Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet. Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet. / The purpose of the study was to evaluate how well a matematical test can measure the equity of grades between schools. This study indicates that the test shows differences in equity that also has been seen in earlier research. A more detailed investigation, where the local test compared with the national tests, would be appropriate to better decide the reliability of method. The mathematical test has also shown potential to give a good indication about the pupils further progress in upper secondary school. The grades from the previos school is less accurate which can depend on: (i) the teachers, that have constructed the test, have only included excercises that are of use for the first course in mathematics in upper secondary school, (ii) the grades are not reflecting knowledge, (iii) the knowledge changes over the summer vacation.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal högstadieelever och verksamma lärare ser på begreppen betyg och likvärdig bedömning. Som bakgrund till denna studie redovisas olika definitioner och teorier om dessa begrepp. Vidare följer en genomgång av tidigare forskning kring betyg och likvärdig bedömning samt teoretiska ramverk. Studien utgörs av åtta kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går i årskurs 9 och två lärare. Studien visar att begreppen betyg och likvärdig bedömning har flera dimensioner beroende på vems perspektiv som intas och att begreppen innebär en viss komplexitet. Resultatet i denna studie är inte generaliserbart utan visar dessa lärares och elevers syn, men då kopplingar görs till andra studier inom samma områden finns likheter. Ur elevernas perspektiv är begreppet betyg främst kopplat till deras framtid och fortsatta studier. Detta leder till att somliga av eleverna förknippar begreppet betyg med motivation men även oro, stress och ångest. Eleverna beskriver en viss yttre press från lärare och föräldrar. Detta behöver inte vara direkt uttalat men är kännbart. Lärarna i denna studie är övertygade om att deras elever har kunskap om de betygskriterier som används. Eleverna uttrycker dock att dessa är svåra att förstå och att man lätt glömmer bort vad de handlar om, andra har ingen aning om vilka kriterierna är. Denna distinktion mellan elevernas syn och lärarnas syn är mycket intressant, vilket lett till en avslutande diskussion kring detta fenomen. Resultatet visar även att lärarna använder olika bedömningsformer för att få en bild av elevens kunskaper. Lärarna uttrycker att betyg kan vara motivationshöjande och att betygen har en roll i skolan dock skiljs deras tankar åt om hur ett nytt betygssystem skulle se ut. I samtalen med lärarna kring likvärdig bedömning framgår det att lärarna anser att med rådande styrdokument och betygskriterier kan bedömningen inte bli helt likvärdig eftersom den är för öppen för tolkning och att ansvaret lagts på den enskilda skolan och dess personal framhålls som en bidragande faktor. Tid, engagemang och tydligare riktlinjer anses vara nyckeln till att bedömningsredskapen ska kunna användas likvärdigt.

Denna studies syfte är att undersöka hur någralärare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsättning från och med årskurs 6. Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen ställsi relation till lärarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering. Skolverket har, på uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (Läroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpå lokal nivå ligger hos huvudmän, rektorer, och skolornas nyckelpersoner. Totalt har åtta lärare från fyra olika skolor i två olikakommuner medverkat i studien, varav fyra är nyckelpersoner på respektive skola.Resultaten visar att lärarna generellt sett är positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet är kraftigt ifrågasatt och i behov av förbättring.

