SammanfattningUddling, Christin (2013). Betyg i grundsärskolan belyst ur ett elevperspektiv (Grades in special schools from a student perspective). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Institution: Skolutveckling och ledarskap, Fakultet: Lärande och samhälle, Malmö högskolaNyckelord: betyg, bedömning, grundsärskolan, kunskap, lärande, utvecklingsstörning.Problemområde: Bedömning och betygsättning i grundsärskolan är ett relativt outfors-kat område och den forskning som har gjorts har i liten utsträckning fokuserat på det pedagogiska arbetet (Berthén, 2007). I stället har utmaningen med integrering samt särskoleelevers samspel med varandra studerats (ibid.). Det finns forskningsrapporter och examensarbeten som belyser bedömning och betygsättning i grundsärskolan och grundskolan, men dessa är belysta ur pedagogernas perspektiv.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elever i grundsärskolan upplever betyg och vilken betydelse betygen har, belyst ur elevernas perspektiv.Metod: I studien har jag utgått från ett kvalitativt perspektiv. Jag intervjuade sex elever som jag har varit lärare för när de gick på högstadiet i grundsärskolan. De har fått betyg i grundsärskolan och jag ville undersöka hur de upplevde betygen. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag ville förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Resultat med analys: Enligt resultaten i undersökningen handlar bedömning om att stötta och underlätta för eleverna i deras lärande. Eleverna i undersökningen ansåg att betyg kunde sporra dem och att de då kunde prestera bättre. Samtidigt tyder resultaten på att eleverna var rädda för att misslyckas och därför kunde betyg och bedömning inverka negativt på eleven.Konklusion: Som speciallärare gäller det att skapa miljöer där eleverna kan känna del-aktighet. Eleverna i min undersökning ville få betyg som alla andra och vara en del av helheten. Betyg i grundsärskolan är enligt intervjupersonerna både positivt och negativt. De upplevde att de blev positivt sporrade av betygen och det negativa var att de upplevde utanförskap då de inte fick betyg på samma villkor som andra. Det är viktigt att det finns tydliga syften och mål för eleven och resultaten av denna studie kan ha betydelse för professionen som speciallärare i grundsärskolan, eftersom målet är att stötta eleven och få dem att känna samhörighet i skolan.Implementering: Speciallärare i grundsärskolan strävar efter att ha en helhetssyn där kunskap, omsorg och fostran integreras. Detta kan uppnås genom inkludering, likvär-dighet, jämlikhet och delaktighet.

No description available.

Syftet med följande arbete är att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lärare samt visa på relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende på vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats då vi utifrån intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nå en fördjupad förståelse. Sammanfattningsvis visar våra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lärares förmåga till engagemang och empati. De anser också att kvaliteten på relationerna till lärarna har stor betydelse för deras betygsutveckling. Det finns dessutom skillnader mellan eleverna på hur de vill bli bemötta. / Good will - The importance of teacher relation for students’ education

Studien är ett försök att förstå sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter ochskolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnandeför skolarbetet. Materialet består av en enkätundersökning med elever och sex intervjuermed lärare på en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet är att sambandmellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. Lärarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkäterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex läxor, disco, och kläder/frisyrer/smink. Den aktivitet som var mer vanlig i gruppen med låga betyg var data/Internet. Aktiviteter som inte kunde härledas till prestation var t ex musik, tv samt hänga med kompisar

Vårt syfte har varit att undersöka hur lärare tar sig an bedömning och betygsättning i årskurs 6. Våra frågeställningar har varit följande:•Vilka erfarenheter har lärare kring betygsättning i årskurs 6? •Hur påverkas lärares pedagogiska arbetssätt av betygsättning i årkurs 6?För att besvara våra frågor har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem lärare, som undervisar i bl.a. svenska och har olika lång erfarenhet inom läraryrket, och som kommer från tre olika skolor och två olika kommuner i Skåne. Resultatet i vår undersökning visar inte ett allmänt sätt att ta sig an bedömning och betygsättning utan det vi har kommit fram till är bara utifrån det material vi har samlat in.Vårt resultat visar att lärare har både positiva och negativa erfarenheter av betygsättning i årskurs 6.Vårt resultat visar även att det pedagogiska arbetssättet har förändrats sedan betygsättningen i årskurs 6 infördes hos många lärare genom att planeringen har blivit mer strukturerad, målinriktad, noggrann och tydligare. Vår slutsats är att lärare har blivit ”street-level bureaucrats” som slits mellan olika roller. Läraren står mellan elever och föräldrar samt styrdokumenten som har bestämts av politiker. Vidare ser vi att det både finns positiva och negativa erfarenheter bland lärare. Man kan inte säga att det bara finns det ena eller det andra. Vi ser att antalet arbetade år inte har så stor betydelse utan det finns både lärare med längre och mindre erfarenhet som känner sig stressade och som inte känner sig stressade angående att sätta betyg.Vår slutsats är också att det pedagogiska arbetet har förändrats genom att det har blivit mer strukturerat, målinriktat, tydligt och mer noggrant men att detta kan bero på lgr 11 och inte införandet av betygen i årskurs 6. Vi anser även att det är viktigt att planera sin undervisning så att man kan arbeta formativt samt kunna samla in ett allsidigt underlag för att slutligen kunna sätta ett rättvist betyg.

