Ett problem gällande skolämnet språkval är att många elever avbryter sina språkvalsstudier. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om motivation hos språkvalselever. Undersökningsmetoden i studien är enkäter, vilka har besvarats av språkvalselever i årskurs 6-9. Analysmetoden är en kombination av statistisk analys och tematisk innehållsanalys. Dels jämförs motiverade elevers motivation med omotiverade elevers, dels undersöks vad eleverna upplever ökar, respektive minskar motivation, samt skillnaden mellan elever med höga respektive lägre betyg gällande drivkraft och inställningen till lärande. Resultatet indikerar att informanternas motivation minskar med tiden från att ha varit hög när de började med språkvalet, samt att motivationen upplevs öka av känslan av att vara duktig, medan många tappade motivation när det blev för svårt och man inte förstod undervisningen. En faktor som anges som viktig gällande förståelsen är grammatiken. Resultatet tyder också på skillnader mellan de två undersökta betygsgrupperna, där eleverna med högre betyg i högre utsträckning tror på att man blir bättre genom att träna, samt att man är beredd att anstränga sig mer för att lära sig ett språk. Detta kan tolkas som att det finns en koppling mellan viljan att anstränga sig och höga betyg. Eleverna med högre betyg anger i hög utsträckning konkreta mål kopplade till att bemästra språket. I uppsatsen föreslås att det finns behov av vidare forskning på hur man behåller motivationen hos språkvalselever och hur man som lärare specifikt kan få språkvalselever att känna sig duktigare. Vidare föreslås forskning gällande framgångsrikt ämnesövergripande arbete för att förbättra elevernas grammatiska förförståelse.

Syftet med denna studie var att få insikter om elevers perspektiv på återkoppling i bildämnet i årskurs 9. Den kvalitativa studien har genomförts med en enkätundersökning samt en fokusgruppintervju med fem elever. Tre klasser svarade på enkäten. Studiens resultat har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teorier som tidigare forskning bidragit med. Resultatet visar att elever har ett betygsfokuserat perspektiv på återkoppling. Lärarens roll i lärandet framträder som central då eleverna uppskattar samtalen som sker i klassrummet och vill ha återkoppling mestadels muntlig. Elever får och vill ha betyg som återkoppling. De anser sig använda återkoppling för att göra bättre ifrån sig nästa gång vilket tyder på att eleverna uppfattar återkoppling som användbart. Betyg som återkoppling är ett jämförande bekräftelsesystem som antingen bekräftar om betyget är bra, eller påverkar elevers motivation på ett negativt sätt. Betyg kan dock inte fungera som formativ bedömning, inte ens tillsammans med kommentarer. Eleverna vill ha saker på sitt sätt, kommer alltid vilja ha det, men vi lärare har ett ansvar och ett åtagande att ge eleverna de bästa möjliga förutsättningarna att lära. / <p>Bild</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad anledningarna är till att det finns betygsskillnader mellan flickor och pojkar i ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta använde vi oss av frågeställningen: Vilka möjliga anledningar finns det till en betygsskillnad mellan könen i idrott och hälsa? Genom en systematisk informationssökning där 12 studier behandlades fann vi svar på vår frågeställning. Resultatet visade att fysisk aktivitet utgör den största delen av elevernas betyg i ämnet idrott och hälsa och att det symboliska kapitalet som bedöms mest tenderar att förknippas med maskulina egenskaper. Även så har elevers motivation stor betydelse för deras betyg. Faktorer som ökar elevers motivation visar sig vara lärarens kompetensstöd och autonomistöd, dock tenderar lärarstödet att främst ges till pojkar. En orsak till betygsskillnader mellan pojkar och flickor är även deras bakgrund. Faktorer som bidrar med högre betyg i idrott och hälsa visar sig vara att ha gått i svensk skola sen skolstart, om elever går i friskola och att elever har minst en förälder som har en utbildning högre än gymnasiet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt på fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur några lärare och elever i årskurs 9 på en grundskola i Skåne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig då jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ämneslärare samt 10 elever i årskurs 9, vilka ägde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att såväl elever som lärare är positivt inställda till bedömningsmatriser. De upplever att matrisen förtydligar målen, ger en bild av var eleverna befinner sig i förhållande till dessa, samt visar vad nästa kunskapsmässiga steg är. Samtidigt uttrycks en tydlig önskan från både elever och lärare om kompletterande muntliga eller skriftliga kommentarer, till stor del på grund av att matrisen anses var för ”snäv” i sina beskrivningar och för att eleverna anser att språket i matriserna ofta är svårt att förstå. Varken elever eller lärare upplever någon konflikt i att låta matrisen innefatta en mer traditionell betygsättning på enskilda arbeten. De intervjuade lärarna anser att det krävs mer tid både för samarbete kring utformning av matriser i lärarkollegiet och för arbete med eleverna kring hur matriserna kan användas vidare. Resultatet av undersökningen visar att bedömningsmatriserna är ”färskvara” och inte används i ett fortsatt arbete för att synliggöra lärandeprocessen.

