Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre betyg än killar i samtliga ämnen utom i ämnet Idrott och hälsa. När det gäller elevers betyg i idrottsämnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. Då skolan, enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och män ska ha lika rätt och möjligheter är det intressant att ta reda på vad snedfördelningen av betygen kan bero på. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och betygsättningen i ämnet Idrott och hälsa reproducerar ojämlikhet, och i så fall hur. För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, såsom betyg i förhållande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhållande till undervisningens innehåll, har vi gjort en enkätundersökning med elever i år 9. Vi har även gjort intervjuer med idrottslärare för att få en djupare förståelse för hur bedömningen och betygsättningen sker i ämnet Idrott och hälsa. Vår studie visar att bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa är starkt fokuserad på elevers färdigheter. Den visar också att tjejer, i vissa moment, inte behöver uppnå samma resultat som killar för att erhålla ett visst betyg. Vi har även funnit samband mellan elevers betyg i förhållande till föreningsidrott. Vår studie visar att ämnet Idrott och hälsa, genom bedömning och betygsättning, tenderar att upprätthålla de rådande könsmönster som finns i samhället.

Vi ämnade att undersöka lärares och elevers attityder gentemot nuvarande betygssystem. Studien är fokuserad på lärares och elevers uppfattningar om betyg och vad betygssättning grundar sig på samt en jämförelse mellan de båda respondentgrupperna. För att besvara syftet utarbetades frågeformulär med öppna och slutna frågor som bearbetades på ett såväl kvalitativt som kvantitativt sätt. Studiens resultat ställdes sedan i relation till tidigare forskning. Studien visade att såväl lärare som elever ansåg motivation vara den viktigaste funktionen hos betyg. Gällande vad som ligger till grund för betygssättning tillmättes prov störst betydelse av respondenterna. Utöver prov ansågs flera andra faktorer påverka betygen däribland icke kunskapsmässiga faktorer som flit, närvaro och beteende, något som i viss mån går emot rådande styrdokument. Båda respondentgrupper ställde sig positiva till betygens existens men många pekade på att dagens betygssystem skulle behöva fler betygssteg. Största skillnaden mellan respondentgrupperna fanns inom betygens rättviseaspekt där eleverna uppgav betyg som en rättvis företeelse medan lärare i betydligt högre grad ansåg betyg vara något orättvist.

Syftet med vår studie var att undersöka elevernas inställning till betyg och hur eleverna upplever detta. Våra frågeställningar har varit: hur upplever eleverna betyg; påverkas elevernas självförtroende av betyg; har krav och förväntningar hemifrån någon betydelse för elevernas uppfattningar om betyg? Vi valde att genomföra studien ur ett elevperspektiv, därför intervjuade vi fem gymnasieungdomar angående deras tankar om betyg. Vårt resultat visar att betyg är viktigt för eleverna. De elever som vi intervjuade trodde att man skulle lära sig mindre utan betyg och att betyg fungerar som en motivationsfaktor som får dem att anstränga sig extra. Elevernas självförtroende påverkades av betyg, för en del var det positivt men för några var det tvärtom, beroende på om betyget stämde överens med deras förväntningar eller ej. Samtidigt påverkas betyget av elevens självförtroende. Ett bra självförtroende för med sig ett bra betyg och vice versa. Vi kom också fram till att krav och förväntningar hemifrån påverkade deras krav på sig själva samt deras prestationer i skolan. Sammanfattningsvis kan vi alltså se att betyg leder till både positiva och negativa effekter för elevernas del.

I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:     • Har lärares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?     • Har lärares ålder betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?       För att besvara dessa frågor insamlades betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog är en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp där det framgår vilket betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt betyget.   Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lärare satte. Resultatet är förenligt med tidigare svensk forskning. Detta tyder på att lärares kön inte har någon större betydelse för elevers betyg.   Resultaten visade att lärarnas ålder hade en viss betydelse för elevernas betyg. Framför allt fanns en skillnad mellan vilka betyg unga lärare (23-30 år) och övriga lärare satte. De unga lärarna satte signifikant högre betyg. Om unga lärare verkligen sätter högre betyg är det ut-ifrån tidigare forskning rimligt att anta att detta beror på att de är mer generösa med betygen. Det är mindre rimligt att utifrån tidigare forskning anta att det beror på att unga lärare har en mer positiv effekt på elevers skolprestationer jämfört med övriga lärare. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet. För att med större säkerhet kunna uttala sig krävs studier som under-söker betyg i relation till elevers resultat på nationella prov. I en sådan studie kan man under-söka om unga lärare sätter högre betyg i relation till vad eleverna presterat på de nationella proven.