Syftet med studien var att undersöka elevers och lärares uppfattningar, samt elevers åsikter om olika bedömningsformer med summativa intentioner i ämnet matematik i år 9. Syftet var också att undersöka uppfattningarna och åsikterna kring bedömningsformernas påverkan på betyget, samt hur bra insikt de deltagande lärarna hade om elevernas åsikter. Studien genomfördes med kvantitativ metod, där 109 elever och 5 lärare från två skolor besvarade ett frågeformulär, till största delen bestående av flervalsfrågor. Resultatet visade att skriftligt prov och skriftligt inlämningsarbete var de bedömningsformer som förekom enligt eleverna, medan lärarna ansåg att det också förekom andra bedömningsformer. Skriftligt prov var också den bedömningsform som påverkade betyget mest enligt eleverna, medan lärarna uppgav att flera bedömningsformer påverkade lika mycket. Resultatet visade också att lärarna var oense om hur mycket det nationella ämnesprovet borde påverka betyget. Slutsatser från studien var att lärarna på flera punkter inte hade insikt i elevernas åsikter om bedömningen.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsättningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnå uppsatta kunskapsmål inom olika ämnen. I idrott och hälsa kan elever från en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svårigheter i vissa moment och under vissa tider av året.   Syftet med studien är att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hälsa handskas med i strävan mot att ge alla elever en likvärdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer används för att få ett resultat. För att genomföra studien har fem lärare i idrott och hälsa och tre elever i årskurs nio intervjuats på sammanlagt fyra skolor.   Under intervjuerna framkom att lärare upplever att få elever var frånvarande under ordinarie undervisning på grund av religiös eller kulturell bakgrund. Lärarna har lagt upp undervisningen på ett sätt som gör att elever med svårigheter att delta i ordinarie undervisning, på grund av religion eller kultur, inte behöver avstår undervisning. Lärarna har arrangerat undervisning på ett sätt som möjliggör att dessa elever kan utvecklas efter sina egna förutsättningar. Ofta handlar det om könsuppdelad undervisning eller undervisning individuellt eller i mindre grupper. Det moment som utmärks i behov av alternativ undervisning är undervisning i simning.   Under ramadan skiljer agerandet mellan de intervjuade lärarna. Vid en skola har eleverna rätt att välja att inte delta i ordinarie undervisning i idrott och hälsa. Andra lärare väljer att anpassa undervisningen på ett sätt där den fysiska ansträngingsgraden blir lägre och två skolor väljer att inte anpassa undervisningen efter ramadan.   Gemensamt för de intervjuade lärarna är att de är tillmötesgående för att genomföra undervisning utöver den ordinarie undervisningen för att alla elever ska ha chansen att klara ett godkänt betyg i en likvärdig utbildning.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i ämnet svenska från grundskolan tror att detta beror på. Vi har även undersökt om eleverna, enligt dem själva, fått tillräckliga förut-sättningar för att nå målen i ämnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som går på det Individuella programmet (IV) fått ge sin syn på svenskämnet samt vad som gick fel och vad de anser är anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i ämnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna främst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de är utan betyg i svenska. De anser att de har fått tillräckligt med hjälp från skolan och ser sitt eget ansvar som det yttersta ansvaret för hur väl det går i skolan.

Sedan det infördes ett nytt mål- och kunskapsrelaterat betygssystem 1994 har flera undersökningar gjorts för att studera hur lärarna har tagit till sig de nya styrdokumenten. Resultatet har visat på att det råder en olikvärdig bedömning då elever inte har fått samma betyg när de har blivit bedömda för samma prestation och kunskapsnivå av olika lärare. Avsikten med det här arbetet har varit att undersöka om det har skett någon förändring och därmed om det råder likvärdig bedömning av elevtexter i engelskämnet men också hur skolorna arbetar för att nå likvärdig bedömning. Lärarna i studien var inte helt eniga i sin betygsättning men mycket nära i sina motiveringar för det betyg de satt. Bedömningen blev därmed inte helt likvärdig men visar på att bedömarna ligger nära i sina tankar kring betygsättning av elevtexter. Studien visar också att det finns mer att göra på skolorna för att nå en likvärdig bedömning. Rektorerna måste ta sitt ansvar att kompetensutbilda lärarna kring betygsättning samt ge tid åt till kollegiala samtal. Problemet med olikvärdig bedömning måste fortsätta belysas för att hålla debatten igång och betona vikten av likvärdig bedömning.

No description available.

Syftet är att undersöka idrottslärares respektive elevers uppfattningar om hur bedömningen i idrott och hälsa går till och vad det är som bedöms. Vidare undersöks lärares och elevers uppfattningar av ämnet idrott och hälsa och även lärarnas tankar om kursplanen. Eftersom ämnet genomgått stora förändringar de senaste åren ligger intresset i att undersöka hur ämnet upplevs idag i relation till betyg och bedömning. Syftet är också att undersöka vad som skiljer de olika betygsnivåerna åt, både ur lärare- och elevperspektiv. Metoden består av enkäter med elever från två skolor, intervjuer med tre lärare och intervjuer med fyra elever. Resultatet har ordnats utifrån fyra rubriker; synen på ämnet idrott och hälsa, vad som bedöms i idrott och hälsa, vad som bedöms i relation till betygskriterierna och hur bedömning och feedback går till. Studien visar att det huvudsakligen råder samstämmighet mellan vad läraren betygsätter och vad eleverna tror att läraren betygsätter. Både lärarna och eleverna lyfter fram aktivitet, närvaro och socialt samspel som betydande vid bedömning och betygsättning. I diskussionsdelen tas bland annat problematiken kring rättvis bedömning och betygsättning upp. Vi problematiserar även kring begreppen målstyrning och skolornas frirum.

Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8. De flesta anser det lämpligt att införa betyg runt år 6 eller 7. Farhågorna som lärarna hade om tidiga betyg var att de elever som riskerar inte nå målen skulle missgynnas och förlora självförtroendet. Bland fördelarna med betyg som framkom var att det skulle vara motiverande för eleverna och statushöjande för skolan. Det framkom tydligt att lärarna inte baserar sina åsikter på forskning eller vetenskap utan på yrkeserfarenhet och livserfarenhet.