No description available.

Forskning visar att skolmat fyller en viktig funktion för elevers prestationer. I Sverige har kostnadsfri skolmat serverats under många år och skolmaten anses ha en viktig roll inom skolverksamheten enligt Livsmedelsverket. Kommunerna bestämmer vilken mat som serveras i skolorna och hur mycket den ska kosta, vilket är en budgetpost som varierar mycket mellan kommuner. I denna undersökning vill vi därför undersöka hur kostnader för skolmåltider kommer att påverka elevernas prestationer i skolan. Vi utgår från att det kan kosta mer att tillaga kvalitativ mat som eleverna uppskattar och att eleverna har bättre förutsättningar för att prestera om de äter tillräckligt av skolmaten. Paneldata från samtliga 290 kommuner under tidsperioden 2013-2019 används. Vi skattar sambandet mellan kostnader för skolmåltider och elevers betyg genom en regressionsanalys med fixa effekter. Resultatet vi finner är att det inte finns något samband mellan kostnader för skolmåltider och betyg. Dock är resultatet inte statistiskt signifikant.

Syftet med uppsatsen är att granska språklärarnas uppfattningar av meritpoängs-systemets effekter på elevers motivation, samt vilka konsekvenser effekterna får för den egna pedagogiken, det vill säga hur läraren som pedagog kan arbeta för att vid behov öka motivationen hos eleverna. De två styrande frågeställningarna i uppsatsen är (1) vad lärarna anser om meritpoängssystemets effekter på elevernas motivation att studera moderna språk; och (2) har implementeringen av meritpoängssystemet påverkat lärarnas pedagogik. Metoden som används är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, eller ”djupintervjuer”, av ett antal lärare på två gymnasieskolor i Malmö. Den teoretiska utgångspunkten är teorier rörande meritpoängssystemet. Även teorier inom angränsande forskningsområden, inriktade på betyg, examination och motivation, har använts. Slutsatserna i uppsatsen är att lärarna uppfattar meritpoängssystemet positivt när det gäller antalet elever som väljer språk, och att statusen beträffande moderna språk har ökat. En annan slutsats är att lärarna oreflekterat noterar – utan att se sambandet mellan systemet och elevernas motivation – att elevernas motivation och djupkunskaper har minskat. Skolan behöver nya pedagogiska strategier i mötet med meritpoängssystemets implementering vilket lärarnas fått tillfälle att studera.