<p>Studien bygger på en gruppdiskussion mellan tre lärare och en samtalsledare om betyg och artiklar om betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstå olika idéer och åsikter om betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus på olika spänningsfält som framkommit under arbetets gång. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom området. Betygens olika funktioner diskuterades bland annat och i arbetet framgick att betygssättning och bedömning var komplexa frågor som bland annat innebar etiska ställningstaganden. Ett problem som behandlades var att betyg inte alltid sattes på samma premisser – alltså inte alltid var likvärdiga och rättvisa och en av förklaringarna till det var att direktiv och mål för betygsättning var subjektiva och odetaljerade. Studien visade att lärarna i vissa fall gav svar som var motsägelsefulla och inte helt rationella och de konflikterna kom att ligga till grund för de spänningsfält som utgjorde det tredje och sista steget i tolkningsprocessen. Förklaringar till motsägelserna var bland annat de otydliga direktiven, svårigheterna med att samla en helhetlig bedömning i ett enda betyg och att bortse från känslomässiga aspekter i samband med betygssättningen.</p>

<p>Arbetet innehåller litteraturstudier och intervjuer, både med lärare som sätter betyg och lärare som skriver personliga omdömen, om lärande och de graderade betygens påverkan på lärande. Det som bl.a. kommer fram i mitt arbete är att betyg påverkar eleverna till ett ytinriktat lärande eftersom strävan att få ett bra betyg överskuggar nöjet att lära sig och insikten om vad lärande är. Den största skillnaden mellan personliga omdömen och betyg verkar vara att omdömen ges för att hjälpa eleven till ökad självinsikt, personlig utveckling och lärande, medan betygen mer är ett mått på hur eleven tillgodogjort sig skolans undervisning. Dessutom framkommer att betyg har en negativ påverkan på självförtroendet hos de elever som har det svårt kunskapsmässigt i den typ av skola vi har idag. För de elever som däremot har lätt för sig men är lata är betygen en sporre till att studera.</p>

<p>Syftet är att undersöka idrottslärares respektive elevers uppfattningar om hur bedömningen i idrott och hälsa går till och vad det är som bedöms. Vidare undersöks lärares och elevers uppfattningar av ämnet idrott och hälsa och även lärarnas tankar om kursplanen. Eftersom ämnet genomgått stora förändringar de senaste åren ligger intresset i att undersöka hur ämnet upplevs idag i relation till betyg och bedömning. Syftet är också att undersöka vad som skiljer de olika betygsnivåerna åt, både ur lärare- och elevperspektiv. Metoden består av enkäter med elever från två skolor, intervjuer med tre lärare och intervjuer med fyra elever. Resultatet har ordnats utifrån fyra rubriker; synen på ämnet idrott och hälsa, vad som bedöms i idrott och hälsa, vad som bedöms i relation till betygskriterierna och hur bedömning och feedback går till. Studien visar att det huvudsakligen råder samstämmighet mellan vad läraren betygsätter och vad eleverna tror att läraren betygsätter. Både lärarna och eleverna lyfter fram aktivitet, närvaro och socialt samspel som betydande vid bedömning och betygsättning. I diskussionsdelen tas bland annat problematiken kring rättvis bedömning och betygsättning upp. Vi problematiserar även kring begreppen målstyrning och skolornas frirum.</p>

<p>Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8. De flesta anser det lämpligt att införa betyg runt år 6 eller 7. Farhågorna som lärarna hade om tidiga betyg var att de elever som riskerar inte nå målen skulle missgynnas och förlora självförtroendet. Bland fördelarna med betyg som framkom var att det skulle vara motiverande för eleverna och statushöjande för skolan. Det framkom tydligt att lärarna inte baserar sina åsikter på forskning eller vetenskap utan på yrkeserfarenhet och livserfarenhet.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Många undersökningar har visat att det inte råder likvärdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsätta belysa ett sådant problem och betona vikten av likvärdig bedömning kan vi nå en förändring mot det bättre. Syftet med detta arbete är att studera hur ett urval lärare och lärarstuderande betygsätter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sätta dem i relation till</p><p>den nya lärarutbildningen och dess innehåll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrån samma kursplan. Kursplanen ger alltså utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nå nationell likvärdighet i betygsättningen.</p>

<p>Denna uppsats bygger på hur lärare på hotell- och restaurangprogrammet bedömer sina elever utefter kursmålen i kursen kallkök. Vi har undersökt hur de bedömer och betygsätter eleverna efter målen och kriterierna så som de är skrivna i dag. Lärare på hr-programmet anser att målen och kriterierna har stor betydelse då de gör sin bedömning av eleverna, och de tittar på dem minst två gånger per läsår.  Men de menar att målen och kriterierna är luddigt formulerade, och de ser en viss risk med att bedömningen blir ojämn mellan lärare och skolor. Det är orättvist eftersom betygen är ett mätinstrument för intagningar till vidare studier. Lärarna efterlyste tydligare riktlinjer från skolverket eller ett nationellt styrt prov för karaktärsämnena.</p>