No description available.

Nationella prov i NO genomförs i årskurs 9 sedan 2010. I provet för NO ingår ämnena kemi, biologi och fysik. Det är bara ett av dessa ämne eleverna gör nationella prov i under årskurs 9. Alla tre ämnena har prov varje år, men olika skolenheter har prov i olika ämnen. Det utgör grunden i den här studien som bygger på statistisk analys av slutbetyg och nationella provbetyg i kemi för grundskolan i årskurs 9. I studien är 20 olika skolor i Kronoberg och Halland underlag, vissa skolor är uppdelade i skolenheter och då visas statistiken per enhet. Statistiken som ligger till grund i det här arbetet är från åren 2013 - 2019 och berör därmed 7 årskullar med totalt knappt 2000 elever per årskull. Det går att se signifikanta skillnader mellan de olika populationerna vilket tyder på att slutbetyget påverkas av nationella prov. Slutbetyget tendera att påverkas uppåt alternativt nedåt beroende på hur medelprovbetyget är just det året jämfört med andra år. Under förutsättningen att sambandet råder, vilket framtida studier får fastslå, föreslås att nationella provet i NO ska genomföras i samma ämne för samtliga elever i årskurs 9 och att ämnet varieras mellan åren istället för mellan skolenheter. Det skapar en likvärdighet inför gymnasieantagningen.

Denna studie handlar om att studera idrottslärares uppfattningar om betygssättningen och kunskapskraven i ämnet Idrott och hälsa i årskurs 6. Vidare fokuserar studien på vilka uppfattningar som finns bland respondenterna gällande för- och nackdelar med betyg i årskurs 6 samt vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom Idrott och hälsa. All empiri har samlats in genom telefonintervjuer där samtliga respondenter är behöriga idrottslärare som har betygsatt elever i årskurs 6. Lärarnas uppfattningar har analyserats utifrån den fenomenografiska teorin. Resultaten i studien visar att det råder delade meningar om betygssättning i årskurs 6 i Idrott och hälsa. Vissa lärare anser att elever i årskurs 6 är för unga för att få betyg och att betyg kan ha en negativ påverkan på eleverna. Andra lärare ser positivt på betyg i årskurs 6 och menar att det skulle kunna vara fördelaktigt med betyg redan tidigare än årskurs 6. Resultaten visar även att majoriteten av de intervjuade idrottslärarna anser att kunskapskraven och dess värdeord är svårtolkade vilket leder till svårigheter i betygssättningen av elever. Det framkommer även att lärare har delade uppfattningar om vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom ämnet Idrott och hälsa.

Sammanfattning Betyg och bedömning utgör en betydande del av utbildningsverksamheten. Detta område är också något som relativt frekvent debatteras i media, av politiker samt av forskare och som många av oss även har egna erfarenheter av. Elever i årskurs tre på gymnasiet har bedömts och betygssatts vid ett betydande antal tillfällen. Få studier finns dock som belyser deras erfarenheter och upplevelser av bedömning. Syftet med denna kvalitativa studie har således varit att lyssna till dessa gymnasieelevers berättelser om upplevda bedömningssituationer, för att på så sätt kunna bidra till en bättre förståelse av och ökad kunskap om just elevperspektivet på betyg och bedömning.      Studiens frågeställningar:    1. Vad berättar gymnasieeleverna om upplevda bedömningssituationer? 2. Hur värderar gymnasieeleverna de olika bedömningssituationerna?     Den genomförda studien är kvalitativ med narrativ ansats. Datainsamlingen genomfördes i form av sju narrativa elevintervjuer av mestadels öppen karaktär och utgick från studiens två frågeställningar. Intervjuerna genomfördes på den gymnasieskola där eleverna går. Resultatet visar att eleverna i studien uppfattar lärares förmedling och motivering av betyg och bedömningar som ofta otydliga eller obefintliga. Det råder även en sorts consensus kring uppfattningen att lärare ofta väger in personliga egenskaper i sina bedömningar av eleven. Detta kan medföra både positiva och negativa konsekvenser för elevens betyg. Slutligen framstår lärarens tolkningsföreträde som tydligt bland de intervjuade eleverna i och med att de sällan eller aldrig ifrågasatte en bedömning eller ett betyg.

Undersökningen syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstå i det formativa arbetet i matematikundervisningen i grundskolans senare år. En kvalitativ ansats har tagits med intervju som insamlingsmetod där åtta lärare intervjuats om deras formativa arbete. En geografisk spridning på respondenter har funnits, i och med deltagande från tre skolor olika orter. Frågorna som ställts under intervjun har tagit avstamp i de fem nyckelstrategier för formativ bedömning som Black & Wiliam (2009) formulerade. Resultatet visar att lärarna anser problemlösning vara ett område där formativ bedömning lämpar sig väl. Det visar också att betygssättning på enskilda prov är ett kontroversiellt område. Vidare argumenteras för utveckling av fortbildning av lärare i formativ bedömning för att vidareutveckla det formativa arbetet i skolorna.