Syfte: Refinitiv Eikon erbjuder betygsättning av företags ESG-prestation, data rankas för att möjliggöra jämförelse mellan olika företag. Till grund för betyget ligger bland annat företagens egna hållbarhetsrapporter, en rapport som inte innefattas av något obligatoriskt ramverk. Studien ställer sig frågan hur företagen kan vara jämförbara om det inte finns ett givet sätt att utforma rapporterna och kopplar därför in det institutionella perspektivet för en vidare analys. Syfte är att undersöka om hållbarhetsprestation kan förklaras med hjälp av institutionell teori.  Metod: Med utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin har studien en deduktiv karaktär med kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign. Datainsamling sker via databasen Refinitiv Eikon, urvalet baseras på angiven databas egna företagsklassificeringar. Urvalet utgörs av mer än 4 600 börsnoterade företag som grupperas efter delindustri och sektortillhörighet. Statistiska spridningsmått som ligger till grund för studiens analys genereras genom Minitab 21, likaså genomförs ett two-sample T-test med hjälp av angivet statistikprogram. Resultat och slutsats: Genom studiens analys framkommer att samtliga delindustrier har en större variationsbredd än dess sektor. Tre av fyra sektorer har lägre standardavvikelser än tillhörande delindustrier. Two-sample T-test bekräftar att med 95%-konfidens skiljer sig medelvärdet för de två populationernas varians åt, däremot är det inte möjligt att fastslå att sektorernas och delindustriernas standardavvikelser har olika medelvärden. Studien finner stöd för sin hypotes, först bekräftas att företag på delindustrinivå hållbarhetsrapporterar på en mer jämn nivå och erhåller således ESG-betyg som matchar varandra, företag på sektornivå har mer spridning i sina ESG-betyg. Därefter finner studien också stöd för att institutionell teori kan användas för att förklara det fenomen som studien avser att analysera.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med sitt unika sätt att sammanlänka institutionell teori och spridning i ESG-betyg, eftersom inget tidigare arbete undersökt fenomenet så är studien unik i sitt slag. Dessutom bidrar arbetets litteraturstudie till ämnet genom att länka samman tidigare forskning på de separata ämnena. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har krävt begränsning av sitt urval, som förslag till vidare forskning lyfts därför analys av ett större och bredare urval. Vidare föreslår studien att kommande forskning bör studera myndigheter eller den offentliga sektorn, till skillnad från endast börsnoterade företag. Avslutningsvis föreslår studien att det är möjligt att genomföra samma analys men med ett annat institut som genererar ESG-betyg. Nyckelord: ESG, ESG-betyg, hållbarhetsrapportering, institutionell teori och isomorfism.

Syfte Syftet med studien är att höra lärare i ämnet Idrott och hälsa, årskurs 9, och deras uppfattningar om den nya läroplanen, betygskriterierna och sammantagen bedömningen som träder i kraft med Lgr 22. Frågeställningar: ·       Hur uppfattar lärarna de nya betygskriterierna? ·       Vad är lärarnas uppfattningar om den sammantagna bedömningen och dess påverkan av betygssättning? Metod För att besvara studiens syfte genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 9. Lärarna kom från olika platser i Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av de sex stegen i tematisk analys. Resultat  Studiens resultat visar hur lärare som undervisar, årskurs 9 i Idrott och hälsa, är övervägande positiva till inrättandet av Lgr 22 och du uttrycker en god potential i att läroplanen kan utvecklas till att bli en framgångsrik riktlinje för undervisning. De uppfattar omformuleringen av kunskapskrav till betygskriterier som en mer övergripande formulering där läraren ges möjligheten att i större utsträckning tolka och anpassa bedömningen till elevens fördel. Lärarna tror att den sammantagna bedömningen kommer gynna eleverna eftersom den mer övergripande skrivningen ger läraren möjlighet att verkligen se till elevens styrkor. Däremot beskrivs likvärdigheten fortsatt som bristande vid betygssättning. Beroende av konstellation, tid och ramfaktorer vid implementering beskriver lärarna varierande upplevelser av trygghet till betygssättning med de nya betygskriterierna och sammantagen bedömning. Slutsatser  Lgr 22 och sammantagen bedömning förväntas bidra till en rättvis betygssättning som representerar varje elevs kunskapsnivå bättre än tidigare genom att fokusera på elevernas styrkor. Studien visar att lärare som givits tid till implementering genom kollegiala samtal upplever en större trygghet med sammantagen bedömning. Lärarnas uppfattning är att ramfaktorer kommer ha en mindre påverkan på undervisningen i och med inrättandet av Lgr 22. / Purpose The purpose of this study is to explore the perceptions of teachers in the subject of Physical Education and Health, grade 9, regarding the new curriculum, grading criteria, and holistic assessment introduced with Lgr 22. Research Questions: ·       How do teachers perceive the new grading criteria? ·       What are the teachers' views on holistic assessment and its impact on grading? Method To address the study's purpose, six semi-structured interviews were conducted with grade 9 teachers. The teachers were selected from various locations in Sweden. The data were analyzed using the six steps of thematic analysis. Results The study's results indicate that teachers who instruct grade 9 students in Physical Education and Health are predominantly positive towards the establishment of Lgr 22 and express a strong potential for the curriculum to evolve into a successful instructional guideline. They perceive the transformation of knowledge requirements into grading criteria as a more overarching formulation, granting teachers greater flexibility to interpret and adapt assessments in favor of the students. The teachers believe that holistic assessment will benefit students by providing a broader framework that enables teachers to truly consider their strengths. However, there are ongoing concerns regarding the lack of equity in grading practices. Depending on the implementation context, time constraints, and organizational factors, teachers describe varied experiences of confidence in using the new grading criteria and holistic assessment. Conclusions Lgr 22 and holistic assessment are expected to contribute to a fairer grading process that better represents each student's level of knowledge by focusing on their strengths. The study shows that teachers who have been given time for implementation through collegial discussions experience greater confidence in employing holistic assessment. The teachers' perception is that contextual factors will have a reduced impact on instruction with the establishment of Lgr 22.