Syftet med följande arbete är att öka förståelsen för vad en likvärdig bedömning och betygssättning i gymnasieskolan innebär, samt studera förutsättningarna för att en sådan skall vara möjlig. I arbetet presenteras riktlinjer för hur dagens betygssystem är tänkt att uppfattas. Dessutom ges en översikt av tidigare forskning som på ett eller annat sätt behandlar frågor kring bedömning och betygssättning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi undersöka hur gymnasielärare resonerar kring bedömning och betygssättning. I undersökningen har både lärare som undervisar elever på studieförberedande program och lärare som undervisar elever på yrkesförberedande program kommit till tals. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att förutsättningarna för att en likvärdig bedömning och betygssättning skall kunna nås inte är optimala. Vad de olika lärarna uppger vara betygsgrundande varierar stort.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom området marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmärksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden från slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. Utifrån ovanstående syfte har vi genom en litteraturstudie velat få svar på frågan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rätta med detta problem. Vår teoretiska utgångspunkt och förförståelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförståelse i gymnasieskolans utveckling från 1970-talet och framåt. I resultatet av vår analys framkommer att de elever som beskrivs i större utsträckning än andra riskera marginalisering är bl a elever som tidigare haft skolsvårigheter i grundskolan, elever på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utländsk bakgrund. Det framkommer också i vår undersökning att orsakerna till detta inte enbart kan förklaras utifrån individrelaterade faktorer såsom social bakgrund, kön, etnicitet utan även skolan som organisation och verksamhet kan orsaka marginalisering. I de förslag till insatser som föreslås betonas bl a vikten av att tidigt upptäcka och uppmärksamma de som behöver extra stöd. Andra insatser som föreslås är särskilda satsningar för att utveckla och höja kvaliteten på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet.

I denna studie har vi undersökt förutsättningarna för likvärdig bedömning i den nya läroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien är vårt intresse för den skoldebatt som under flera år lyft frågor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregående läroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielärare på fyra lika skolor, verksamma inom ämnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de använder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutändan påverkar likvärdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter från utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrågor i samband med Gy 2011. Resultaten från intervjuerna visar på en ökad tilltro till den nya läroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig än den föregående läroplanen Lpf94. Vidare pekare resultaten på att lärare är olika förtrogna med metoder som innebär att styrdokumenten vävs in i undervisningen och bedömningen. Lärare som inte getts tillräckligt med tid att sätta sig in i Gy 2011 uttrycker en frustration, och har tvingats förlita sig på nationella prov, läromedel och tidigare erfarenhet. Intervjuerna visar därtill att en viktig del av likvärdigheten är möjligheten att skapa en samsyn mellan kollegor, vilket förutsätter spontana diskussioner och samarbeten. Vår slutsats är att Gy 2011 uppfattas som tydligare, vilket gör att lärare finner nytta i att i större utsträckning än tidigare använda sig av styrdokumenten. Detta menar vi i förlängningen borde öka likvärdigheten i bedömningen.

Det centrala i denna studie är att undersöka elever på Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet är att skapa djupare förståelse och att få insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssättning, för att därigenom kunna utveckla sättet att arbeta med bedömning och betygssättning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gällande betygssättning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever på Hantverksprogrammet ville vi ta reda på deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksämnet fungerar otillfredsställande, då flertalet elever anser att betygskriterierna är otydliga samt att de saknar funktion.

Vi har undersökt attityder gentemot ordningsbetyg/omdöme ur verksamma lärares synvinkel. Vidare ville vi ta reda på vilka faktorer de ansåg vara viktiga för att kunna skapa en bra skolmiljö. För att försöka ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ostrukturerade intervjuer med 7 lärare. Resultatet visar att det fanns både positiva och negativa inställningar till betyg/omdöme i ordning och uppförande. Undersökningen visar också att de verkar lägga det mesta av ansvaret på en stökig skolmiljö på föräldrar och lärare.