Studiens syfte är att undersöka och utveckla kunskap om hur slöjdlärare uppfattar att de hanterar bedömnings- och betygsprocessen, hur de uppfattar att de går till väga, vad som ligger till grund för deras handlingar och hur de tolkar och använder de styrdokument som ligger till grund för betygsättning i dag. För att ge förståelse åt studiens sammanhang utgår det övergripande perspektivet från en läroplansteoretisk ram, där hänsyn tas till både ram och aktör. Genom den kvalitativa metoden som ansats har resultatet samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som transkriberats och analyserats med inspiration från fenomenografin. Ett urval betygsättande slöjdlärare har bidragit med sina uppfattningar om hur tillämpningen av bedömnings- och betygsprocessen går till utifrån ett antal öppna frågor. I litteraturstudien presenteras svensk betygshistorik, dagens styrdokument och det som styr bedömningen i slöjdämnet specifikt. Jag redogör även för tidigare forskning i ämnet om betyg och bedömning allmänt och specifikt om slöjdämnet. Resultatet visar att det i stort sett bara är kunskapskraven informanterna pratar om och hänvisar till i bedömnings- och betygsprocessen, övriga delar av styrdokumenten nämns knappt. De identifierade kategorierna i resultatet visar att det är många aspekter för slöjdlärare att tolka och förhålla sig till vid bedömning och betygsättning. Majoriteten av kategorierna kan härledas från kunskapskraven och tolkningar av dem ur olika synvinklar. De standardiserade värdeorden i kunskapskraven är något som i forskningen har kritiserats både för att kunna misstolkas och för att vara svåra att bedöma och sätta likvärdiga betyg utifrån. I studien framkommer att det inte bara är värdeorden, d.v.s. nivåerna i betygsättningen som är svårtolkade och tolkas olika utan även andra aspekter. Innehållet i kunskapskraven, det vill säga begrepp i textmassan tolkas olika och komplexiteten av varje del som kunskapskraven är indelade i, blandannat i bedömningsstödet och i många bedömningsplattformar förenklas ytterligare och tolkas olika. En slutsats är att det är viktigt för slöjdlärare att skolledningen avsätter tid för strukturerad sambedömning i olika gruppkonstellationer, dels för att uppnå kompetens och säkerhet, men också sträva mot likvärdighet.

Syftet med denna studie är att beskriva eventuell samvariation mellan matematikbakgrunden från gymnasiet och prestationen på yrkesexamensprogram på högskolan. Denna studie har begränsats till att undersöka de studenter som genomgått något program i gymnasiesystem 2011 varefter de har påbörjat optikerprogrammet vid Linnéuniversitetet. Studien är kvantitativ och data rörande matematikbakgrunden i form av antalet lästa kurser och erhållna betygssteg i dessa, hämtades från det nationella antagningssystemet NyA medan data rörande prestationen i form av antalet avklarade högskolepoäng hämtades från det nationella studiedokumentationssystemet LADOK. Data från samtliga 49 studenter som genomgått gymnasiesystem 2011 för att sedan påbörja optikerprogrammet vid Linnéuniversitetet läsåret 2013/2014 till läsåret 2018/2019 undersöktes. För att visuellt presentera datamaterialet i studien så skapas en form av träddiagram vilket benämns matematikträd. Efter detta så görs dels en visuell analys av det matematikträd som skapats för optikerprogrammet med avseende på eventuell samvariation mellan matematikbakgrunden från gymnasiet och prestationen på högskolan. För att verifiera denna analys och få ett mått på hur stark samvariationen är så görs samma analys med statistiska metoder. Resultatet av studien visar att den del i matematikbakgrunden som visade sig ha den största samvariationen med prestationen på optikerprogrammet var betyget i den behörighetsgivande kursen i matematik vilken är Matematik 2a/2b/2c. Däremot visade studien låg samvariation mellan den andra delen i matematikbakgrunden vilken var antalet lästa kurser utöver behörighetskravet i matematik och prestationen på optikerprogrammet. / <p>Ursprunglig lokal D1143 med fysisk träff byttes mot digitalt möte i Zoom pga corona epedemin.</p>

