blast furnace slag have been standardized, considering that the supply of this material is expected to be limited; the existing recipes need to be replaced with potential recipes containing newly found additive material. The purpose of the study is to investigate, through test compression and fire tests, how the compressive strength is affected by fire for potential concrete recipes compared to existing concrete recipes. The study consisted of two main parts. The first part consisted of a literature study of concrete's environmental impact, the properties of concrete, concrete’s fire properties and possible additive materials in concrete. The second part consisted of a laboratory part, based on standards where casting, test pressing and fire testing were included. Visual observations were also conducted of the cracking after the test pressing. A total of 14 cubes were cast, two of each recipe. The difference shown between the existing recipes 1 and 2 was that Recipe 2 contained 50 % blast furnace slag while Recipe 1 consisted of 100 % building cement. Recipes 3–7were possible recipes, where Recipe 3 replaced 10 % of the cement with biochar; Recipe 4 contained 50 % blast furnace slag and polypropylene fiber (PP fiber); and Recipes 5–7 contained different amounts of hydrochar, i.e. 5 %, 10 % and 20 %, respectively. The results showed that the existing recipes had the highest compressive strength, while potential recipes showed better protection against spalling. Recipe 1 had the highest compressive strength before fire testing (53.3 MPa) while Recipe 7 had the lowest (6 MPa). Concrete Recipe 3 had the greatest mass loss as a result of spalling, while Recipe 6, which did not spall, had the least. Recipe 3 had the greatest reduction in compressive strength (83.2 %) when comparing before and after fire tests. The cracking resulting from the compression test became more extensive after the fire test; the cracks were deeper and wider. This more extensive cracking resulted in large parts of the concrete separated from the cube.  The conclusions drawn were that the potential additives investigated reduced the compressive strength while strengthening the protection against spalling for Recipes 4–7. Recipe 6 had the best protection against spalling. The greatest compressive strength before fire for the potential recipes had Recipe 3 (38.7 MPa), while after fire Recipe 4 had the highest (7.8 MPa). The largest and smallest reduction of compressive strength post fire had Recipes 3 and 7, respectively. Recipes 3 and 4 met the requirement regarding the compressive strength, Recipes 4, 5, 6 and 7 met the requirement regarding the protection against spalling to be preserved. The cracks after fire were deeper and wider compared to before fire. Overall, the potential recipes had less cracks before fire, but after fire, it was the existing recipes that had fewer cracks.

Betong är världens mest använda byggnadsmaterial och en stor utsläppskälla av koldioxid. Det är framför allt produktion av cementet i betongen som bidrar till koldioxidutsläppen. Globalt sett är produktionen av cement den tredje största orsaken till koldioxidutsläpp, 8 % av världens utsläpp. Därför ligger det stort intresse i att minska mängden cement i betongen för att nå lägre klimatpåverkan. Ett sätt att göra detta på är att delvis byta ut cementet mot andra tillsatsmaterial med cementliknande egenskaper, till exempel slagg. Det största problemet med detta är att betongens härdningstid förlängs. Detta arbete genomförs tillsammans med RISE för att hjälpa Hedareds Sand och Betong att ställa om till klimatförbättrad betong i sina prefabelement. För att göra detta måste härdningstiden i den klimatförbättrade betongen sänkas. Denna studie ska därför undersöka om accelererande tillsatsmedel kan korta härdningstiden i slaggbetong. För att undersöka detta användes två experimentella metoder: isotermisk kalorimetri och gjutning med tryckprovning. Resultatet från den isotermiska kalorimetrin visade att acceleratorn Master X-Seed 140 gav kortast induktionsperiod och klart högre värmeflöde än referensprovet. Resultatet från gjutningen visade att den prövade betongen nådde en tryckhållfasthet på 29,73 MPa efter 24 timmar. Vilket är 62,5 % högre än referensprovet utan accelerator och tydligt över kravet på 16 MPa efter 24 timmar. Slutsatsen som gick att dra efter detta arbete var att acceleratorn visade mycket god effekt på tryckhållfastheten och ger utökade möjligheter att använda klimatförbättrad betong inom prefabindustrin. / Concrete is the world's most widely used building material and a significant source of carbon dioxide emissions. It is primarily the production of cement in concrete that contributes to these emissions. Globally, cement production is the third-largest contributor to carbon dioxide emissions, accounting for 8 % of the world's emissions. Therefore, there is considerable interest in reducing the amount of cement in concrete to achieve lower climate impact. One way to do this is by partially replacing cement with other supplementary materials with cement-like properties, such as slag. The main challenge with this approach is that it extends the curing time of the concrete. This work is conducted in collaboration with RISE to assist Hedareds Sand and Betong in transitioning to climate-enhanced concrete in their precast elements. To achieve this, the curing time in the climate-enhanced concrete must be reduced. This study aims to investigate whether accelerating admixtures can shorten the curing time in slag concrete. Two experimental methods were used to investigate this: isothermal calorimetry and casting with pressure testing. The results from isothermal calorimetry showed that the accelerator Master X-Seed 140 had the shortest induction period and significantly higher heat flow than the reference sample. The results from casting showed that the tested concrete reached a compressive strength of 29,73 MPa after 24 hours, which is 62,5 % higher than the reference sample without accelerator and clearly exceeds the requirement of 16 MPa after 24 hours. The conclusion drawn from this work was that the accelerator demonstrated a very good effect on compressive strength and provides expanded opportunities for using climate-enhanced concrete in the precast industry.