Syfte: I takt med att hållbarhet blir allt viktigare, erhåller företagen en betydelsefull roll i arbetet för ett hållbart samhälle. Vilket medfört ett stort intresse för hur ESG-betyget påverkar de finansiella aspekterna av verksamheten i både företagsvärlden och den akademiska världen. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på välutvecklade marknader när denna relation studerats, till följd av detta riktar denna studie in sig på tillväxtmarknader. I denna kontext har institutionella faktorer bidragit till att resultaten från tidigare forskning är motstridiga. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation, samt hur financial slack påverkar denna relation på tillväxtmarknader. Metod: Studien har en deduktiv ansats och tillämpar en kvantitativ metod. Med hjälp av regressionsanalyser undersöks sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation, samt hur financial slack påverkar det studerade sambandet på tillväxtmarknader. Urvalet består av 2 287 företag från 19 tillväxtmarknader fördelat över 11 sektorer. Samtliga data avser år 2022 och är hämtade från Refinitiv Eikons databas. Sekundärdata har analyserats genom univariat-, bivariat- och multivariat analys i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Resultaten antyder ett positivt samband mellan ESG-betyg och ROE, samt mellan G-betyg och finansiell prestation. Samtidigt som inget samband observeras mellan E- och S-betyg och finansiell prestation. Vidare antyder resultaten att financial slack inte påverkar relationen mellan ESG-betyg och finansiell prestation. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny och ökad kunskap beträffande sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation. Dels genom att en relativt outforskad kontext, i form av tillväxtmarknader studeras, dels då de tre dimensionerna av ESG och dess effekt på den finansiella prestationen undersöks var för sig. Förslag till framtida forskning: Med bakgrund mot studiens begränsningar föreslås att framtida forskare tillämpar en longitudinell forskningsdesign när sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation studeras, detta för att fånga upp förändringar över tid. Ett ytterligare förslag är att använda marknadsbaserade mått för att mäta finansiell prestation. / Aim: As sustainability becomes increasingly important, companies are given a significant role in the work towards a sustainable society. Which has led to a great deal of interest in how the ESG-rating affects the financial aspects of the business in the corporate community as well as in the academia. Much of the previous research has focused on developed markets when studying this relationship, as a result this study focuses on emerging markets. In this context, institutional factors have contributed to conflicting results from previous research. The purpose of the study is to investigate the relationship between ESG-score and financial performance, as well as how financial slack affects this relationship in emerging markets. Method: The study has a deductive research approach and uses a quantitative method. Using regression analyses, the relationship between ESG-score and financial performance is examined, as well as how financial slack affects this relationship in emerging markets. The sample consists of 2 287 companies from 19 emerging markets, operating in 11 different sectors. All data refer to the year 2022 and are retrieved from Refinitiv Eikon's database. The secondary data has been analyzed through univariate, bivariate and multivariate analysis in the statistics program IBM SPSS. Results and conclusions: The results indicate a positive relationship between ESG-score and ROE, as well as between G-score and financial performance. Meanwhile, no relationship is observed between E-, and S-score and financial performance. Furthermore, the results suggest that financial slack does not affect the relationship between ESG-score and financial performance. Contribution of the thesis: The study contributes with new and increased knowledge regarding the relationship between ESG-score and financial performance. By studying a relatively unexplored context, in the form of emerging markets, and by examining the three dimensions of ESG and its effect on financial performance individually. Suggestions for future research: Due to the study's limitations, it is suggested that future researchers apply a longitudinal study design when investigating the relationship between ESG-score and financial performance, so that changes over time can be observed. Another suggestion is to use market-based key ratios to measure financial performance.