Syfte: Kapitalmarknaden använder hållbarhetsbetyg likt ESG för att utvärdera företags hållbarhetsprestation. Grundidén bakom hållbara investeringar är att kapital ska tillfalla hållbara företag. Ifall ESG inte återspeglar företags hållbarhetsprestationer kan det leda till att världens kapitalallokering blir felaktig. Tidigare studier framhäver att ESG-betygens relevans och validitet kan ifrågasättas. Studien testar ifall företagsstorlek påverkar ESG-betyget och ifall betyget återspeglar benägenheten för företag att utsättas för sociala kontroverser. Om större företag erhåller högre ESG-betyg på grund av storleken eller andra nära relaterade faktorer till storlek, bör de löpa en mindre risk att utsättas för sociala kontroverser än mindre företag.  Metod: Studien är kvantitativ och följer den positivistiska forskningsfilosofin med en deduktiv ansats. 3978 publika företag med ett ESG-betyg världen över har studerats under perioden 2016-2020. Studien är longitudinell och använder sig av sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon. Data har bearbetats i Microsoft Excel och testats/analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS.  Resultat och slutsats: Studien visar att det inte förekommer övervägande signifikanta samband mellan sociala kontroverser och sociala ESG-betyget samt ESGC-betyget. Vidare indikerar resultatet att större företag mätt i antalet anställda utsätts för fler sociala hållbarhetskontroverser, medan de totala tillgångarna påvisar ett svagare samband. I hänseende till storlek framhäver resultatet ett positivt samband mellan företagsstorlek och karaktärsdrag hänförliga till storlek med ESGC-betyget. Studien finner inget övervägande bevis för att ESG-betyget inte återspeglar företags hållbarhetsprestation, utan ställer sig istället kritisk mot tidigare gjorda studier inom området.  Examensarbetets bidrag: Studien finner att olika variabler ger differentierade svar på frågeställningarna. Tidigare studier har påvisat att ESG är ett aggregerat mångdimensionellt begrepp där skevheter kan förekomma vid testandet av variablerna. I enlighet med tidigare forskning överensstämmer resultaten med att det inte är optimalt att studera en dimension av ESG och sedan göra jämförelser med hela ESG-betyget. Företags benägenheten att utsättas för sociala kontroverser i samband med att de blir större får två olika resultat i studien baserat på ifall företagsstorleken mäts i totala tillgångar respektive antalet anställda. I den sociala dimensionen av ESG kan antalet anställda vara ett mer representativt mått eftersom det är i samband med människor kontroverser och problem kring social hållbarhet uppstår.  Förslag till fortsatt forskning: ESG består av tre huvudpelare. Denna uppsats fokuserar på den sociala dimensionen av ESG, ett förslag till vidare forskning är därför att fokusera på styrning eller miljömässiga dimensionen av betyget. Detsamma gäller för kontroverserna. De flesta kontroverser tillhör den sociala dimensionen men det finns flertalet kontroverser inom de andra pelarna. Avslutningsvis kan en studie likt denna göras med annorlunda mätinstitut för ESG-betyget och exempelvis en annan databas för att testa kvalitetskriterierna.

Denna uppsats undersöker huruvida det råder en motsättning mellan skolans uppdrag att ”stärka elevernas tro på sig själva och framtiden” och användandet av summativ bedömning i skolan, mer specifikt i ämnet samhällskunskap. Detta görs i första hand med stämplingsteori som teoretisk utgångspunkt, för att därigenom synliggöra hur summativ bedömning påverkar elevers syn på sig själva, samt om detta i sin tur får några konsekvenser för deras ambitioner och deltagande i skolan. Uppsatsen använder sig av en empiristyrd tematisk analys där insamlandet av materialet har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med före detta elever. Resultatet som nåtts är att summativ bedömning i samhällskunskap till viss tenderar att påverka elevers självbild. Detta gäller särskilt elever vars skolgång präglats av underkända betyg, samt den elev som gått ut gymnasiet med höga betyg. De elever som inte går att beskriva som låg- eller högpresterande har i denna studie visat sig minst påverkade av betygsättning. Det vill säga att de inte upplever att betygen haft något inflytande över deras självbild.

Syftet med denna studie är undersöka om det finns ett samband mellan begreppsförståelse och betyg inom ämnet matematik i högstadie- och gymnasieskolan. För ämnet matematik menar Skolverket att det måste finnas ett större utrymme för begrepp som eleven inte beskriver och använder, men fortfarande krav på en viss bredd eftersom de grundläggande begreppen ska omfattas. För att undersöka hur det ser ut bland våra elever formulerades följande frågeställningar.  -                     I vilken grad förstår eleverna matematiska begrepp?  -                    Finns det ett samband mellan betyg och begreppsförståelse inom matematiken? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ studie genom en enkätundersökning som besvarades av etthundrafemtio elever i årskurs nio samt i årskurs två på gymnasiet.  Resultatet visade på en sjuttioprocentig begreppsförståelse inom matematik och att det fanns ett samband mellan begreppsförståelse och betyg.  Denna undersökning visar tydligt att begreppsförståelse och betyg har ett samband för elever i högstadiet och gymnasiet.