Det pågår just nu ett arbete inom byggindustrin att allt mer gå över till en cirkulär ekonomi för att hushålla på världens naturliga resurser. För betongtillverkningen innebär det att försöka ersätta naturballast med återvunnen betong som ballast. Men för tillfället finns det lagkrav som förhindrar att naturballast helt ska kunna ersättas av återvunnen betong som ballast. Det är för att det finns vissa fysikaliska egenskaper, så som att porositeten ökar, som gör att de mekaniska egenskaperna blir sämre när naturballast ersätts med återvunnen betong som ballast. Detta examensarbete utfördes genom experimentella studier. Undersökningen utfördes i mekanik- och betonglaboratorium på Högskolan i Borås. Det utfördes en storskalig gjutningsserie där betongavfall från Ulricehamns Betong AB (UBAB) och Hedareds Sand &amp; Betong AB (HEDA) prövades som ballastersättare till 50 och 100 %. För samtliga försök uppmättes både sättmått och betongens mekaniska egenskaper. Resultaten från betong med återvunnen betong som ballast (RAC) jämfördes med referensbetongen. Referensbetongen är baserad på ett känt- och beprövat originalrecept från UBAB respektive HEDA. Betongen med återvunnen betong som ballast är baserad på modifieringar som gjorts på referensrecept. Målet med studien var att undersöka hur återvunnen betong som ballast i betongblandningen påverkar betongens mekaniska egenskaper så som tryckhållfasthet, spräckhållfasthet och elasticitetsmodul. De testerna utfördes på gjutna cylindrar efter 28 dygn, tryckhållfastheten var också testad efter 7 dygn. Böjdraghållfasthet testades på balkar efter 28 dagar. Sedan utvärderades dessa resultat för att se hur de mekaniska egenskaperna förändras när en större del återvunnen betong som ballast används i recepten. Resultaten varierar litegrann för de olika provningarna. Denna studie styrker tesen att minskningen av tryckhållfastheten, efter 28 dagars härdning, som sker när återvunnen betong som ballast (RCA) används är inom intervallet 5–24 %. Provningarna av elasticitetsmodulen uppvisar liknande tendenser som tidigare forskning då betongen blir lite mindre styv när naturballast (NA) ersätts av RCA. Den styrker även tidigare forskning där böjdraghållfastheten är större vid ökade RCA-mängder. Då det för HEDA-recepten uppvisades en ökning med 9 procentenheter när all NA ersattes med RCA. Spräckhållfastheten uppvisade samma tendenser som böjdraghållfastheten. Det resultatet är däremot inte i linje med vad som har visats i tidigare forskning, då spräckhållfastheten har i de studierna minskat vid högre ersättningsandelar. / Work in the construction industry is currently underway to move to a circular economy to preserve the world’s natural resources. For concrete production this means trying to replace natural aggregate with recycled concrete aggregate. But for the time being there are standard allows that prevent natural aggregate from being completely replaced by recycled concrete aggregate. This is because there are certain physical properties, such as an increase in porosity, which have a negative impact on the mechanical properties when natural aggregate is replaced with recycled concrete aggregate. This thesis is carried out through experimental studies. The study was carried out in the mechanical and concrete laboratory at the University of Borås. Large scale castings were done where concrete waste from Ulricehamns Betong AB (UBAB) and Hedareds Sand &amp; Betong AB (HEDA) were tested as aggregate replacers. For all experiments, both the measurement dimensions and the mechanical properties of the concrete was measured. The results from the recycled aggregate concrete were compared with the reference concrete. The reference concrete is based on an industrially active recipe from UBAB and HEDA. The Recycled Aggregate Concrete (RAC) is based on modifications made on reference recipes. The aim of this study was to investigate how recycled concrete aggregate in the concrete mix affects the mechanical properties of the concrete, such as compressive strength, splitting tensile strength and the modulus of elasticity. They were performed on cylinders at 28 days, the compressive strength was also performed at 7 days. The flexural strength was also tested. Those tests were performed on beams. Then these results were evaluated to see how the mechanical properties change when a greater replacement ratio is used in the recipes. The results vary slightly for the different tests. This study confirms that the decrease in compressive strength, after 28 days hardening, that occurs when Recycled Concrete Aggregate (RCA) is used is within the range 5–24%. The tests of the modulus of elasticity show similar tendencies as previous research because the concrete becomes a little less stiff when Natural Aggregate (NA) is replaced by RCA. It also corroborates previous research where the flexural strength is greater with increased RCA amounts. When the HEDA prescriptions showed an increase of 9 percentage when all NA was replaced with RCA. The splitting tensile strength exhibited the same tendencies as the flexural strength. On the other hand, this result is not in line with what has been shown in previous research, as the splitting tensile strength in those studies has decreased at higher replacement ratios.